Pavlovs hund heter Bert

Under mitt livs enda arbetslöshetsperiod tog mig Trygghetsrådet TRR under sina vingar. Där fick man hjälp med sitt jobbsökande, fick korta utbildningar i både det ena och det andra. Lärde mig mer presentationsteknik än vad jag redan kunde och en hel del annat. Det var en bra sak att få träffa andra som var i samma situation. Vi bildade nätverk.

En gång fick vi gå på en föreläsning av en av pionjärguruerna (Heter det så?) inom det där med mindfulness, närvaro i nuet. Luleåläkaren försökte få mig att ta vara på nuet i alla lägen. Jag är lite skeptisk till de där "modelärorna" och tog nog det hela med en stor nypa salt. Vi fick sitta och känna på en penna, eller ett russin. Studera russinets alla små veck och gropar under en minut. Jovisst lyckades jag med det och koppla bort omvärlden. Men vad gav det?

Tandborstning skulle enligt gurun ske på så sätt att jag skulle tänka på hur borsten i min eltandborste bearbetade tand för tand för tand. Hur tandytorna blev kliniskt rena och fria från allt som hade med frukosten att göra.

Nu ska jag berätta att det inte funkar på mig längre. Det går så till att jag sätter tandkräm på borsten och startar den. Sedan vet jag inte vad som överhuvudtaget händer förrän min smarta borste signalerar att "nu har två minuter gått - du är klar". Den funkar nämligen så. Men inte nog med det. Den fixar också att var trettionde sekund rycka till i akt och mening att jag ska byta fjärdedel i garnityret. Det gör jag automatiskt, varje gång.

Och jag har ingen som helst tanke på att jag borstar tänderna. Istället har mina tankar vandrat iväg som i en dröm. Världsproblem blir allt annat än globala. Åsikter fastställs, eller vidhålls i någon brännande fråga. Allt och inget funderas det på under de där två meditativa minuterna.
Det händer att jag ibland blir halvt medveten och ställer mig frågan.
 - Har jag bytt sida. Är jag klar i underkäken nu?
Men jag behöver aldrig fundera. Likt Pavlovs hund styr tandborsten mina betingade reflexer och allt blir gjort.

Och jag är fullständigt lycklig.

Mindlessness!?

*****
Läs även andra bloggares åsikter om Mindfulness, Tandborstning