Allt - Inget
Nedkast - Uppkast.
Med krydda och en del snygga
bilder.
Från en, för många okänd del av
Sverige.
Nu!
söndag, mars 22, 2020
Känner du igen dig
Att det som nu sker har betydelse för både det ena och det andra är tydligt. Det är exempelvis nu ett fantastiskt tillfälle att studera hur du klarar en kris.
I dagens DN finns följande tänkvärda spalt:
-----
Känner du igen dig?
*****
5 kommentarer:
Anonym
sa...
Nej, det gör jag faktiskt inte! Finns ju alltid en massa saker att göra/städa/röja, sånt som jag inte hunnit eller orkat. Men det är ju inte så kul och kräver inspiration, så därför stickar jag, läser, löser korsord, ser lite på TV. Och är det soligt och fint sätter jag mig ute vid solväggen och mår gott. Så har jag ett litet träningsprogram för min onda höft och det ska ju skötas.Ibland behöver mannen lite assistans. Och så de vanliga hushållssysslorna förstås. Så jag hinner inte bli rastlös inte. Tur man är pensionär numer, så man hinner med! ellem
Här är en till som inte alls känner någon stress av allt stängs ner. Inte för egen del. Jag tillhör ju dem som kan sitta ute och titta på småfåglar hur länge som helst ., jag kan även ligga på soffan och studera skuggorna på väggen eller läsa tidningen eller lösa nåt gammalt korsord där det fattas några bokstäver .., eller gå ner till havet och spankulera omkring. Men arma alla som måste ha full syra hela tiden!"
Det finns alldeles för mycket garn och ull och tyg för att det där skulle kunna hända.
Och skulle det ta slut (nu talar vi låååång isolering) så kan man säkert städa eller något annat. Plocka fram blockflöjten eller något annat bortglömt instrument och spela lite. Fast kanske inte på balkongen precis.
5 kommentarer:
Nej, det gör jag faktiskt inte! Finns ju alltid en massa saker att göra/städa/röja, sånt som jag inte hunnit eller orkat. Men det är ju inte så kul och kräver inspiration, så därför stickar jag, läser, löser korsord, ser lite på TV. Och är det soligt och fint sätter jag mig ute vid solväggen och mår gott. Så har jag ett litet träningsprogram för min onda höft och det ska ju skötas.Ibland behöver mannen lite assistans. Och så de vanliga hushållssysslorna förstås. Så jag hinner inte bli rastlös inte. Tur man är pensionär numer, så man hinner med! ellem
Här är en till som inte alls känner någon stress av allt stängs ner. Inte för egen del. Jag tillhör ju dem som kan sitta ute och titta på småfåglar hur länge som helst ., jag kan även ligga på soffan och studera skuggorna på väggen eller läsa tidningen eller lösa nåt gammalt korsord där det fattas några bokstäver .., eller gå ner till havet och spankulera omkring.
Men arma alla som måste ha full syra hela tiden!"
@ellem och @ Elisabet
Jag känner heller inte igen mig. Men jag inser att den där människotypen finns.
Det finns alldeles för mycket garn och ull och tyg för att det där skulle kunna hända.
Och skulle det ta slut (nu talar vi låååång isolering) så kan man säkert städa eller något annat.
Plocka fram blockflöjten eller något annat bortglömt instrument och spela lite. Fast kanske inte på balkongen precis.
@Cecilia N
Flöjta hellre på balkongen med tanke på hemfriden.
Kanske. 🤔
Skicka en kommentar