onsdag, mars 29, 2006

Livstecken

Bergen är fantastiska. Som vanligt. Snön är torr och fin.

Det är tidiga morgnar och trevliga kvällar, som gäller. Det är ömma leder och trötta lår, brännande kinder och ögon som faller igen av sig själva, så fort man lagt huvudet på kudden.

Sen skall vi bara inte tala om maten! Nej, just det!

I morgon lämnar vi definitivt civilisationen för att tillbringa resten av tiden på 1228 meters höjd, där himmelen är ännu blåare och luften än spritsigare. Det blir bestigningar av lämpliga toppar. Glaciärkänning. Bara nu vädret håller i sig.

Idag såg vi ett moln!
Vid den södra horisonten.




PS Tack för kommentarer på posterna nedan. Hinner inte svara på dem nu, men har läst alla.

fredag, mars 24, 2006

Här är jag

I denna trakt finns jag en liten tid framöver.

Vill du se hur jag har det?

Varsågod!
(Länken är lite långsam. Hav tålamod!)

Gliringar på grund av bildens rubrik, undanbedes vänligt, men bestämt!
Det är utsidan som räknas.

Vi tackar för visat intresse


Men två i posten samma dag....Tala om uppmuntrande.

Bit ihop och kom igen!

Och packlistan...


... är



l

å

å

å

n

g.

torsdag, mars 23, 2006

I nöd och lust

Igår blev jag medveten. Medveten om att jag inte varit det förut. Jag har blivit en dubbel personlighet. Det blir man om man har mobiltelefon.

Då fick jag nämligen lära mig hur lätt man kan bli stympad. Om man får sin mobil stulen, eller tappar den, så ringer man antagligen sin operatör för att spärra abonnemanget. Men man skall också anmäla det till polisen. För att det skall bli riktigt bra, måste du också ange telefonens id-nummer. "Personnumret" som det kallades.

Varför? Jo - Ett spärrat abonnemang innebär att telefonen kan användas av den som stulit, eller hittat den. Den personen behöver bara sätta in sitt eget SIM-kort. Och vips, kan den ringas med som vanligt. Du, däremot, måste skaffa både nytt nummer, och ny telefon, med allt vad det innebär.

Har du däremot uppgift om telefonens "personnummer", och abonnemangsnummer så blir telefonen obrukbar efter spärrning. Dessutom kan du köpa ny telefon och behålla ditt gamla nummer.

Det där id-numret har du antagligen slarvat bort. Det fanns troligen på ett papper i kartongen, när du köpte din telefon. Men räddning finns.

Ta ut batteriet. Bakom det finns en liten klisterlapp. Där står id-numret. Anteckna det på säkert ställe.

Och du kan fortsätta med din dubbla personlighet.




Andra bloggar om: ,

Efter duschen



Man kanske skulle bli polis?!!




Snyggt

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen.

Det finns fasen ingen snyggare tidskrift än tidningen Vi, i detta land.



Andra bloggar om: , ,

E-post - Hoppsan. Har vi sån't

Vad jag tycker det är märkligt, att företag, som vill verka kundvänliga sätter ut en e-postadress på sin produkt. Dessutom ber de ibland om synpunkter på produkten. Eller att man berättar om det är något man är missnöjd med.

Nestlé är ett av dessa företag. Ni kommer ihåg vällingen.

Vattenfall är ett annat företag, som inte vet om att de har e-post. Mitt senaste inlägg skickade jag till informationsavdelningen i Luleå för kommentar. Fick ett svar där det berättades att inlägget skickats vidare till informationsavdelningen på huvudkontoret.

Några svar?

Nix pix!

Nestlé har väl inte kommit på någon bra undanflykt ännu.
Och Vattenfall har väl inte råd med kundbemötande, för då räcker väl pengarna inte till VD:ns bonus.

Sen får man väl ta i beaktande att e-post inte har funnits mer än 15-20 år. Det tar ju tid att lära sig!

onsdag, mars 22, 2006

"Fixat gräs"

Så skrev jag i ett SMS till sambon, när jag hittat en påse.

Undrar vart det SMS:et hamnade förutom hos mottagaren?

Herr Bodström kanske inte läser min blogg.

Men nu kanske han börjar!

