... är det enda som gäller.
torsdag, juni 29, 2006
Nä - nu tar jag...
... på mig mina speedos, kliver i crocsen och walkar down till beachen.
Det blir ju mycket häftigare så!
Och det vill man ju.
Va'häfti, asså!
Andra bloggar om: Beach -06, Töntar, Språkkunniga
Underbart är kort
I brevlådan idag låg en klenod.
Nostalgivykort från mammamias. Hittat på loppmarknad, och förärat mig.
Tack Maria.
Nostalgivykort från mammamias. Hittat på loppmarknad, och förärat mig.
Tack Maria.
Stadsdag...
Så har midsommar varit...
... och farit. Med finväder och go'mat, och vänner, både gamla och nya. Lite trött har man väl också varit, av någon anledning. I alla fall en morgon.
För vår del firades den ute vid havet. Inte i egna stugan, utan i nära vänners. Det var skönt att åka bort och gästa andra, för en gångs skull. Den goda maten hjälptes vi åt med. Det var så att säga knytkalas, med spikad meny. Ja, vad man lagade var en överraskning, men att man skulle stå för t.ex. lunch och förrätt en dag och huvudrätt den andra; det visste man.
Lunchen blev förstås sill och färskpotatis. Vad annars?
Förrätten på midsommaraftonen plankade jag från Magnus och gjorde om lite. Mest för att jag inte fick den lika snygg, som på hans bild. Jag lade dessutom till lite ruccola och en balsamicoreduktion.
Huvudrätten, som värdparet stod för, var grillat, urgott. Hemlig marinad och ljuvlig sås.
Sedan blev det dessert. Gissa om det var jordgubbar, eller....?
Natten blev lång, eller kort, eller hur man nu skall se det. Whiskyn hos en granne blev i alla fall sen. Övriga kommentarer onödiga.
Midsommardagens middag blev av lite enklare sort, där jag gjorde en cashewtäckt laxfile på bädd av citronmarinerade solrosskott, ruccola och tryffelpotatis.
Jag säger inget mer.
Vinerna var i alla sammanhang välpassande. Men namnen glömda.
För vår del firades den ute vid havet. Inte i egna stugan, utan i nära vänners. Det var skönt att åka bort och gästa andra, för en gångs skull. Den goda maten hjälptes vi åt med. Det var så att säga knytkalas, med spikad meny. Ja, vad man lagade var en överraskning, men att man skulle stå för t.ex. lunch och förrätt en dag och huvudrätt den andra; det visste man.
Lunchen blev förstås sill och färskpotatis. Vad annars?
Förrätten på midsommaraftonen plankade jag från Magnus och gjorde om lite. Mest för att jag inte fick den lika snygg, som på hans bild. Jag lade dessutom till lite ruccola och en balsamicoreduktion.
Huvudrätten, som värdparet stod för, var grillat, urgott. Hemlig marinad och ljuvlig sås.Sedan blev det dessert. Gissa om det var jordgubbar, eller....?
Natten blev lång, eller kort, eller hur man nu skall se det. Whiskyn hos en granne blev i alla fall sen. Övriga kommentarer onödiga.
Midsommardagens middag blev av lite enklare sort, där jag gjorde en cashewtäckt laxfile på bädd av citronmarinerade solrosskott, ruccola och tryffelpotatis.
Jag säger inget mer.
Vinerna var i alla sammanhang välpassande. Men namnen glömda.
torsdag, juni 22, 2006
Överhuvudtaget
Ha nu en trevlig och snygg midsommarhelg.
Och om du redan har en partner; lägg er under blommorna, så kommer du att drömma om vad partnern drömmer om. Det kan vara rätt så avslöjande.
Har du däremot den här utsikten när du vaknar, och inte minns att du lagt dig där, så mår du nog inte så bra!
Och om du redan har en partner; lägg er under blommorna, så kommer du att drömma om vad partnern drömmer om. Det kan vara rätt så avslöjande.
Har du däremot den här utsikten när du vaknar, och inte minns att du lagt dig där, så mår du nog inte så bra!
Apropå ...
