Nu har talgoxe, blåmes, talltita, gråspett, svartmes, domherre, nötskrika, kråka, skata större hackspett och nu senast gråsiskan fått sällskap av trädkrypare.
Jo, den har besökt oss förr, men det är flera år sedan.
(Mobilbild genom köksfönstret. Därav kvaliten.)
4 kommentarer:
Lustigt vilken böjd näbb den har. Tror mig aldrig ha sett en trädkrypare, men den påminner ju liiiite om nötväckan.
@ Elisabet
De är ganska nära släkt. Normalt kryper den ju omkring på trädstammar, verkligen kryyypklättrar, och då är näbben bra att hämta insekter med i barkspringorna.
Har även en lite diskret men ändå gnistrande fin sång med en ibland småskojig krusidull på slutet i februari/maj i det avlånga landet Sverige. Fast lite försiktigt lyssnarnära med örat är en fördel och det är helt okey för denna troskyldiga och näpna lilla skogslevande varelsen.
Och heller inte omöjlig att ta emot "närgånget" besök/student/beundrare vid boplatsens snett utstickande barkbit där den bor i hålrummet bakom. Det är en sann upplevelse senare när föräldrarna i tiden för ungarnas matning flyger i skytteltrafik med spindlar och insekter i den fina näbben, helt orädda.
Att lokalisera ett bo i rätt höjd (bor ofta skapligt lågt) är den stora utmaningen i det här sammanhanget.
@ Thord Wiman
Tyvärr är det en sång som ligger på gränsen till vad min hörsel klarar. Men jag har hört den.
Men något bo har jag aldrig sett. Vet att det finns specialholkar för trädkryparen.
Kul liten pippi.
Skicka en kommentar