Jag

Jag är "Rowlf the Dog"

Mogen och seriös, gillar jag tid för mig själv för att odla mina talanger.
Jag är en cool kille, och jag omger mig alltid med avslappnande vibrationer.
Talangfull pianospelare, jag kan spela i stort sett allting - särskilt sånger av Beethoven. (???!)
Jag skäller mer än jag biter, och mitt pianospel överglänser bägge.


















Fast man får byta ut det där pianospelet, mot knapprandet på datorn.
Då stämmer allt - till 100!

Betydelse

I ankdammen Sverige blir en del nyheter stora. Men inte i världen.

Med anledning av skälet till Laila Freivalds avgång borde hennes avgång kanske ha blivit mer uppmärksammat. Vidstående sökresultat visar hennes betydelse i ett arabiskt nyhetsmedium. Bilden klickbar för läsbarhet.

Avtrycket är inte speciellt imponerande. Inget nytt sedan 2004 i Aljazeeras rullor.

Paradoxien

Du är annorlunda. Jag är annorlunda. Vi är annorlunda.

Annorlundast i hela världen. Det är nu konstaterat.

Vi i Sverige är det mest sekulariserade landet näst efter Japan. Fem procent av oss går regelbundet till någon form av religiös församlingslokal. I USA är motsvarande siffra 50 procent. Liksom i Polen. 80% av männen i Turkiet deltar i fredagsbönen.

Svenskarna har också den svagaste tilltron till starka ledare, och har den största respekten för frihet, öppenhet och demokrati.

Det där låter väl jättebra. Här har vi största chansen till att vara en fristad, en oas i en värld, där vi lärt oss att allt annat än Sverige är annorlunda. Så är det alltså inte. Det är vi själva som avviker mest.

Samtidigt är vi ett av världens mest utpräglade invandringsländer. Om man ställer det i proportion till landets storlek.

Kul, eller sorgligt.
Utvecklande, eller hämmande.
Välkomnande eller avvisande?

Ja, det är frågor vi kanske borde ställa.

Själv tycker jag att det är spännande att bo i ett sådant land, och tycker inte att jag är särskilt annorlunda.

Jag är människa.

Fast kanske lite eljest.





Läs om Integrationsverkets undersökning. På DN Debatt. Eller hos Integrationsverket.

Andra bloggar om: , ,

tisdag, mars 21, 2006

100%

Tänk vad kul för Bosse Ringholm. Att bli utrikesminister, sådär en tisdagförmiddag. Enligt hans chef Göran, valdes Bosse "som har luckor i sitt schema". Ja, han sade inte exakt så, men det var det han menade.

Så nu slipper Bosse stämpla upp till heltid.

Grattis!

Från ekoredaktionen i...

... svealändska Stockholm rapporteras:

BMW satsar i norrländska Arjeplog och inviger en ny testanläggning för 150 miljoner.

Det hördes säkert ända till götaländska Osby.

Om en bild

 
Vi står där och väntar på bussen till Apelviken. Det är något år in på 60-talet. Sommar i Varberg.

Syrrorna hade korgväskor förstås. Det var stort den sommaren. Och Bardot-rutigt. Jeans på grabben, och en beigegul, jättskön tröja, som jag ärvt. Den fick mocca-armbågar så småningom.

Alla tre syskon hade ortopediska trätofflor. Inte från Scholls. De var för dyra. Men en sån där tåvalk fanns det. Snart bodde man in sig i skorna och kunde springa hur mycket som helst, i vilken terräng som helst. Skorna växte ihop med foten. Tills någon "specialist" påstod att man får krokiga tår av sådana skor. Då tog entusiasmen slut. I alla fall hos mina systrar.

Underkjol i tunn skumplast var också en nödvändighet.

Liksom att visa med armen åt vilket håll man skulle svänga med cykeln. Stopptecken förekom också!

Oj, vad vi tyckte att syrran var lik Lill-Babs.

 Posted by Picasa

Kolla vad jag har

När tsunamikatastrofen inträffade larmades ett 40-tal medarbetare inom regeringskansliet och närliggande instanser, via så kallad TT-Flash i sina sökare, eller mobiltelefoner,

Ingen verkar ha brytt sig särskilt mycket.

Har man den speciella servicen från TT av något särskilt skäl?

Eller är det bara flashigt?

Gnugga dina mandelformade ögon






(Hittad hos Sigge)

måndag, mars 20, 2006

Sådana norrbottningar finns

Den senaste tiden har två lodjur hetsats och plågats till döds, på två olika platser här i Norrbotten. Rovdjurshatet finns djupt rotat i vissa kretsar eller individer. De två fallen ser rätt lika ut.

