Hela tiden som han var på taket pratade han med oss nere på marken. Beundrade utsikten, och frågade om något fanns till salu i närheten. Jodå - vi tipsade om två objekt, som han kollade när han var klar hos oss.
Och naturligtvis hörde han på Benkes dialekt att de förmodligen hade gemensamma bekanta. Så då blev det prat om det också.
Tysta norrlänningar, du vet!
Själv har jag ju varit uppe på taket i olika ärenden genom åren. Mer eller mindre kryyypande längs stegarna.
Den här herren gick upp, som vore det vilken trappa som helst. Och ner.
*****
Myten om de tystlåtna norrlänningarna är väl bara just en myt? De jag känner pratar och pratar och pratar och det går knappt att få tyst på dem (varför man nu skulle vilja det, de är tämligen trevliga!) :-)
SvaraRadera@ Rexxie
SvaraRaderaJust det! ".. tämligen trevliga".
🙃