Vad gör man ...

.. en alltigenom gråtrist dag - ja, en gråtrist period, om man ska lita på väderprognoserna framöver denna helg, nästa vecka och påföljande helg. Det ser inte uppmuntrande ut.

Jo, man går på gymet, som vanligt på torsdagsmorgonen.

Sedan går man på lunch på Ego och äter en god lasagne med en chokladtryffel som dessert. Och goda vänner som sällskap.

Åker ut till världens trevligaste fiskförsäljare och fyller på i frysen med lax, röding och den goda romsåsen som man får på köpet om man handlar lite mer än vanligt.

Sedan åker man hem i dimman och fikar Olofssons pistagelängd.

Duktig, trevlig säljare. Bra varor.

*****

Just avslutat ...

.. TV-kvällen med en bra film. Kvinnan i guld. Finns på SVT Play. Rekommenderas.

*****

Lösningen

Det fanns tydligen en förklaring. Jag var inte så välkommen som mejlet från i morse gav sken av. Det var en "teknisk" orsak. Att det blev just idag hänger nog ihop med att det var meningen att vi skulle hyra en stuga från den 02 maj i våras. Den vistelsen blev ju både hackad och malen också.

Här kommer kanske inte en förklaring, men ett svar i alla fall:

*****

Överraskning

Ett mejl dök upp i min låda på morgonen.  Det berättar hur jag ska tillbringa den närmaste framtiden.

Det är nu bara så att jag visserligen kan tänka mig en fjällvistelse då och då. Men inte i november!

Jag svarade såhär:

Spännande att vänta på svaret.

*****

Allt är ...

.. lugnt. Förutom världsläget.

*****

A B C

Vi börjar med C. Kol och koldioxid och kanske även koloxid. Det är en känd förstörare av vårt klimat. Värmekälla. Som ett täcke över jorden, som bara blir varmare och varmare. Det hotar hela livet för många av våra viktiga medresenärer på den här planeten. Redan har konstaterats ett mycket stort utdöende av såväl insekter som däggdjursarter. Inser vi det?

Så tar vi B. Bränsle, bensin, olja, diesel. Nödvändigt ont, i alla fall tillsvidare. Men det behöver begränsas, så långt möjligt. Själv kör jag en dieselbil. Skäms lite över det, men när den köptes för snart tretton år sedan, var den en miljövänlig sak. Vi fick till och med bilskattefritt i fem år. Det var en fördel som gjorde att fler lockades att köpa en sådan bil istället för bensinbil. Sedan kom etanolen. Tankar någon etanol nuförtiden?

Nu betraktas vi som värsta sortens miljöförstörare.

Vi kör inte så mycket eftersom vi bor i centrala stan. Det blir till stugan i skogen vid havet, och sammanlagt har vi under åren tillryggalagt knappa 10000 mil. På tolv år, alltså.

Slutligen A. Den senaste tiden har det börjat dyka upp en annan typ av fordon på våra vägar. Bränslesnåla är de förmodligen inte. Inte heller går de på el. Den senaste tiden har antalet ökat och fortsätter att öka. Jag talar om A-traktorer. Jag gillar inte dem särskilt mycket. De ställer till en del problem i trafiken, speciellt när de rör sig utanför tätbebyggda orter. På landsväg, alltså. De får köra högst 30 km i timmen. Vad händer då ute på E4:an, där det finns mitträcke. Hamnar man bakom en a-traktor är det ganska irriterande och det skapar köer där bara en fil finns. 

Idag har Transportstyrelsen presenterat en utredning om vilka regler som bör gälla för dessa fordon. Inte populära bland förarna. Krav på säkerhetsbälte, vinterdäck med mera. Inte heller förespråkas höjd hastighetsgräns.

Bra, tycker jag. Förbjud dem på landsväg. Det rapporteras om ökande antal trafikolyckor. 

I tätorter funkar de någotsånär. 

Men framförallt; hur har 15-16-åringar råd att dels köpa en a-traktor, dels förse dem med bränsle? Här finns familjer, folk som pendlar i glesbygd, som kanske inte kan bo kvar på sitt ställe för att kunna ta sig till arbetet utan att bli ruinerade. Själv får jag betala 1600 spänn för en full tank. Varifrån får ungdomarna dessa pengar? Veckopeng?