Djuren har ringats in med snöskoter. Lodjur är inte särskilt uthålliga löpare. De är mera byggda för korta snabba sprintinsatser, när de jagar. Därför håller de låg profil, när de blir störda. De trycker hellre och väntar ut en fara. Först när skoterförarna kommer inom synhåll, springer de. Då har lodjuret jagats i mil, till utmattningens gräns - och sedan körts över.

Körts över!

Det är inte utan att man tänker på filmen Jägarna, när man hör sådana historier. Inte är det lätt att utreda dessa jaktbrott heller. Ingen, som vet något, törs träda fram. När filmen var aktuell var det många norrbottningar som vände sig mot den beskrivning av inkrökta, infantila jägare med outvecklat socialt beteende, som framställdes. Den bilden var nog rätt sann, trots allt.

Jag vet inte vilket straff som vore lämpligt för den som eventuellt åker fast. Men till att börja med tycker jag att livslång spärrning från att köpa vapen, snöskoter, och kanske också indraget körkort vore lämpligt.

Dessa saker tillhör inte de mänskliga rättigheterna och behövs i alla fall inte när man vistas på sluten anstalt.

Vidrigt!



Andra bloggar om: , , , ,

Gott Nytt År...

... tillönskas alla perser, tadzjiker, bahaier m.fl.

Siktat på stan

Efter god bjudlunch (ja, det var jag som bjöd!) med trevlig tjej, går jag hemåt bland alla lunchflanörer. Förra veckans plusgrader hade fått isskulpturen av Staffan Westerberg att haverera. Men nu i helgen har hans senaste uppsättning Storgatan haft premiär, så nu kan man se honom live.

Solen skiner från klarblå himmel, men luften är kall.

Utanför Roasters har i alla fall de första borden dykt upp på trottoaren. I solen sitter folk och fikar.

Första uteserveringen för säsongen är ett faktum.



Andra bloggar om: , ,

En snygg kostym är aldrig fel, men...

Nykolonialismen frodas. Med anledning av mitt tidigare inlägg i frågan, vill jag här lyfta fram en av de kommentarer som kom in.


Som sörlänning sedan x antal år och för x:onde gången, vet jag att det t om är sorgligare än vad vår gode Bert förespeglar. Man får lätt intrycket av att resonemanget om vilar på GAMLA fördomar, men det är helt fel.

Nya fördomar och "vanföreställningar" grasserar starkt och späs på dagligen och stundligen i bl a Metro och City (reklamburna tidningar i storstadsregioner). Med viss frekvens får vi läsa artiklar på förstasidan om hur de arma Stockholmarna får driva runt hela Sverige och detta ger den stressade storstadsbon en viss upprättelse och förklaring till sin tunga jordevandring. T ex serveras mycket statistik om hur "tärande" de snusande HellyHansenbärande arbetsskygga norrlänningarna är, och att näringen till parasiterna kommer från penningahandeln i Stockholm.

Fan tro't att Sverige vevas runt på att folk säljer Armanikostymer till varandra! Nykolonialismen lever i bästa välmåga!

Maja | Edit comment Delete comment | Email | 03.19.06 - 3:52 pm | #


Tut tut

Vårdagjämning idag.

Nu kör vi om.
Så kan ni sitta där i sommarmörkret.

Wroooooooom!!

söndag, mars 19, 2006

Fåglar, druvor och norrsken


Rimmad kyckling under majstäcke, med rostad rotselleri och saltsockrad broccoli. Det låter väl bra? Serverades med färsk spenat och citrus.

Så blev vår lördagsmiddag ute i stugan.

Vinet blev en angenäm bekantskap, Le Midi Viognier 2004. Billigt (59:-), utan fel, men inget man lagrar. Viognierdruvan blir mer och mer vanlig i hyllorna på Systemet. Prova!

---

Kvällen bjöd även på ett sprakande norrsken, som täckte i stort sett hela himlen. Rätt ljussvagt, tyvärr, men med fantastiska formförändringar. Snabba gröna flammor över huset. Det kändes väldigt nära, som det gör, när det är vidsträckt. Vi släckte all belysning och höll på att vrida nackarna av oss.

Nu verkar Blogger...

... vara ute och cykla igen....

Får snart lust att byta. Men till vad?