... munbh och stundande midsommarfirande.
(Klicka för läsbar text!)
Publicerad utan benäget tillstånd vare sig från Pondus, eller NSD.
Så nu tar jag datorn med mig ut i skogen, och gömmer mig i ett råddenåddronsnår.
Ifall herr Bodström med polisen i hälarna söker mig.
Och om du hittar mig, Thomas, så kan vi väl snacka om saken över en delad fil.
Med blåbärssylt.
Andra bloggar om: Midsommar, grillning, fildelning
(Klicka för läsbar text!)Publicerad utan benäget tillstånd vare sig från Pondus, eller NSD.
Så nu tar jag datorn med mig ut i skogen, och gömmer mig i ett råddenåddronsnår.
Ifall herr Bodström med polisen i hälarna söker mig.
Och om du hittar mig, Thomas, så kan vi väl snacka om saken över en delad fil.
Med blåbärssylt.
Andra bloggar om: Midsommar, grillning, fildelning
onsdag, juni 21, 2006
Vad gör stjärnorna ...
... så här på årets kortaste och ljusaste natt?
De ligger och slappar i skogen.
Nu vet du!
#
De ligger och slappar i skogen.
Nu vet du!
#
Närkontakt av andra graden
Min annars så välpolerade diskbänk har haft besök. Och jag vet inte vem det är. Landningsplatsen upptäckte jag vid lunchstöket. Fem små märken, förmodligen efter landningsstället.
Man kan också se att den/det/it/et har dragit vidare åt höger i bild och snuddat underlaget innan vidarefärden har anträtts.
Jag vet inte vad det är. Själv städade jag upp efter frukosten och gnuggade i vanlig ordning hela diskbänken. Kaffe har jag fixat under förmiddagen, men det liknar inget från den verksamheten heller. Ingen annan har varit här.
Utom..........?
Kusligt!
Andra bloggar om: Närkontakt, UFO, Främmande existenser, Science fiction
Man kan också se att den/det/it/et har dragit vidare åt höger i bild och snuddat underlaget innan vidarefärden har anträtts.
Jag vet inte vad det är. Själv städade jag upp efter frukosten och gnuggade i vanlig ordning hela diskbänken. Kaffe har jag fixat under förmiddagen, men det liknar inget från den verksamheten heller. Ingen annan har varit här.
Utom..........?
Kusligt!
Andra bloggar om: Närkontakt, UFO, Främmande existenser, Science fiction
Nu gäller det
Årets viktigaste mästerskap är på gång. Från och med midsommarhelgen börjar allvaret. I fjol tog vi hem segern, liksom 2003. Nästan alltid ligger vi och nosar på topplaceringarna.
Välkommen att följa kampen!
Välkommen att följa kampen!
måndag, juni 19, 2006
Fjärilssex
Aurorafjärilen skall egentligen inte finnas i Norrbotten. Men det gör den, bevisligen. Jag såg inte mindre än tre hannar, som drumlade omkring tillsammans på jakt efter parningsvilliga honor. Tyvärr flaxar de på så intensivt att de är svåra att fånga på bild.
Honan däremot, är lite lugnare. Här sitter hon och vilar i gräset.
Aurorafjärilen är faktiskt en art som är har ett rätt jämlikt beteende vad gäller sex. Båda könen söker aktivt efter villiga partners.
Så även denna hona. Hon sitter inte där och vilar, oskuldsfull och vit. Inte bara!
Eftersom detta är en familjeblogg, visar jag inte sexscenerna här direkt i ansiktet på dig. Det här är ingen kvällstidning!!!
Men om du vill så ser du här hur hon plötsligt vädrar hanne och vänder upp sin bakkropp.
Och vips så dyker en villig hane upp. Men bråttom har han. Skall förstås skamlöst söka vidare!
Andra bloggar om: Fjärilar, Sex
Honan däremot, är lite lugnare. Här sitter hon och vilar i gräset.
Aurorafjärilen är faktiskt en art som är har ett rätt jämlikt beteende vad gäller sex. Båda könen söker aktivt efter villiga partners.
