Ibland är det förkylt. Inte bara i näsan och huvudet.
Vi tar oss ut i den härliga vinter, efter nybesprutad näsa och två paracetamol. En kortare tur på isen, som kryllar av folk. Tänkte att vi skulle träffa någon bekant; någon att slänga några ord till.
Men förkylt är vad det är. Knappt ett bekant ansikte. Jo, ett. Sven W möter vi på strandpromenaden. Riksbekant skådespelare, men ingen som vi känner. Hade hans fru varit med hade vi nog fått en pratstund.
Tillbaka i absoluta centrum letar vi upp ett fik. Inte så lätt att hitta lediga platser, men till slut så fixar det sig. Men det är förkylt även här. Inga bekanta.
*****
Kanske likaså bra det, att ni inte träffade någon att smitta ner. (Men jag vet också att skriver att man är förkyld, blir det lätt så att många tror att det är läge för akuten ..,-)
SvaraRaderaSå farligt är det inte. Men jag känner mig på gränsen till febrig ikväll.
Radera