Det är frågan.

fredag, mars 17, 2006

Paus

Trevlig helg!

Någon frågade...

... varför jag inte berättar något om att vi i Norrbotten haft varmast i landet den här veckan.

Näe - Det blir så tjatigt, om jag gjorde det varje dag!

Tänk er, hela april, maj, juni, juli..........

Ni skulle ju blir tokiga där bortom den nedre horisonten.

Finn två fel

I mitt hushåll äter vi vuxenvälling till frukost på vintrarna. Varmt, gott och troligen rätt nyttigt.

Ännu nyttigare blir man väl om man väljer den osockrade varianten. Socker är ju nästan gift, nuförtiden.

Sagt och gjort. Igår när vi storhandlade köpte vi den blå förpackningen. Den fanns bara i små förpackningar förr, men nu hittade vi en lika stor som för den gulorangea.

Dessutom till samma pris.

Det verkar ju logiskt att en produkt där man tagit bort en ingrediens (sockret) borde bli billigare.

Men nu kommer kullerbyttan; Den osockrade är dyrare!

Men jag skrev ju nyss att det var samma pris. Jovisst! Klicka på bilden och finn två fel.

Youghurt- och filsäsongen kommer att börja tidigt i år. Nestlé har nu förbrukat sitt redan tidigare rätt skamfilade rykte. För gott. Om man inte kommer med en väldigt bra förklaring.



Facit:
Fel 1. Det blå paketet innehåller bara 4,3 liter välling. Det andra 5.
Fel 2. Osockrat!??? Priset är då sockrat rätt rejält.

PS. Inlägget mejlat till Nestlé för kommentar.

torsdag, mars 16, 2006

Infiltration

Nu är det dags igen. Här kommer ytterligare exempel på att religion och religiöst tänkande blir mer och mer framträdande i våra liv. På bekostnad av personlig frihet, yttrande- och tryckfrihet.

Dags att sätta stopp!

Hur?



Andra bloggar om: , ,

Då tar vi nästa...

... problem! Det finns en del som klagar på att min sida är alldeles svart från och till.

Mina frågor till dig som råkar ut för det:
  • Blir det så också när du laddar om sidan på nytt?
  • Vilken webbläsare använder du?
  • Vilken sorts uppkoppling har du? Modem, ADSL, Bredband?
Tacksam för respons.

Dia

Jag har massor med diabilder! Från resor och vandringar lite här och där. De sitter i sina magasin. Man tittar så gott som aldrig.

Hur råder man bot på det?

Kan någon klok läsare ge mig ett råd, eller ett tips. Jag vill ha mina diabilder skannade, så att jag kan ta upp dem i datorn. Kanske inte alla 10 000 (eller vad det nu kan röra sig om), men ett antal utvalda. Här i stan finns ingen fotohandlare som tar hand om detta, vad jag vet. En föreslog att jag skulle skaffa en speciell skanner för detta, men det verkar onödigt. När det väl är gjort har jag ju ingen användning för den längre.

Väntar på alla kloka svar.

onsdag, mars 15, 2006

Nu har jag haft en besökare...

... som nagelfarit min blogg i mer än en halvtimme. En besökare från USA. Performance Systems International.

Särskilt intressant har inlägget "Vem bryr sig" varit. Kanske för att jag där nämnt "amerikan", "muslim", "vänsterpartist" och "religion".

Är det CIA?
Hoppas!
Det gör att livet blir så mycket mera spännande.



Andra bloggar om:

Hur sjuk kan man bli

H5N1 (Fågelinfluensa.)
H19N4C1O1120 (Serveradress i min besöksstatistik.)

Vem bryr sig

Känner jag någon kristen? Ja, sannolikt!
Känner jag någon muslim? Javisst!
Känner jag någon hindu? Kanske!
Känner jag någon buddhist? Vet ej!
Känner jag någon jude? Troligen!

Känner jag någon amerikan, iranier, dansk, finländare, nya zeeländare, nordirländare? Ja!

Känner jag någon skåning, västerbottning, stockholmare, same, smålänning, överkalixbo? Visst!

Känner jag någon vänsterpartist, sosse, centerpartist, folkpartist, miljöpartist, kristdemokrat, moderat? Självklart!

Känner jag någon åttondelsvallon? Ja, mig själv!

Känner jag några människor? Många! Se ovan!

Mår jag bra? Fullständigt övertygad!