Jag bara undrar.

*****

Då var det slut ...

.. på oktober. Också! Vad är det som har hänt med tiden? Den rusar. Snart är det jul - såg en stor uppblåsbar tomte idag. Tre meter hög och med fyllig figur. Säkert "made in China", för det var på Clas Ohlson.

Vad är det som stressar folk så, att man måste "fira" allt på en gång. Måste julen komma in i den där, av mig hatade traditionen halloween, som just nu översvämmar stan. Det är uppenbarligen fel på folk. Något som saknas. Något som måste fyllas på, tills det rinner över. 

Rinner över gör också jag. Av glädje. Förhoppningsvis har vi sett det sista av Trumpkopian Bolsonaro i Brasilien, som om allt går som det ska, ersätts av Lula da Silva. 

Bolsonaro var ju på väg att helt förstöra det där landet. Göra ett Ungern, Ryssland, Polen, av det. Mer och mer enväldeshärskartakter. Inte ta några intryck från omvärlden. Utplåna Amazonas regnskogar och därmed en av våra största syreproducenter. 

Tack till Brasiliens vettiga människor!

Nu träder vi in i november. Osäkert och trevande. Framtiden är allt annat än lugn och trivsam. 

Tyvärr!

*****

Sista- ...

.. oktoberljus i köket.

*****

Vinprovning

Så var det vinprovarkväll i kvarteret, eller rättare sagt bostadsrättsföreningen. (Nordea får inte vara med.)

Den här gången skulle vi inte bara prova vinerna rakt av. Vi skulle också bedöma vad vi tyckte om dem tillsammans med olika ostar. Allt ifrån "hushållsost" till Västerbotten. 

Det första vinet var  La Guita Manzanilla. En torr, mycket torr sherry. Jösses, man blev nästan hes. "Kärv" blev min bedömning. Det mildrades något med en bit banal Hushållsost och blev katastrof tillsammans med en Grevé.

Nästa vita, Cono Sur Single Vineyard Chardonnay var mera njutbart och var gudomligt gott tillsammans med Västerbottensost. 

Just Västerbottensosten gifte sig också fint med det sista rödvinet. Amarone A Alpha Zeta. Inte alltför dyrt för att vara ett Amaronevin 209 kronor.

Coto de Imaz Reserva, spanskt Rioja, fick av mig betyg OK, men kvalificerade sig till BRA när det kombinerades med en Grevé och en Herrgårdsost. 

La Riche Carbernet Sauvignon fick betyget Gott av mig. Behövde inga ostar för att göra bra ifrån sig och priset var nästan i klass med Amaronevinet. 199 kronor.

En trevlig kväll. Mycket trivsamt. Humor och skratt. Intressanta historier från de olika deltagarnas resor och andra livserfarenheter. 

 

Tack till Åke och Marita som administrerar träffarna.

*****

Jaha - vad ska man ...

Stiltje råder.

.. berätta idag då, tänker jag när jag sätter mig vid datorn. Det händer ju ingenting. Jo, i världen händer det väl egentligen lite för mycket. I alla fall av elände. Men här hemma är det stiltje, om man så säger. Jag kan ju i och för sig berätta att mamma skulle ha fyllt 108 idag, om hon levt. Och i samma svep kan jag ju konstatera att min systerson fyller 57. Inte klokt! Nu är vi ju nästan jämngamla. Hur gick det till?

Totalt vindstilla är det ute också. Det gjorde promenaden skön, trots bara 2-3 plusgrader. Skönt också att komma hem till kaffe med lingonkaka. Den godaste!

Sedan är det väl bara att förbereda sig för kvarterets vinprovning med grannarna. En gång i månaden sker det.

*****

Jaha ...

.. då var desserten förberedd och klar att kompletteras. Receptet har du här.

Nu gäller det att fixa resten, dvs huvudrätten. Men det kan jag vänta lite med  faktiskt. Det är ju bara eftermiddag. Och den här tiden imorgon är klockan bara kvart i tre.

*****

Alla dessa ord

Jag kallar ju mig själv ordpolis. Stolt sådan. Inte för att jag alltid har helt rätt i mina utsagor, men ganska kvalificerad betraktar jag mig som. 

