Jag går med kylan
i ryggen,
mot havet
mot värmen i ljuset
mot isens vidd
i ryggen,
mot havet
mot värmen i ljuset
mot isens vidd
till stranden
där vassen brukar vaja i sommarvinden.
där vassen brukar vaja i sommarvinden.
Nu har den stillnat
och tystnaden är varm.
Liksom månen.
och tystnaden är varm.
Liksom månen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.