fredag, februari 18, 2022

Efter jobb

After work.  Ja det är ju allt nuförtiden. Jag slutade ju för snart 5 år sedan (tiden går), så vad är inte "Efter jobb". Eller Aw, som det kallas. I alla fall här i stan, där traditionen att gå ut och äta lite gott eller ta en drink är rätt vanlig. Ja - på fredagar, alltså.

Vi gjorde slag i saken vi också, nu när restriktionerna släppt. Aw har inte varit på tapeten de senaste två åren. Krogarna har inte kunnat stå till tjänst med det. Men i dag var det första gången på länge som en av våra kvarterskrogar öppnade för sin fredagstradition. 

Plats bokade jag i förmiddags. Och strax före 17.30 traskade vi iväg genom myssnöiga gator de 300 meterna till krogen. 

Väl emottagna. Placerade i skön soffa. Men oj vilken mat och vilket gott vin. Fullbokat, vad jag kunde se. Men ingen trängsel. Och när jag tittar mig omkring så har de flesta säkert passerat "work-tiden" för ett antal år sedan. Men naturligtvis finns också en hel del ungt folk. 

Träffar en gammal kollega, som är ung, till exempel. Hinner prata en del med henne och hennes man, som jag också känner. Det är länge sedan vi setts.
 - Hur är det, frågar hon. Jobbar du något nuförtiden?
 - Nej, jösses. Jag slutade ju för fem år sedan. Är snart 73.
 - Men du skojar.
Hon ser uppriktigt förvånad ut. Har tydligen inte inplanterat min ålder i huvudet.
 - Jag får nog ta leg nästa gång du kommer till mig och handlar, sa hennes man som jobbar på Systemet.
 
Önskar trevlig helg och traskar samma 300 meter hemåt. Mätta och glada.
 
Förrätt med bubbel. Det fanns mycket att välja på.
*****

15 kommentarer:

Monica sa...

Förrätten ser god ut, du får berätta vad det är.

Bert Bodin sa...

@ Monica

Det är egentligen ingen förrätt, utan ett antal "tapasliknande" munsbitar och sallader. Det är lax, kyckling, svamp, med mera med mera.

Anonym sa...

Även om vi trivs väldigt bra med att bo i utkanten av stan, finns det vissa fördelar med att bo ”mitt i smeten”! ellem

Bert Bodin sa...

@ ellem

Rätt svar!
🙂

Elisabet. sa...

Tänk om alla ungdomar insåg värdet av att pensionsspara - du skrev i ett tidigare inlägg att du hade varit förutseende och just p-sparat - så att dom, när det väl är dags för pension, kan gå ut och äta eller resa eller nånting annat som dom är vana vid, ja, så där som ni kan unna er! Jag gjorde det INTE; tänkte väl att allt (t.ex äktenskapet) skulle vara för evigt. Har verkligen försökt peppa unga arbetskamrater och mina barnbarn att även om det känns overkligt långt borta till pension ., så börja spara!

Monet sa...

Vi bor ju nu också mitt i en stad med jättestort utbud av ovanligt charmiga och nyskapande restauranger, både centralt och i närliggande nybyggda hamnområdet. Och vi är sen frankrikeåren vana vid att gå ut och ta ett glas - inte AW (amerikansk företeelse från början) för sånt har man inte där - man går på café eller bar eller för den delen på restaurang lite när det passar (mest under helger dock men då ofta familjevis).

Nu när vi kommit ikapp med översikt över totalekonomin efter våra franska år och alla kostnader i samband med detta (oförglömliga och aldrig ångrade) så är det bara att konstatera: NÄPP. Just det här, att gå ut spontant, att som du betala för ett helt sällskaps middag, att bara sätta sig i hamnen och ta ett glas vin och en öl - där går en otrolig skiljelinje. Ett glas husets vita kostar ju mer här än motsvarande hel flaska på Systemet, du får inte ens några nötter, lite pesto och rostad baguette till och som vi tidigare pratat om, en trerätters middag inklusive fördrink, sk apéro, kostar en tredjedel i Frankrike av vad det gör i Sverige.

Våra pensioner är inte märkvärdiga. Men räckte väl till i Provence. Men vi kom tillbaka till ett Sverige med bara utbud av nyproduktion för vår del. Betalar man över 13.000 SEK i månaden för lägenhet, el och carport, ja då blir det inte mycket kvar till den här typen av trevligheter. Så gläd dig och njut. Just nu skulle vi (som räven och rönnbären) ändå inte ha gjort det. Runt oss faller folk som tror att pandemin är över i takt med slopade restriktioner som furor i omikron. Och blir RIKTIGT ordentligt sjuka, myten om ett lindrigare förlopp är just en myt!

Bert Bodin sa...

@ Monet

Men jösses vilken boendekostnad! Här betalar vi 6250 för en 75 kvm trerummare mitt i stan. Och då är underjordsgarage, elektricitet, bredband och kabel-tv inräknat också. Till de 75 kvadratmetrarna kan läggas 12 kvm inglasad balkong dessutom.

Med resor inställda i 2,5 år har vi sparat in en del förstås.

Och trots att vi gärna går ut och äter, så är vi mycket restriktiva vad gäller närkontakt med andra.

Bert Bodin sa...

@ Elisabet

Jag vet egentligen inte vad som fick mig att börja p-spara vid 38 års ålder. Men glad nu, att jag gjorde det. Som anställd i ett serviceyrke har jag ju heller inte tillhört någon höginkomstgrupp, även om jag ibland hade chefspost.