Den senaste tiden har en del nya ord börjat dyka upp. De används flitigt. Men vet användaren egentligen vad ordet betyder? Rätt ofta betvivlar jag det. 

Paradigmskifte. 

Enligt SAOL betyder det vetenskapsteoretisk åskådning eller världsbild.

Tycker du att vår nya regering innebär att vi får en annorlunda världsbild. Möjligen en sverigebild. Eller talar de om en vetenskapsteoretisk åskådning, när de säger att vi fått ett paradigmskifte i och med den nya regeringen. Det låter lite hybris, tycker jag.

Vandel.

Betyder uppförande, levnadssätt. Helt enkelt. Det har också blivit aktuellt i och med de nu styrande partierna. Men de får det att låta som något negativt. Det anser jag hör till samma generalfel som de som använder ordet kvalitativ som något av god kvalitet. Kvalitativ är ingen värdering. Det betyder bara inre värde, beskaffenhet. Precis i linje med vandel alltså. Helt neutralt.

 

Epicentrum.

Detta begrepp används ofta som ett centrum som är mer centrum än centrum, verkar det som. Hur man nu definierar en sådan plats. Rent fysiskt betyder det en punkt på jordytan, där effekterna av en djupt liggande jordbävning blir mest märkbara på jordytan. 

 

Har du något ord som du funderar över?

I övrigt är allt lugnt.

*****

2,85 kilometer ...

.. blev det bara sådär, när vi gick ärenden på stan.

Det innebar också mänskliga möten, förstås. De flesta okända, men också bekanta.

• Magnus - gift med en kollega till mig.
• Jeanette - f.d. kollega som jag inte sett på ... ja, 30 år eller nå't. Vi fick en pratstund.
• Hjördis - svärmor till kollega.
• Lennart - f.d. granne.
• Göran - kund till mig, som satt och vinkade innanför kaféfönstret.

Jag gillar sån't.

*****

Så återgår jag ...

.. till norrbottenslitteratur, efter min skotska utflykt. Åtminstone vad gäller handlingen.

Denna deckare utspelar sig nämligen i Luleå. Författaren Anders Sundkvist är född i Luleå och uppvuxen här och i Arvidsjaur. Men nu bor han i Stockholm sedan länge.

Boken  Återvändaren har fått goda vitsord. "En av årets bästa deckare" DN. "Välskriven och berörande" enligt Läsa och lyssna.

En pojke, som för längesedan hittats död, väcker intresse 20 år senare. Vad hände, egentligen? Av pojkens klasskamrater sitter en på Hall och en på ett behandlingshem. Tre av de fem kamraterna i obs-klassen är döda.

Då får vi se vad som händer.

*****

Å'så blev det ...

.. trevlig pubmiddag. Det unnar vi oss då och då. Jag gillar pubstämningen. Den blir inte sämre av att självaste pubchefen slog sig ner och pratade minst en halvtimme vid vårt bord. Prat om allt och inget. Hans fru jobbar också där och anslöt i mån av tid.  Det var rätt lugnt tidvis.

Prat var det ickså vid grannbordet. Här var det ett språk mellan de två männen som jag inte för mitt liv kunde gissa varifrån det härstammade. 

Till slut tog min nyfikehet över och jag frågade.

 - We are from Slovenia.

 - Ah ... Ljubljana, sa jag.

 - No, we are from a small place in the north, svarade den äldre av de två.

Jag har nog aldrig pratat med en sloven förr. Så nu är det gjort.

Pubbesök är kul.

*****

Ack, nu är det ...

.. vinter, och skid ... Nej, så långt har det inte gått. Vi har ingen snö. Endast en natt med minusgrader än så länge. Men vi vill vara ute i god tid. De flesta är det här i mina trakter. För man vet aldrig.

Vi åker ut till däckens lyxhotell och får det gjort på en kvart. Det är det värt. Förr fixade vi det hela själva, men då ska man också härbärgera de fyra däck som inte används den aktuella perioden. Och fyra däck tar plats.

Nu får sommardäcken checka in på spa och bli omskötta hela vintern. Tills vi ses igen på vårkanten.

*****

Så lämnar jag ...

.. den Unge Mungo, till hyllan efter att kunna konstatera att Douglas Stuarts roman denna gång var betydligt bättre än hans förra (Shuggie Bain), som jag tyckte var lite märklig.

