Slit och släp

En av våra grannar på Rånlandet säljer sin stuga, tyvärr. Det är tråkigt.

I samband med det erbjöd han oss att köpa den ved som blivit kvar, staplad vid bodväggen. Det accepterade vi. Vi fick dessutom själva bestämma pris.

Så förmiddagen gick åt för att få hem veden till vårt ställe. Säck efter säck, tunga som attan, fylldes och packades i bagaget på vår bil. 16 säckar blev det. Det blev ett antal rundor för att tömma säckarna i vår lada, för att sedan vända tillbaka och fylla på.

Vår granne var inte på plats. Han jobbade. Och jag hade också märkt att en vindslucka stod öppen, efter att han själv igår hade varit uppe på vinden för att röja. Så då var det bara för mig att ta stegen och stänga igen den. Man hjälper gärna en god granne och han tackade mycket, när jag skickade bild på min insats. 

 - Bästa grannarna, sa han.

Veden staplad igen. Nu i vår boda. Vi räknar nu med att ha kommande vinters hela behov räddat. Slit och släp lönar sig. 

En rapsfjäril var enda vittnet till vårt jobb hos grannen.

*****