Så även denna hona. Hon sitter inte där och vilar, oskuldsfull och vit. Inte bara!
Eftersom detta är en familjeblogg, visar jag inte sexscenerna här direkt i ansiktet på dig. Det här är ingen kvällstidning!!!
Men om du vill så ser du här hur hon plötsligt vädrar hanne och vänder upp sin bakkropp.
Och vips så dyker en villig hane upp. Men bråttom har han. Skall förstås skamlöst söka vidare!
Andra bloggar om: Fjärilar, Sex
Bert håller sig undan
Kommer ni ihåg Fem-böckerna? De där man sträckläste, när man kom över dem. Som man önskade till varje jul, varje födelsedag. Och det var ju tacksamma presenter att köpa, så man fick och fick.
De var engelska ungdomar vars öden man följde år efter år. De var fyra olika karaktärer och en rufsig hund, som alltid råkade in i något spännande. George, som egentligen var tjej och hette Georgina, Julian, Dick och Anne och hunden Tim. En grotta, ett gammalt slott, ruin och tidvatten fanns alltid bland ingredienserna. Huvudsaken var också att det fanns ett antal skurkar, en hemlig lönndörr, eller en vindlande underjordisk gång. Allt skulle utforskas.
Alltid hade de fantastiska picnic-korgar med sig. Med paj, och tårtor. Sådant förundrades jag alltid över, van som man var vid egna ”picnic’ar”, som mest bestod av en chokladtermos och en svettig korvsmörgås.
Sen var det ju det där med roddenondroddonsnåren! Där de fem alltid gömde sig, när de råkade ut för något otäckt mitt på ljusa dagen och vid de enstaka tillfällen då de inte befann sig i den där hemliga grottan. Det fanns alltid ett rånnedrondosnår att tillgå.
Eftersom det var så spännande orkade jag aldrig traggla mig igenom råndedoddråsnåren själv, utan hoppade istället över dem, så att säga. Jag visste inte vad det var, men förstod nog att de var väldigt praktiska, när det gällde att gömma sig. Någon dåddenåndronbuske hade jag ju aldrig sett, under min uppväxt i Kiruna, så fantasin hade fritt spelrum.
Det tog nog ett par år av mognad och läsvana innan jag upptäckte, eller ens iddes stava mig igenom det där ordet ordentligt. Rho – do – den – dron - snår, rhododendronsnår. Då hade man blivit så garvad att hela bokserien förpassades till den töntiga delen av ens tillvaro. Barnsliga blev de.
Här i landet har vi två vilda rhododendronarter. Rhododendron lapponicum och rhododendron tomentosum. Båda finns i Norrbotten. Södra delen av landet har bara den sistnämda. Här är den vanlig och har blomningstoppar ungefär vartannat år, då det ser ut som kvarglömda snödrivor ute i skogen på sina ställen.
Massor av rhododendronsnår, alltså. Hela skogen full!
"Utmärkt", tänker jag. "Det där blir bra, när middagen är uppäten och disken nalkas."
Men inte fasen lyckas jag!
Uppdatering: Någon frågade varifrån jag fått att skvattram (det svenska namnet på växten) hör till rhododendronsläktet. I gamla floror står den med det latinska namnet Ledum Palustre och räknades som egen art. Men inte nu längre. Forskningen har tydligen gått framåt. Och den finns även i rosa. Men det tyckte jag var för fjolligt.
De var engelska ungdomar vars öden man följde år efter år. De var fyra olika karaktärer och en rufsig hund, som alltid råkade in i något spännande. George, som egentligen var tjej och hette Georgina, Julian, Dick och Anne och hunden Tim. En grotta, ett gammalt slott, ruin och tidvatten fanns alltid bland ingredienserna. Huvudsaken var också att det fanns ett antal skurkar, en hemlig lönndörr, eller en vindlande underjordisk gång. Allt skulle utforskas.
Alltid hade de fantastiska picnic-korgar med sig. Med paj, och tårtor. Sådant förundrades jag alltid över, van som man var vid egna ”picnic’ar”, som mest bestod av en chokladtermos och en svettig korvsmörgås.