Andra bloggar om: , , ,

Om en bild

 

Mamma står och gör sig fin. Pappa väntar. Så även jag på min säng i hörnet. Vi skall på fest. Det tycker jag i alla fall. 12 år gammal var jag och hade ny kamera.

Vi har rest ända från Kiruna till Rönne, Bornholm, för en veckas semester. RESO Nordensemester. Det kom en katalog i posten. Varje år. Eftersom vi samlade på öar, så var det Bornholms tur denna gång.

Vi bodde på pensionat. Jag sov i extrasäng. Den var skön, minns jag. Mer av dyschatyp. Så där lite välvd uppåt på mitten. Studsig.

Nu var det dags för välkomstträff, precis som på charterresa. Välkomstträff med middag. Mamma tar på sig sin egen-nysydda klänning, med liten bolero. (Den ligger bredvid pappa på sängen.)

På den lilla byrån ligger min kristallradio, som jag fått i födelsedagspresent denna sommar. Det är den lilla avlånga kartongen. Radion var i plast och formad som en raket. Frekvensväljaren var ett litet kugghjul, som sköt upp raketens frontspröt. Sprötet hade indikatorskala. Radion fungerade med en stålklämma i närmaste värmeelement (antennen), och en sladd till raketen. En liten öronsnäcka. Utan ström, inga batterier. Men den hördes.

Jag tar min bild. Har bett pappa sätta sig just där.

På ett vykort till moster i Luleå skriver jag dagen efter:

"Rönne 11 augusti 1961.
Hej moster Bojan!
Igår var vi på välkomstfest. Det var roligt. Vi fick äta kyckling.
På natten trillade jag ur sängen.

Hälsa mobror Jean.
Alla hälsar.

Hälsningar Bert."


 Posted by Picasa

tisdag, mars 14, 2006

Passionerad - Jag

Your Blogging Type is Artistic and Passionate

You see your blog as the ultimate personal expression - and work hard to make it great.
One moment you may be working on a new dramatic design for your blog...
And the next, you're passionately writing about your pet causes.
Your blog is very important - and you're careful about who you share it with.

















Koloni

Axel Oxenstiernas (1583-1654) ande verkar ännu sväva över landet. "I Norrland hava vi inom våra gränser ett Indien, blott vi förstå att bruka det", är ett av hans kända uttryck.

När jag idag läser ett reportage i NSD om hur politiker i Norrbotten fortfarande märker att myter och fördomar lever kvar hos deras kolleger i sydsverige, så blir jag milt sagt irriterad. Hur skall vi göra för att visa att vi lever i moderna, utvecklade, och närande områden?

Kanske skall vi stänga av vid någon lämplig gräns.

Vi vill dessutom fortsätta att utvecklas. Det känns lika naturligt för oss i denna del av landet, som för er andra. Till det behövs en del infrastruktursatsningar. Botniabanan byggs för närvarande och en fortsättning från Umeå och norrut mot Haparanda och det finska/ryska järvägsnätet är beslutad. Det kostar ett antal miljarder, visst, men det måste det få göra. Men det ifrågasätts starkt gång efter annan, i evighet, amen. Antagligen tills det beslutade projektet står klart.

Ett annat projekt, som också kostar pengar är det där hålet i Hallandsåsen, där man pumpar in pengar och pumpar ut vatten. Sveriges dyraste brunn!

Citybanan i Stockholm tas också upp i reportaget. En satsning som omges med många tvivel angående dess samhällsekonomiska nytta. "Likväl bör det genomföras", säger Piteås kommunalråd Peter Roslund.

Botnia och Norrbotniabanan anses däremot samhällsekonomiskt bärande.

Norrbotten har en BRP (bruttoregionalprodukt) som ligger över riksgenomsnittet. Stockholms län ligger under samma snitt.
Norrbottens näringsliv står för ett mycket större exportvärde än regioner i övriga landet. En vanlig jämförelse är att jämföra Volvo med LKAB. Det LKAB exporterar är svenskt, malmen framgrävd ur det svenska berget och vidareförändlad i svenska pelletsverk. En Volvo, som är tillverkad i Sverige består till mer än hälften av delar som är importerade. Dessutom tillverkas en stor mängd Volvobilar i fabriker utomlands.

Så skrev Lennart Håkansson, tidningschef på NSD, för en tid sedan.

