Benke väcker mig vid midnatt. Jag hör en svag ringsignal från nedervåningen. Lite odefinierbart varifrån, även när jag tar några trappsteg ner. Men i det ögonblicket slutar det.
Förbryllad är bara förnamnet. Jag kollar plattan (OBS inte kok-diton. Det här är en äkta platta - vägrar skriva ajjpädd, eftersom det inte är en äppelskrutt.). Nä, den är då avstängd. Kan det vara alarmet från kylen, eller frysen. Har vi inte stängt frysdörren ordentligt? Det har hänt förr. Men, nej. Allt är stängt. Alla lampor lyser grönt.
Wi-fi:n? Kökets tidur? Golvvärmespanelen och vattenanläggningen kollas också. Inga problem. Inga avvikelser.
Spöken, kanske?
Tillslut ger jag mig och kryper ner i sängvärmen igen. Lyckas somna tills jag slår på radion vid sjutiden och lyssnar på nyheterna. Förstanyhet är ett valberedningsfall i någon amerikansk avkrok. (Se föregående inlägg!).
Snart börjar mina tankar snurra runt den mystiska ringsignalen. Hade jag drömt?
Kring frukostbordet inventeras det livligt. Teorier framkastas. Inga resultat.
Men då slås vi båda av en tanke. Kan det vara ....?
Benke böjer sig ner vid altandörren och lyfter fram universalapparaten med stort U, som blivit kvar bakom gardinen. Strålkastarradion, som vi ibland använder när vi sitter ute. Misshandlad och hoptejpad efter ett fall från hög höjd. Den har spökat förr. Och nu kollar vi; jo, det finns en klocka i den också. Med alarm! Och alarmet är PÅSLAGET. Inställt på 00:11.
Där hade vi det. Kanske hade ett dammsugarmunstycke råkat peta till den där lilla piggen och ställt den på ON. Vi har ju aldrig använt detta mångsidiga verktyg fullt ut. Strålkastaren är usel, men radion är faktiskt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar