onsdag, oktober 11, 2006

Det finns inga gratisluncher...

... sade redan gamle Winston Churchill.
Det raljeras en hel del om TV-avgiften nu. I små enkäter i tidningsmarginalerna, ser man exempel på folk, som med stolthet meddelar att "jag betalar aldrig", "det skulle jag aldrig göra", "varför skall jag betala"? Med undermeningen "jag är väl inte helt koko, heller". Och det är väl vars och en ensak om man vill begå lagbrott (eftersom det är det man gör, enligt våra lagar, stiftade i demokratisk ordning), bara man står för det, och mår bra.

Jag kan inte låta bli att fundera över hur vårt TV-utbud hade sett ut, om vi inte haft SVT och SR?
Inte är det de kommersiella kanalerna som går före och står för utvecklingen. De klarar ju inte ens att ta efter.
Det är bara tomt, innehållslöst och mestadels rätt intelligensbefriat material som öses över oss. Lyssna på RIX, se på TV3. Mer tomhet får man väl leta efter på mars, om man nu skulle vara intresserad.
Och ingen kan påstå att reklamfinansierade medier är gratis.
Någon betalar.
Gissa vem?

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen; Kvalitet kostar.
Men jag vill ha den ändå, betalar gärna licensen.
Utan att skämmas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera.