Den pågående pandemin har väl mer än mycket annat gjort att jag uppmärksammar mer och mer av hur vi klarar av en kris. Och jag måste nog påstå att det finns en del positivt att hämta av de erfarenheter vi får från dessa tider. Hur hemskt det än låter och är.
Idag var jag till apoteket för att fylla på blodförtunnande medicin. Jag försökte göra det redan igår. Men vid två olika tillfällen fick jag gå därirån utan att ha fått något. Det var nämligen stopp i datasystemet. Mina recept gick inte att se.
Men det fungerade idag.
Jag blev lite nyfiken och pratade med apotekaren. Jag frågade vad som skulle hända om datasystemet gick i putten ordentligt.
- Bra fråga, sa killen bakom disken.
- Men finns det ingen "krisplan"? Tänk om jag skulle behöva livsviktig medicin, snabbt.
- Jag har faktiskt ställt mig samma fråga. Och jag jobbade som apotekschef i Stockholm kring 2009 och då ställde även jag frågan. Jag gick till och med vidare och pratade med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som blev rätt överraskade. Sannolikt hade de inte tänkt på att den digitala världen skulle kunna kollapsa. De verkade uppriktigt sagt rätt ointresserade.
- Men nu då, elva år senare, frågade jag.
- Jo, det finns krisrutiner. Men det innebär att vi skulle få ringa utskrivande läkare för att få receptet vidimerat. Men du kan ju tänka dig. Dels kanske du inte kommer ihåg namnet på läkaren. Och hur skulle vi kunna få kontakt enkelt?
Lite förundrad gick jag hemåt med mina medicinaskar.
*****
6 kommentarer:
Jag begär en medicinlista varje gång jag tar ut mina mediciner - på det sättet har jag ett faktiskt "bevis" på vilka förskrivningar jag har i mitt namn. Forna tiders recept på orange papper var måhända besvärliga att hålla reda på - men de var i alla fall inte beroende på att apotekets datasystem fungerade.
@ Allmycke
En sådan förteckning skriver man ut automatiskt på mitt apotek. Men har man otur så kan den vara inaktuell. Min saknade nu det blodförtunnande, eftersom jag just tog ut det sista. Däremot stod en annan medicin där. En som jag inte ska använda längre.
Så helt att lita på är det inte.
Jag har också funderat mycket över det här med vårt totala beroende av internet. Jag tänker mig att MSB också funderar över detta nu. Inte minst handlar det ju om information! Hur gör vi vid en kris om vi inte kan nå folk digitalt? Jag tänker att en av de få goda sakerna med den här pandemin är just vad vi/att vi kan lära av den!
@ Eva Nygren
Som sagt; en bra "kurs" även om mycket i kursplanen är lite för realistiskt.
Hur mycket av telefonin fungerar om datasystemen kraschar?
Mobilmasternas batterier räcker fånigt kort tid och när nu kopparkabeln till de fasta telefonerna är borta så fungerar ju inte de heller oberoende av strömavbrott.
@ Cecilia N
Där har vi ännu en aspekt.
Skicka en kommentar