Monet sa...

Ja, det är stor skillnad på hur man bor och var. Ni har något lägre antal kvm än vi - vi har 85 kvm och också mycket stor inglasad balkong utan någon insyn alls och med utsikt mot naturskönt berg som gör att man inte tror sig bo mitt i en stad. Utöver det jag nämnde tillkommer för vår del också separat debiterat varmvatten, bredband, kabel-tv och IP-telefoni. Men vi bor på attraktivt pendlingsavstånd till Stockholm och priserna blir därefter.

Vårt hus är bara tre år gammalt, har endast 20 lägenheter, är uppfört med högsta standard inklusive tvättstugedel i badrummet och mycket stora förvaringsutrymmen i kök, sovrum och separat klädkammare. Det är en hyresrätt, vi valde bort bostadsrätt nu vid återkomsten eftersom priserna här är sanslösa. Och vi har stått över 20 år i kö hos Roslagsbostäder och fick det här erbjudandet i konkurrens med 160 andra köanden! Så vi har varit förutseende när det gäller detta, står också sen 2001 i kö för seniorboende i Djursholm och i hela Stockholms bostadsförmedling.

Vi hade ganska höga boendekostnader i Frankrike också men våra pensioner räckte till både resor, husbil, utemåltider och annat vi unnade oss där. Här går det inte alls. Den dagen någon av oss dör har den andre ca en månad på sig att flytta ut (om man inte ska ta av det nu sinande sparkapitalet), längre tid än så kan ingen bo kvar här. Era boendekostnader räcker i våra områden till ca ett rum, lite tvåa med låg standard. För det ni har idag i Luleå skulle ni få betala mer än 10.000 per månad enbart i kallhyra, här i Norrtälje alltså.

Ska tillägga att jag var lika förutseende som du när det gäller privat pensionssparande redan från 35 års ålder.Jag har uteslutande arbetat för amerikanska företag utan tjänstpensionsvillkor och hade en ordentlig slant sparad när vi flyttade till Frankrike. Där kunde man helt lagligt då välja att ta ut den på fem år utan att betala skatt (den klassades som skattefri livränta där). Vi valde att göra det istället för att ta ut den livsvarigt. Detta bidrog förstås till bättre ekonomi där och då, något vi inte heller ångrar eftersom vi då var i skick att göra allt det man drömmer om efter pensionen. Men det märks ju nu för min del. Min man har ett antal tjänstepensioner tack och lov vilket gör det hela överkomligt. Men de är hans, utan efterlevandeskydd…

Ibland tänker jag att det vore bäst att flytta till farmors födelsestad - åtminstone skulle jag inte behöva bekymra mig för framtida ekonomi. Har en väninna som är nybliven änka som också är från Luleå så jag hjälper henne att titta på olika objekt. Er Gammelstad syns mig så otroligt fin. Men så är det där med ”skitvintern” som du skriver om. Och mörkret….

Monica sa...

Men Bert, du har väl bostadsrätt? Och en helt normal boendekostnad, nya hyresrätter hos er kostar väl som i övriga Sverige, alltså hutlöst mycket.
Vi ser här hur folk bygger ett Attefallshus på 25 kvm som en minikopia av sitt hus, hyr ut det för 15000 i månaden och hyresgäster finns ...

Dessutom något jag inte sett förut, ett helt nytt bostadsområde med bostadsrätter och inklämt mellan husen finns små Attefall som säljs för två miljoner plus månadshyra, och ja de köps.

Bostadsmarknaden är ett komplicerat område för unga och för gamla som inte har råd att bo med en pension.
Det är en trygghet att äga. Hus eller bostadsrätt som ändå inte ändras i hyra så mycket och all värme m m ingår, t o m hemförsäkring. Och tiptop tvättstugor i entréplan som renoveras och maskiner byts till senaste, även tvättmedel ingår allergitestat och miljötestat och fungerar automatiskt.
Alla TV-kanaler ingår, bredband och garage med eluttag, 90 kvm, 14 kvm balkong och 4000 i månadshyra:-). Rena drömboendet.

Ja sen finns pub, bastu, festlokal, gym, snickarbod m m, allt ingår.

Men smakar det så kostar det i inköp förstås:-). Men priserna hos er är väl rätt höga med och nu går allt bara uppåt.

Bert Bodin sa...

@ Monet

Jag kan meddela att "skitvintern" har repat sig gott. Mycket fin snö och stadiga minusgrader. Som det ska vara.

Bert Bodin sa...

@ Monica

Men här avhandlades bara kostnad. Inte boendeform.

Monica sa...

Boendeformen avgör ju kostnaden och många har ju svårt att ha råd med dessa höga hyror i hyresrätter.

Anonym sa...

När vi köpte vår bostadsrätt för 32 år sen och var på banken, då frågade bankkvinnan om jag hade nåt pensionssparande. Hon sa att hon alltid pratade med unga kvinnor om det, och hon rekommenderade det verkligen. Så jag skaffade mig ett sparande. Senare började även min man pensionsspara. Det gör en hel del nu. Här i Skellefteå är det brist på bostäder och allt ”köpes” har gått upp. Det byggs ju en del men de ligger ju högt från början förstås. Batterifabriken Northvolt påverkar ju stan på många sätt. ellem

Bert Bodin sa...

@ ellem

Frågan är om det är bra för stan, eller inte. På sikt, alltså.