Den här romanen rör sig i "samma kretsar" och delvis med en liknande vandel (Det ordet har ju blivit så populärt.), där en alkoholiserad singelmamma delvis sviker sina tre barn. Halvvuxna visserligen, en utflyttad och en som fungerar som vikarierande, när mamman försvinner i perioder.

Det är också mamman som på ett AA-möte blir bekant med två tvivelaktiga figurer, två män, som hon lämnar unge 16-åringen Mungo till, för en fisketur ett par dagar
ute i ödemarken, för att det ska bli karl av honom. Den turen blir ...nej, det ska jag inte berätta.

Parallellhistorier berättar också om hur unge Mungo träffar en kompis som har ett duvslag i kvarteret. De blir kompisar. Ett kompisförhållande som inte ses med blida ögon, bland annat eftersom Mungo är protestant och kompisen James är katolik. Det här är Glasgow och där har tydligen spänningar mellan religionerna funnits.

Det blir en hisnande skildring. Ljus och mörk. 

*****

Man börjar bli ...

... ett riktigt proffs. Professionell spruttagare. Ja, eller sprutfåare kanske är en bättre benämning. Femte Covidsprutan fick jag ju i augusti. Och så har man ju en imponerande följd av vaccinationer de senaste åren. Lägg därtill influensaspruta och nu idag den tredje TBE-injektionen.

Jag började med TBE-spruta i juni. Det är ju så att fästingarna drar sig norrut, även om jag faktiskt inte har sett någon här ännu. Men man vet ju aldrig. Det finns fynd av en alldeles speciell art i Kalix skärgård, nämligen Taigafästingen. En art som dessutom är mer smittbärare än den vanliga. Vi har ju stugan i Råneå skärgård, som ju ligger granne med ovanstående, så det kändes bra att gardera sig. Så här i början av perioden är det också rätt tätt mellan tillfällena, så idag blev det tredje gången. Nästa gång blir i mars, men sedan kan jag vänta i 3 år till nästa.

Vaccinationsstället ligger i kvarteret intill. Man bor ju centralt. En trevlig sköterska tar emot. Just när hon skulle ge mig sticket berättar jag att jag inte är ett dugg spruträdd.

 - Bra, sa hon. Då slappnar du av. Du ska veta att jag haft tre vaccinationer idag där mottagaren berättat att de tycker det är så obehagligt. Är du  i sjukvårdsbranschen, frågade jag. Jo - alla tre svarade att de var det.

 

Märkligt, tyckte jag. Och någon förklaring - nej, det har vi inte.

 

Så nu var det klart för denna gång. I mitten av november är det dags igen. Influensa-shot. 

*****

Kalla mig ...

.. modig. Men idag lät jag en tredje frisör försöka sig på min kalufs sedan i juni, då min "ordinarie" gick i pension efter att jag anlitat henne i 45 år.

Jag har varit lite halvnöjd hittills  men idag kändes det mer rätt, efter att jag vågat mig in på salongen som ligger en trappa ner i huset där vi bor. Det har inte varit aktuellt hittills eftersom jag trott att det är en damfrisör.

 - Tar ni hand om en så'n här kalufs, frågade jag.

 - Här tar vi hand om alla kalufser, svarade den glada tjejen i receptionen. Går det bra klockan 14 idag. 

Det var hennes förslag, och jag nappade. Det var ju bara en halvtimme bort, så då skulle jag hinna ett par ärenden innan det var dags.

En mycket ung tjej tog hand om mig, när jag kom tillbaka. Trevlig var hon också. Analyserade läget. Kom med förslag. Jag sa OK. Och nu sitter jag här med det lilla som finns kvar.

Det var snyggt gjort. Men jag har ännu inte fått till det riktigt som jag vill ha det. Det får bli efter morgondagens dusch.

*****

Med rak rygg ...

.. och stolt blick framåt sitter Benke i bilen och lyssnar på P4:ans trafikmeddelande om att en stor gran blockerar E4 söderut vid Råneå södra trafikplats, men med möjlighet att tränga sig förbi alldeles intill mitträcket, vilket jag med knapp marginal lyckas med. Det blåser en hel del idag.

Det var nämligen han som ringde in om det till trafikradion.

 

Det är ordning och reda på oss.

*****