onsdag, januari 06, 2016

Kalla mig gärna gammalmodig II

Som om jag skrivit det själv. Precis så. Gårdagens ledare i NSD är på pricken, tycker jag. Det handlar om det nyvaknade intresset för värnplikt. Ledarskribenten har fattat galoppen. Och för dig som inte åååååårkar läsa hela texten har jag fetmarkerat särskilt viktiga punkter som jag håller med om. 

Jag fick inga som helst reaktioner när jag skrev om detta för några dagar sedan. Kanske var det för hårdsmält i jule- och nyårstider. För jag tror att de flesta har en åsikt. Fram med den bara! 

Nu till Olov Abrahamssons ledare i NSD:

---------------------------------
Den 16 juni 2009 drev den dåvarande borgerliga regeringen igenom beslutet att skrota den allmänna värnplikten i fredstid. Det var ett beslut som fattades med knapp majoritet i riksdagen. Bara tre röster skiljde. Röstsiffrorna var 153-150. Socialdemokraterna var emot. Man kan i och för sig diskutera hur allmän värnplikten var i realiteten. Den gamla folkförsvarstanken hade urholkats rejält i början av 2000-talet – och även tidigare S-regeringar hade sitt ansvar för utvecklingen. Visserligen var alla män mellan 18 och 24 år skyldiga att mönstra. Men allt färre blev kallade. Åren innan skrotandet av den allmänna värnplikten var det bara 10 procent av de unga männen som gjorde lumpen. 

Många borgerliga ledarsidor hyllade avskaffandet av värnplikten. ”Äntligen”, skrev till exempel det liberala flaggskeppet Dagens Nyheter i sin huvudledare dagen efter riksdagsbeslutet 2009. Värnplikten beskrevs som både ”gammalmodig och ineffektiv”. Men sent skall syndaren vakna. I sin söndagskrönika 19 december 2015 medger nu DN:s chefredaktör Peter Wolodarski att ”slutsatsen var lika tidstypisk som felaktig”. Han argumenterar istället för ett militärt försvar med bättre folklig förankring. ”I dag behövs mer än på länge en mötesplats där unga svenskar, oavsett bakgrund, samarbetar”, skriver Wolodarski bland annat. Omtänkandet är senkommet men ändå mycket välkommet.

Värnpliktsförsvaret hade egenskaper som aldrig kan uppnås med ett yrkesförsvar som bara rymmer de mest motiverade stridisarna. Själv gjorde jag lumpen på gamla I19/P5 i Boden 1982/83. Stockholmare, norrbottningar, arbetarbarn, överklass – folk av alla sorter – fick en utbildning i att samsas och ta gemensamt ansvar. Vi fick lära oss att inte bara tänka på oss själva, utan också vikten av samarbete för att samhället ska fungera. Författaren och journalisten Göran Rosenberg har beskrivit värnplikten som en nationell brobyggare och smältdegel. Och så var det. Värnplikten var inte bara en militär fråga; den rymde också sociala och demokratiska värden som inte går att underskatta. Det spelade roll att SSU:are från Kalix och MUF:are från Lidingö bodde på samma logement och fick samma miltära grundutbildning.

Nu öppnar också nye försvarsministern Peter Hultqvist (S) för att återinföra värnplikten. I höstas tillsatte han en utredning om en ny typ av värnplikt. ”Vi måste hitta vägar så att vi breddar den folkliga förankringen. Men det handlar också om kunskapen bland svenska folket om hur man hanterar krissituationer oavsett om de är militära eller civila”, sa Hultqvist till radio-Ekot 28 oktober. Enligt direktiven ska utredningen titta på en kombination av anställda soldater och värnpliktiga, en modell som både Danmark och Norge har. Uppenbarligen har en sådan inriktning ett starkt folkligt stöd. Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, enligt en aktuell opinionsmätning från DN/Ipsos. Man diskuterar exakt hur en ny pliktlag ska formuleras. Men den borde omfatta både män och kvinnor, liksom innehålla både militära och civila inslag. Det handlar inte bara om militära hotbilder. Den stora branden i Västmanland sommaren 2014 visar till exempel vikten av att snabbt kunna mobilisera många människor för att lösa en akut situation. På samma sätt kan det handla om allvarliga samhällsstörningar som orsakas av stormar och översvämningar.

Vi lever i ett allt mer individualiserat, segregerat och polariserat Sverige. Men ska samhället fungera krävs förmåga till gemensamt ansvarstagande. En ny form av allmän värnplikt kan skapa en mötesplats som fostrar fram en ny samarbetsanda i det svenska samhället och förbereder ungdomar för deras liv som vuxna samhällsmedborgare. 

Olov Abrahamsson

--------------------------

Här är mitt förra inlägg i frågan.
Och här finns flera exempel på inlägg som handlar om liknande frågor i stort och i smått.

*****
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

2 kommentarer:

Kersti sa...

Jag trodde jag redan hade svarat dig att jag håller med. Jag tror jag på en värnplikt för alla som även kan inkludera annan form av samhällsservice än rent militära uppgifter. Jag tror att hela samhället skulle vinna på det på en mängd olika sätt. Allt från att få en högra beredskap till att de lär sig att inte själva alltid komma i första rummet. De lär känna andra människor annorlunda än de som de vanligtvis umgås med. Ja listan kan göras lång.

Bert Bodin sa...

Precis så. Vi, eller rättare sagt, unga människor (flertalet, tror jag) har fjärmats från många realiteter i samhället på grund av både curling och urbanisering. De behöver lita omskakning.