Så har jag bidragit till vetenskapen som alltid denna helg i januari. Vinterfåglar inpå knuten heter den undersökning som görs varje år av Sveriges Ornitologiska Förbund, eller Birdlife Sweden, som är det nya namnet. Fint ska're'va'. Det går ut på att man ska räkna hur många fåglar av samma sort som man ser vid sin fågelmatning och rapportera in det högsta antalet vid en och samma tidpunkt.
Först noterar man en individ. Sedan fyller man på om man ser fler av samma sort. Man plussar inte, utan man måsta ange antalet individer som man ser samtidigt. I min rapport blev det domherrarna som dom-inerade (Obs. vits!) med tolv stycken som damp ner och för en stund plockade åt sig det som andra sprättat ner på marken. Domherrarna är lite klumpiga och har svårt för fågelmatsautomater.
Resultatet rapporterar jag in på nätet till sofnet.org
Där kan jag också se hur min lista ser ut jämfört med alla andras. Och min avviker starkt i och med domherrarna. Den vanligaste arten i fjol var talgoxen och så ser det ut att bli idag också. Räkningen fortsätter även imorgon, måndag. Men då är inte jag med.
*****
Tänk, att jag alltid säger nötkråka om nötskrikan. Vilken vacker fågel det är!
SvaraRaderaOch så finns ju nötväckan också. Dom är frekventa vid vår matplats. Eller vid deras.
Fast nötkråkan är också vacker med sina färger. Mörk choklad med vitchokladstänk. Inte så vanlig, men jag ser den varje år här i stan. Den gillar sembratallarnas kottar och frön.
RaderaRäknar inte. Matar inte heller, men grannen gör. Domherren visar sig i vildpäronträdet titt som tätt nu. Och sidensvansar, en hel svärm. Vackra. Strömstaren ser jag på en sten i ån.Räkna på!
SvaraRaderaRör jag mig i vidare cirklar kring tomten ser jag en del annat. En stor sidensvansflock till exempel. Men jag saknar korsnäbbar, gråsiskor, grönsiskor och en del andra tomtbesökare. Gråspetten hade jag också gärna sett. Men det blir väl en annan gång.
Radera