Sen var det ju det där med roddenondroddonsnåren! Där de fem alltid gömde sig, när de råkade ut för något otäckt mitt på ljusa dagen och vid de enstaka tillfällen då de inte befann sig i den där hemliga grottan. Det fanns alltid ett rånnedrondosnår att tillgå.
Eftersom det var så spännande orkade jag aldrig traggla mig igenom råndedoddråsnåren själv, utan hoppade istället över dem, så att säga. Jag visste inte vad det var, men förstod nog att de var väldigt praktiska, när det gällde att gömma sig. Någon dåddenåndronbuske hade jag ju aldrig sett, under min uppväxt i Kiruna, så fantasin hade fritt spelrum.
Det tog nog ett par år av mognad och läsvana innan jag upptäckte, eller ens iddes stava mig igenom det där ordet ordentligt. Rho – do – den – dron - snår, rhododendronsnår. Då hade man blivit så garvad att hela bokserien förpassades till den töntiga delen av ens tillvaro. Barnsliga blev de.
Här i landet har vi två vilda rhododendronarter. Rhododendron lapponicum och rhododendron tomentosum. Båda finns i Norrbotten. Södra delen av landet har bara den sistnämda. Här är den vanlig och har blomningstoppar ungefär vartannat år, då det ser ut som kvarglömda snödrivor ute i skogen på sina ställen.
Massor av rhododendronsnår, alltså. Hela skogen full!
"Utmärkt", tänker jag. "Det där blir bra, när middagen är uppäten och disken nalkas."
Men inte fasen lyckas jag!Uppdatering: Någon frågade varifrån jag fått att skvattram (det svenska namnet på växten) hör till rhododendronsläktet. I gamla floror står den med det latinska namnet Ledum Palustre och räknades som egen art. Men inte nu längre. Forskningen har tydligen gått framåt. Och den finns även i rosa. Men det tyckte jag var för fjolligt.
torsdag, juni 15, 2006
Blodapelsiner är en sak...
... men blodäpplen?
Någon som vet vad detta är för buske?
Den ståtar 2-3 meter hög i stadsparken här i Luleå.
Bladen ser ut som äppelträd, blommorna likaså.
Men färgen?
Någon som vet vad detta är för buske?
Den ståtar 2-3 meter hög i stadsparken här i Luleå.
Bladen ser ut som äppelträd, blommorna likaså.
Men färgen?
onsdag, juni 14, 2006
En liten påminnelse
Stoppa slöseriet av 2 miljarder kronor per år!
Uppdatering: Aktuelltsändningen idag kl 18 tog upp och rapporterade om namninsamlingen också.
Uppdatering: Aktuelltsändningen idag kl 18 tog upp och rapporterade om namninsamlingen också.
Bara så ni vet
Norrbotten är den del av landet som drar in de största nettoinkomsterna till både staten och folkhushållet.
Så är det! Och så kommer det att fortsätta vara!
(Göran Persson i en intervju i Sveriges Radio P4 igår, angående svenskarnas syn på Norrbotten som tärande.)
Även om jag långt ifrån alltid sympatiserar med vår statsminister, så har han en del ljusa stunder.
Andra bloggar om: Norrbotten, Politik, Myter, Fördomar
tisdag, juni 13, 2006
Hur känd...
Var det tänkt så
När en så'n där tuffing, lätt tillbakalutad på sin Custom MC, blir tvungen att stanna för rödljus, eller övergångsställe och motorn går ner på tomgång.
Då låter det som om han satt på en gammal fiskekutter med tändkulemotor någonstans i nordnorge. Det är nästan så att fisklukten slår igenom.
Tuffheten rinner av och jag blir full i skratt.
Då låter det som om han satt på en gammal fiskekutter med tändkulemotor någonstans i nordnorge. Det är nästan så att fisklukten slår igenom.
Tuffheten rinner av och jag blir full i skratt.
Högt över stan...
... svävar polishelikoptrar sakta.Visst ja!
Sveriges hela regering är ju här på besök.
Upp till bevis
"Det är bara körkortet som åldras". Så skriver Vivan, med anledning av att hon upptäckt att jag fyllt år.
Och visst är det så.
Nu utmanar jag dig.
Låt oss se ditt åldrande körkort!
Och visst är det så.
Nu utmanar jag dig.
Låt oss se ditt åldrande körkort!
måndag, juni 12, 2006
På ljugarbänken
- Vad gör du ute så här dags?
- Har varit ute med polarna. Tänkte bara ta igen mig en stund här på bänken. Jag stör väl inte? Mår så jäkla illa. Ont i antennerna. Bakis. För mycke' nektar.
- Nädå, sitt du. Men vad säger frugan?
- Hon är säkert skitsne'. Ja'menar - man kan ju egentligen förstå det. Sitta hemma i tuvan med sexti'sjutti' små. I och för sig har de väl gått och lagt sig så här dags. Va'ä'klockan, förresten?
- Nie, snart.
- Å helsike. Då får jag smyga in.
- Haha - ja, du är väl en nattsmyg, va?
- Nej, fasen. Jag är av märket Skogsfly.
- Åhå. En sån som flyr skogen.
- Nej. Jag vet inte varför vi heter så, för det är skogen vi gillar bäst. På latin har någon döpt oss till Eurois occulta. Kan du fatta. Inte har jag nå't med EU att göra, och särskilt ockult känner jag mig inte heller.
- Jamen - lite svartkonst sysslar du väl med. Ja'mena, med den där outfiten. Och dessutom så här på ljusan dag.
- Jaja. Det är inte så lätt att hålla rätt på när man skall vara uppe och jobba, när man bor här. Man ser ju inte skillnad på natt och dag.
- Nänä. Det är ju problem förstås.
- Fast nu märker jag ju att jag är ute på fel tid, för jag brukar inte träffa på nå'n trevlig människotyp. Dom flesta slår efter mig. Men du verkar ju schysst. Nä - det är väl bäst jag sticker.
- Vänta! Kan jag inte få ta ett kort?
- Har du blixt? Det vill jag inte, för jag har så ont i skallen.
- Nej, men solen skiner ju. Det är ju dag!
- Javisst, ja. Blir det bra så här?
- Visst! Ett porträtt. Men du... Jag måste få veta en sak om er nattfjärilar.
- Shoot!
- Hur kommer det sig att ni helst vill vara ute på natten, när det är mörkt. Men så fort man tänder en lampa, så kan ni inte låta bli att samlas där.
- Jamen - hur skall man annars träffa kompisar.
- Jo... , men...
(Fladder fladder fladder.)
- Har varit ute med polarna. Tänkte bara ta igen mig en stund här på bänken. Jag stör väl inte? Mår så jäkla illa. Ont i antennerna. Bakis. För mycke' nektar.
- Nädå, sitt du. Men vad säger frugan?
- Hon är säkert skitsne'. Ja'menar - man kan ju egentligen förstå det. Sitta hemma i tuvan med sexti'sjutti' små. I och för sig har de väl gått och lagt sig så här dags. Va'ä'klockan, förresten?
- Nie, snart.
- Å helsike. Då får jag smyga in.
- Haha - ja, du är väl en nattsmyg, va?
- Nej, fasen. Jag är av märket Skogsfly.
- Åhå. En sån som flyr skogen.
- Nej. Jag vet inte varför vi heter så, för det är skogen vi gillar bäst. På latin har någon döpt oss till Eurois occulta. Kan du fatta. Inte har jag nå't med EU att göra, och särskilt ockult känner jag mig inte heller.
- Jamen - lite svartkonst sysslar du väl med. Ja'mena, med den där outfiten. Och dessutom så här på ljusan dag.
- Jaja. Det är inte så lätt att hålla rätt på när man skall vara uppe och jobba, när man bor här. Man ser ju inte skillnad på natt och dag.
- Nänä. Det är ju problem förstås.
- Fast nu märker jag ju att jag är ute på fel tid, för jag brukar inte träffa på nå'n trevlig människotyp. Dom flesta slår efter mig. Men du verkar ju schysst. Nä - det är väl bäst jag sticker.
- Vänta! Kan jag inte få ta ett kort?
- Har du blixt? Det vill jag inte, för jag har så ont i skallen.
- Nej, men solen skiner ju. Det är ju dag!
- Javisst, ja. Blir det bra så här?
- Visst! Ett porträtt. Men du... Jag måste få veta en sak om er nattfjärilar.
- Shoot!
- Hur kommer det sig att ni helst vill vara ute på natten, när det är mörkt. Men så fort man tänder en lampa, så kan ni inte låta bli att samlas där.
- Jamen - hur skall man annars träffa kompisar.
- Jo... , men...
(Fladder fladder fladder.)
På det 58:de
Lyxfrukost på öfre balkongen i stugan igår.Kaviarmacka och fil och flingor.
Å paket, förstås!
fredag, juni 09, 2006
Flyttsnurr
Jag har många gånger funderat över varför EU-parlamentet flyttar mellan Bryssel och Strasbourg regelbundet och ofta. Det kostar förstås astronomiska summor och verkar helt sanslöst obetänkt, vilket vittnar om att det här bara är en prestigefråga. Frankrike blir sura om det inte får en del av kakan.
För att frågan skall tas upp till behandling behövs en miljon underskrifter från EU-invånarna. En namninsamling pågår, där man redan nått mer än halvvägs.
Här kan du skriva på! Gör det.
Tipset kommer från the bejconpire.
Andra bloggar om: EU, politik, samhälle, Bryssel, Strasbourg, snurrigt
För att frågan skall tas upp till behandling behövs en miljon underskrifter från EU-invånarna. En namninsamling pågår, där man redan nått mer än halvvägs.
Här kan du skriva på! Gör det.
Tipset kommer från the bejconpire.
Andra bloggar om: EU, politik, samhälle, Bryssel, Strasbourg, snurrigt
Examensdag
Skolans artigaste pojke har just fått sitt diplom. Det hela handlade om en omröstning bland Lövskataskolans barn. Rotary International stod bakom kampanjen. Under en del av vårterminen fick klassens elever rösta, varje vecka. Jag åkte upp mot toppen undan för undan.
Känslorna var dubbla. Visst var jag stolt på ett sätt. Men nog var det lite skämmigt också. Artig var väl liktydigt med mesig, tyckte jag någonstans långt inne.
Nåväl, nu gick det som det gick, och på examensdagen fick jag ta emot det ståtliga diplomet som "Skolans artigaste pojke". Vår skolfröken Aurora Strömberg, en dam med bestämda åsikter, ser också stolt ut.
Jag hade fått ny snoddslips med texten 'Rock and roll'på söljan. Bältet köpte pappa och jag samma morgon i Blomqvists herrekipering, i Cityhuset på Örnäset. Jag fick välja själv. Ett brunt bälte med en bild av en indianhövding på spännet. Det lyste i mörkret.
"Han valde det dyraste", sa försäljaren.
"Jaha - kunde väl tro det", sa pappa och betalade.
Andra bloggar om: Skolavslutning, Examen, Skola
Känslorna var dubbla. Visst var jag stolt på ett sätt. Men nog var det lite skämmigt också. Artig var väl liktydigt med mesig, tyckte jag någonstans långt inne.
Nåväl, nu gick det som det gick, och på examensdagen fick jag ta emot det ståtliga diplomet som "Skolans artigaste pojke". Vår skolfröken Aurora Strömberg, en dam med bestämda åsikter, ser också stolt ut.
Jag hade fått ny snoddslips med texten 'Rock and roll'på söljan. Bältet köpte pappa och jag samma morgon i Blomqvists herrekipering, i Cityhuset på Örnäset. Jag fick välja själv. Ett brunt bälte med en bild av en indianhövding på spännet. Det lyste i mörkret.
"Han valde det dyraste", sa försäljaren.
"Jaha - kunde väl tro det", sa pappa och betalade.
Andra bloggar om: Skolavslutning, Examen, Skola
torsdag, juni 08, 2006
Hur skall vi ha det
Mångkulturellt, eller lagom småtrist. Kanske både ock.
Läser Integrationsverkets barometer, där man undersökt våra synpunkter kring invandring.
Det är rolig läsning. På flera punkter ställer vi oss mer positiva till de nya svenskarna och det som invandringen för med sig, jämfört med den förra undersökningen.
Så lyder rubriken på dagens debattartikel i Dagens nyheter.
Så långt Integrationsverkets artikel i DN.
Sedan blir man bestört när man ser resultatet av Aftonbladets och Lunarstorms "Ungt val", där resultatet ser långt ifrån hoppfullt ut, när det gäller samma fråga. Där blir alltså Sverigedemokraterna, med klart främlingsfientliga åsikter, det tredje största partiet.
Hur hänger det ihop? Är det inte så att ungdomarna är mer bekanta med nya kulturer, har fler kompisar med invandrarbakgrund etc.
Det visar sig också i Integrationsverkets undersökning att stödet för att kommunerna bör göra insatser för att integrera, minskar i åldersgrupperna under 30 år. I stort är det stödet oförändrat, vilket borde betyda att det ökat bland den äldre befolkningen.
Jag vet inte vad detta tyder på. Men det är första gången jag upplever att den unga befolkningen visar mer konservativa åsikter än de äldre.
Å andra sidan har ju ungdomen alltid gjort revolt, då och då. Att den revolten (om man nu kan kalla resultatet av "Ungt val" så) går åt det konservativa hållet är kanske bara naturligt, när den äldre befolkningen radikaliserats.
Allt går i vågor.
Och mellan topparna finns dalar.
Uppdatering: Precis när jag pingat mitt inlägg hittar jag en liten blänkare hos SVT, som också stämmer till eftertanke.
Andra bloggar om: Invandring, Integration, Lunarstorm, Ungt val
Läser Integrationsverkets barometer, där man undersökt våra synpunkter kring invandring.
Det är rolig läsning. På flera punkter ställer vi oss mer positiva till de nya svenskarna och det som invandringen för med sig, jämfört med den förra undersökningen.
Åtta av tio svenskar stöder ett mångkulturellt samhälle.
Så lyder rubriken på dagens debattartikel i Dagens nyheter.
I relation till mätningen 2004 har det skett två signifikanta förändringar: dels ökar de som ställer sig försiktigt positiva till ett Sverige präglat av mångfald, dels minskar de som är negativa.
Så långt Integrationsverkets artikel i DN.
Sedan blir man bestört när man ser resultatet av Aftonbladets och Lunarstorms "Ungt val", där resultatet ser långt ifrån hoppfullt ut, när det gäller samma fråga. Där blir alltså Sverigedemokraterna, med klart främlingsfientliga åsikter, det tredje största partiet.
Hur hänger det ihop? Är det inte så att ungdomarna är mer bekanta med nya kulturer, har fler kompisar med invandrarbakgrund etc.
Det visar sig också i Integrationsverkets undersökning att stödet för att kommunerna bör göra insatser för att integrera, minskar i åldersgrupperna under 30 år. I stort är det stödet oförändrat, vilket borde betyda att det ökat bland den äldre befolkningen.
Jag vet inte vad detta tyder på. Men det är första gången jag upplever att den unga befolkningen visar mer konservativa åsikter än de äldre.
Å andra sidan har ju ungdomen alltid gjort revolt, då och då. Att den revolten (om man nu kan kalla resultatet av "Ungt val" så) går åt det konservativa hållet är kanske bara naturligt, när den äldre befolkningen radikaliserats.
Allt går i vågor.
Och mellan topparna finns dalar.
Uppdatering: Precis när jag pingat mitt inlägg hittar jag en liten blänkare hos SVT, som också stämmer till eftertanke.
Andra bloggar om: Invandring, Integration, Lunarstorm, Ungt val
onsdag, juni 07, 2006
Vaccin - inte bara för själen
Jaha - Exakt en halvtimma efter att jag lagt in posten om den blommande busken igår, så var det klart! Salt avgår med segern. Grattis!