Synd att han inte skrev det i DN, SvD, eller Sydsvenska Dagbladet.

Nåväl - Låt de okunniga leva kvar i de gamla föreställningarna! De är antagligen inget man kan göra något åt, så länge tongivande media är så koncentrerade till en plats här i landet.

Själva kan jag bara konstatera att vi som bor här kommit en bra bit längre, än sextonhundratalets stora tänkare!



Ur Wikipedia:
En koloni (latin colōnia, av colōnus, "odlare", "nybyggare") är en bosättning som har en viss slutenhet eller gemenskap och vanligen är belägen i en främmande omgivning. Senare har ordet koloni kommit att syfta på ett område som tillhör en annan stat.



Andra bloggar om: , , , ,


Uppdatering: Läs även Stefan Tornbergs inlägg från 15 mars, då fler synpunkter dykt upp i pressen!

Nu vet jag...

... vad herr Lassgård satt och mediterade över med sin latte, härom veckan. Jag hade fel.

I dagens NSD visar det sig att en långfilm är på gång. Där ingår han i ett stjärnspäckat gäng och spelar före detta man, till karaktären Mona (Kajsa Ernst). Filmen heter "Black Island Sisters" och handlar om tre tjejer som körar till rockbandet Konrads.

Filmens titel betyder kanske inget för en icke lulebo. Men för oss som bor här är det glasklart. Svartöstan är en av våra stadsdelar. En rätt speciell stadsdel, med en särskild sammanhållning hos invånarna. Det är egentligen gamla arbetarkvarter med nästan uteslutande trähus på en sluttning ner mot Lule älvs mynning i havet. Lite "på sidan om allfarvägarna".

Har man sett "Kärlekens himmelska helvete" (1993) av Agneta Fagerström Olsson, så önskar man att den nya filmen blir lika burlesk och himlastormande.

Den som får se, lever!



Andra bloggar om: ,

måndag, mars 13, 2006

Insikt från eftermiddagsfikat

Konstig promenad

Drar mig ut på isen. Vädret är fantastiskt fint. Stark sol. Några minusgrader. Luleå centrum ligger på en halvö i Luleälven. Det gör att man alltid har nära till att komma ut på isarna.


Kronans kalsonger blir konst.



Jag går runt hela centrum och hittar en del installationer. Några tillhör Vinterbiennalen, en annan (den blå rektangeln) är permanent. Tyvärr är det någon kl(å)otterfingrig individ, som varit framme och satt sitt eget fula tryne där. Fram med rottingen!

Och ETTA är...

... Staffan!


Tur att man bor där man bor

Vilket privilegium att kunna välja.
Från köket ser jag snö och vinter.
Och på balkongen knoppas fikonbusken.

Jag föredrar..... båda!




 




Andra bloggar om: , ,

Trogen

Att höga direktörer och VD:ar, måste ha både hög lön och bonusavtal upp över öronen, för att jobba bra; Vad tyder det på för inställning till jobbet?

Att styrelser tillsätter sådana personer, där man tvingas köpa lojalitet; Vad tyder det på för tro på själva företaget?

söndag, mars 12, 2006

Och dagens guldmedalj...

... går till den som fixat att herr Jidhe i 'Spåttspegeln' har fått en frisyr.



Andra bloggar om:

Hur kan potatisarna...

... veta att det är tid att börja gro, där de ligger hemma i kylen i en mörk påse, när deras kompisar i affären inte verkar känna till det?



Andra bloggar om: ,

Denna slöa söndag...

.... får det räcka med en kort promenad, bara för att få lite luft. Går ner mot norra hamnen, där massor av skridskoåkare nyttjar den långa skridskobanan.

Konserthuset har kommit en bra bit på väg och börjar ta ordentlig plats i stadsbilden. Invigning sent i höst. Efterlängtat av många.

  Posted by Picasa

Invigning

Så var den vederbörligen invigd, den nya kökssoffan. På Björkskatan.

Ceremonin bestod i en middag med gratinerad chèvre på parmaskinka och ruccolabädd, på en spegel av honungsvinaigrette(?).

Därefter renfile, ugnsstekt och serverad med en potatiskaka med västerbottenost (soffpotatis!??) och en ljuvlig sås.

Efterrätten var en chokladtårta (uppskattad vikt 2,6 kg, nästan bara choklad) med vaniljglass, portvinssås, hallon och grädde.

Kaffe avec.

