Varje art noteras med en anteckning om första observartionsdatum. I år har hittills ett 30-tal arter dykt upp och presenterat sig på Rånlandet. Jag tänkte inte rabbla upp dem här, men kanske gör jag det i höst. Det skulle vara intressant att veta vilka du känner till och har sett själv. Men det vore förstås också kul om du berättar vilka arter du inte sett, eller ens hört talas om.
Sedan någon vecka tillbaka har järnsparven besökt. Det gör den varje år, men konstigt nog bara en, eller högst två exemplar. Den stannar inte mer än några veckor. Sedan är den puts väck. I år dök den upp ungefär en vecka senare än i fjol. Blyg och ibland rätt välkamouflerad. Knappt synlig i fjolårsgräset.
Det där med datum är också intressant. Hur regelbundna de är. Det är helt i klass med SJ, vad gäller tidtabell.
Bilden nedan tagen på långt avstånd genom oputsat köksfönster, och starkt beskuren. Därav kvaliteten.
 |
| Är ni bekanta? |
*****
2 kommentarer:
Jo - nog är väl järnsparven en lagom speciell och mystisk fågel fastän lite av doldis och även svårobserverad utom under sångperioden, ofta då välexponerad från någon grantopp.
Intressant att den utvecklat två mathållningsstrategier, både insekter och frön av olika slag. Det påverkar förstås både ankomst och bortflyttningsdatum. Blir lite hipp som happ och inte alls som i exempelvis sädesärlans liv där punktlighet är en dygd.
Lyssnar ofta på P2-fågeln, som är ett initierat samtal om fåglar mellan Bengt-Emil Johnsson och Sten Wahlström. Ett lärorikt program med hög mysfaktor, humor och också lite fniss. Ett trivsamt par att hänga med.
(Samtal om Järnsparven P2-fågeln)
(12 mins)
Att vara fågelskådare och pensionär är en gyllene kombination...
@ Thord Wiman
Tack för tips om P2-fågeln. Eller påminnelsen, snarare.
Järnsparven är fin. Blyg och diskret.
Nu väntar jag på nästa vårfågel. En steglits vore kul. Eller stäpphöken, som börjat synas här för andra året. Även flygande över vår tomt.
Skicka en kommentar