Flera andra har ju också gissat/vetat. Små grattis till er också.
I helgen var det stora blåbärsblomshelgen. Det kan man inte undgå att märka när man är i stugan. Tomten består till säkert 1000 kvadratmeter av blåbärsljung. Härligt grönt den här tiden, massor av humlor som drumlar omkring och fixar så att det blir bär.
På hösten blir hela tomten roströd eller mörkt lila, när bladen ändrar färg inför pensionen. Blåbären är då redan plockade och inlagda i frysen.
Blåbär - Vaccinium myrtillus - är tydligen bland det nyttigaste man kan sätta i sig. Bara det latinska namnet skyltar ju. Bra för hjärtat, och dessutom skall de vara särskilt bra för synen. Det är färgämnet, som gör susen. Japanerna har på senare tid fått upp ögonen för våra blåbär och en hel del exporteras dit.
Lägg dig under en liten blåbärsbuske en dag i början av juni med blå himmel!
Då ser du det här...
Andra bloggar om: Blåbär, Vaccin
Flera andra har ju också gissat/vetat. Små grattis till er också.
I helgen var det stora blåbärsblomshelgen. Det kan man inte undgå att märka när man är i stugan. Tomten består till säkert 1000 kvadratmeter av blåbärsljung. Härligt grönt den här tiden, massor av humlor som drumlar omkring och fixar så att det blir bär.
På hösten blir hela tomten roströd eller mörkt lila, när bladen ändrar färg inför pensionen. Blåbären är då redan plockade och inlagda i frysen.
Blåbär - Vaccinium myrtillus - är tydligen bland det nyttigaste man kan sätta i sig. Bara det latinska namnet skyltar ju. Bra för hjärtat, och dessutom skall de vara särskilt bra för synen. Det är färgämnet, som gör susen. Japanerna har på senare tid fått upp ögonen för våra blåbär och en hel del exporteras dit.
Lägg dig under en liten blåbärsbuske en dag i början av juni med blå himmel!
Då ser du det här...
Andra bloggar om: Blåbär, Vaccin
tisdag, juni 06, 2006
Vad heter växten
Detta är blomman på en buske, med grön stam. Lövfällande. Bladen ljust gröna vår och sommar, men röd- till lilafärgade på hösten innan de faller av. Blomkronan sluten (inga enskilda kronblad). Mycket omtyckt av humlor.Vilken växt handlar det om?
Rätt svar belönas med äran.
Landet lagom
Idag har vi firat Sveriges nationaldag. Eller har vi?
Det har varit ett väldigt hallå i radio och TV. Det har varit samtal och reportage från olika håll i landet. Det har visats ögonblicksbilder, och det har diskuterats.
Varför firar vi och vad? Vad är svenskt, vad är svenskar och är det bra, eller är det fult? Utesluter vi några och innesluter andra?
Alltså massor av frågor och inga svar.
En sak är i alla fall säker. Vi har en förmåga att konstra till och komplicera rätt enkla saker. Det är väl kul att fira, eller hur. Vad det än är, så är det väl något positivt. Sen får var och en göra det på sitt sätt. Lagom! Det är väl svenskt.
Eller skall vi skita i det…..?
Jo, det gör vi!
Finns ju ingen anledning.
Vi har ju halloween.
Det har varit ett väldigt hallå i radio och TV. Det har varit samtal och reportage från olika håll i landet. Det har visats ögonblicksbilder, och det har diskuterats.
Varför firar vi och vad? Vad är svenskt, vad är svenskar och är det bra, eller är det fult? Utesluter vi några och innesluter andra?
Alltså massor av frågor och inga svar.
En sak är i alla fall säker. Vi har en förmåga att konstra till och komplicera rätt enkla saker. Det är väl kul att fira, eller hur. Vad det än är, så är det väl något positivt. Sen får var och en göra det på sitt sätt. Lagom! Det är väl svenskt.
Eller skall vi skita i det…..?
Jo, det gör vi!
Finns ju ingen anledning.
Vi har ju halloween.
fredag, juni 02, 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)