Sen skall vi bara inte prata om vinerna. För jag kommer inte ihåg...... Men gooooda var dom, och många.

Tack till Birgitta och Stefan, som bjöd in. Och tack till alla andra gäster som bidrog till en rolig och pratsam kväll.

Ring, när ni köpt något nytt, som behöver invigas. Vi kommer!

lördag, mars 11, 2006

"Und für Sturm und Donnerwetter...

... bewahr uns, oh Herr."

Så lyder en inskription ovanför porten till ett litet kapell i alperna. Har glömt vilket. Det här var 1973 och alpresorna har blivit många sedan dess.

Men vad jag ville komma till, med detta lilla inlägg var att jag skulle vilja aktualisera den lilla bönen inför kvällen. För din skull. Själv är jag redan skyddad, bortbjuden på middag.

Man behöver bara byta ut "Sturm und Donnerwetter".

Mot "Carola"!



Andra bloggar om: ,

Marslördag i stan

Frukost med gröt, kaffe, hembakt limpa med gravad lax. Juice.

Allmedan citrusfrukterna börjar mogna i vintersolen på balkongen.

fredag, mars 10, 2006

Varför

Märker du hur religion sakta men säkert infiltrerar i alla möjliga sammanhang? Den håller på att bli offentlig, när den egentligen hör hemma i den privata sfären.

Med förvåning konstaterar jag nu att polisen kommer att tillåta vissa religiösa yttringar i sin uniform. Trodde jag drömde.

Vad har slöja, huvudduk, turban, eller en kedja med ett kors, med uniformen att göra? Fångar man fler bovar på så sätt? De som på ett eller annat sätt, så tydligt måste förklara sin tro, är ju inte precis kända för att vara smidiga och toleranta personer. Tvärtom. Det vittnar väl de flesta konflikter i världen väldigt tydligt om.

Jag blir skrämd över att religiös övertygelse, skall ha betydelse för hur en myndighet utövar sitt jobb. Och varför just religiös riktning? Kanske vill jag skylta med politisk övertygelse. Men då är det stopp!

Av vilken anledning har just religion en särställning.

Förklara!




Andra bloggar om: , ,

Yngre är äldst

"Men herregud så stor han har blivit, lille Bert. Jaja. Det är ju på barnen man ser att man blivit gammal". Så lät det alltid när jag, tillsammans med mamma och pappa råkade någon bekant, som inte hade setts till på länge.

Härom kvällen började jag undra om det där var rätt, efter att ha sett trailern för Stinas intervju med en gammal stjärna.

Jane Fonda, skrynklig som ett russin, men ändå snygg. Snälla nån, nyss var hon ju jämngammal med mig. På sjuttiotalet med sina gymnastiska övningar i snygga trikåer, tyckte man då det. Nu är hon plötsligt någonstans i närheten av min mamma.

Sen råkade jag slå upp senaste katalogen från Gant. Vem hittar man där om inte en gammal gubbe. Blir tvungen att konsultera sambon.
"Ja, det måste väl vara sonen till Robert F Kennedy, han brorsan till John."

Senatorn som förväntades bli en ny Kennedy på USA:s presidentpost 1968 men mördades under valkampanjen. Och Robert F:s son heter förstås Robert F Kennedy han också. Med tillägget Jr. En evig junior.

När pappan mördades var jag 19 år, 1968. Då måste Jr ha varit en lite grabb på, säg 10, högst.Och nu - en gammal man. Betydligt äldre än jag. Känns det som. Väderbiten, seg, men fortfarande med en viss fräschör. (Säger man så om män?)

Det är på barnen man ser att man blir gammal....

Nä - det där håller jag inte med om.

Det är på en själv man ser att alla andra blivit äldre.
Än en själv!

torsdag, mars 09, 2006

Vaniljglass med chokladrippel


Beslutet var snabbt. Vi var alla överens alla fyra, när vi gick och lade oss den där kvällen. En god middag var avslutad och jag kände mig trött.

Tidig morgon. Solen skiner från en klarblå himmel och vi ger oss iväg efter en stadig frukost. Till en början är det lätt vandring i dalgången, men snart tar vi av upp efter Kittelbäcken på Giebmecohkkas sydvästflank. Solen värmer gott och vi får stanna ett par gånger för att låta kroppsvärmen gå ner. Vi dricker från bäcken som brutit fram ur snön. Friskt, klart källvatten.

