Tidningspromenaden

Som jag berättat förr betyder lantlivet en del trevliga bekvämlighetsbrister. Jag menar inte själva boendet, som är av högsta klass. I alla fall enligt mina standardkrav.

Men det där att kila ner på affären på hörnet och komplettera något som man råkat hoppa över, när man var där förra gången, är ju inte att tänka på. Detsamma gäller dagstidningen. Ännu har jag bara vant mig att läsa DN digitalt. Av ekonomiska skäl. 700 spänn i månaden är lite väl häftigt för att få den på papper varje dag.

Men lokaltidningen vill jag läsa liggande i soffan, utan att riskera att skärmen är för dåligt laddad, eller att jag måste läsa den inomhus för att den norrbottniska solen är för stark. Så stark att man inte ser vad det står bakom glaset, som dessutom illvilligt kastar solkatter rakt i ögonen på mig.

Nä, då blir det att hämta sitt exemplar i tidningslådan i byn. 2 km bort, enkel väg.

Men då får man en nyttig morgonpromenad med automatik. Och inte bara nyttig för konditionen. Man får en sig hel del annat till livs också. Lugn, harmoni, fågelsång, dofter och vackra syner. Kul också att följa vegetationens gång under säsongen.

Igår berättade jag att nattviolen är på gång längs vägkanterna. En annan fin blomma är rödbläran, som har högsäsong såhär veckan före midsommar. Mormors glasögon, har den tydligen också kallats, även om jag själv aldrig använt det namnet.

Sedan kan man ju också ha turen att man träffar på en vacker fjäril. För det mesta är det en kamp att få dem på bild. De verkar ju så stressade. Men ibland, och med ett tålamod av det segare slaget, parat med smidighet och att kunna smyga, så lyckas jag. En av alla de pärlemorfjärilar som finns, ställde upp för en hela 30 sekunder lång fotosession. Det tackar vi för.

På måndag kommer nästa tidningspromenadäventyr.

Svartringlad pärlemorfjäril

*****