Uppe vid den lilla sjön, just där bäcken rinner ut, tar vi oss över på isen. Vi forsätter uppåt på lättgången snö mellan Duolbagorni och Vierranvarri. Det är brant upp mot Vierranvarris topp, som måste bestigas först, innan slutattacken sätts in. Ner på baksidan av fjället rutschar vi delvis på snön och förlorar ett antal värdefulla höjdmeter. Men det är enda sättet.

Bristande skare tar på krafterna. Ibland åker benen ner lårdjupt. För att komma vidare kryper jag ibland på alla fyra, för att inte sjunka ner.

Vi tar en paus och gör iordning lite käk i toppstugan. Klockan börjar närma sig sen eftermiddag och vi har ännu en bit kvar till toppen. Men med nya krafter går det ganska lätt.

Vid femtiden på eftermiddagen, efter 9 timmars vandring står vi högst upp. Utsikten är fantastisk. Högre än så här kan vi inte komma.
Det är dagen efter midsommardagen, 23 juni 1998.

Vi har nått Giebmegaisis topp.



Bilden visar utsikten från toppen den där dagen. Kameran riktad mot nordväst. Den första bergsryggen är Drakryggen. Närmast därefter är Duolbanjunjecohkka. Sedan syns Knivkammen, en bit av Pyramiden till höger i bild. Långt bort tronar Bossuscohkka med sin karaktäristiska silhuett. Vandringen tillbaka till fjällstationen tog 5 timmar. Även på återvägen måste vi bestiga Vierranvare en gång till, för att komma vidare. Solen hade satt sina spår i våra ansikten. Vid nedfärden brände jag mitt högra öra ordentligt och fick behandla med kortisonkräm. Bilden är klickbar för detaljstudium.

Andra bloggar om:

Det knakar i fogarna

Filmindustrin här i Luleå växer. Nu flyttar 5 filmbolag in i det nya filmhuset Kronan. Ett filmhus, som nu är redo att ta emot produktioner på ett bättre sätt än hittills. Studio Kronan består av 700 kvadratmeter filmstudio. Ny snickeriverkstad finns intill och i TV4:s gamla lokaler har filmbolagen flyttat in. (TV4 har ju i likhet med SVT flyttat in i absoluta stadscentrum.) Sonet film och Bob Film (aktuell med Kronprinsessan i SVT) är två av bolagen.

Åtta långfilmer per år, satsar man på att producera här.

Just nu i mars påbörjas inspelningen av Höök. En kriminalserie i tolv avsnitt för SVT. Inspelningsarbetet pågår fram till oktober. 40 filmarbetare jobbar med denna produktion.

Denna nisch i stans näringsliv blir mer och mer betydande. Kommun och landsting stöttar, och filmhuset bidrar även med lärlingsplatser. 10-15 elever skall få sin utbildning under inspelningen av Höök.

Nu förstår jag varför han var här.



Andra bloggar om: , ,

Hallå Småland

Jag har förstått att ni tycker att ni har en hård vinter i år?







Här har ni en bild på er landskapsblomma, Linnea.

Så fin blir den, när den får tillbringa vintrarna i norra Lappland. Bilden är tagen i Pastavagge, i östligaste Sarek.

Kanske blir den lika fin hos er.

Varför längta till våren


Då måste man ju putsa fönstren.


















Chicago, januari -99

Klicka på bilden,
så ser du varför
du själv inte har
någon ursäkt att
låta bli.

onsdag, mars 08, 2006

Vad jag tycker att...

... Blogger/Blogspot har börjat krångla mycket den senaste tiden. Instabilt.

Fler än jag som irriterar sig?

Jag, jag och jag

I många sammanhang med jobbet har man blivit uppmanad att säga vad man tycker om sig själv. Det ingick en tid i alla personalutbildningar. Till leda.

Först skulle man lista alla negativa sidor man hade. Och det flödade! Man skrev och skrev.

Sen var det de positiva egenskaperna som skulle listas. Och det tog stopp! Nä - men inte har väl jag.... inte skall väl jag.... Där satt man med sin falska blygsamhet och kunde inte komma på en enda positiv sak om sig själv.

Nu har Snigel utmanat mig. Ångesten och rysningarna uppstod inom någon sekund, när jag läste om det. Men sen tänkte jag att...... Så här kommer det:

Fantastisk. Jo, det är jag. På massor av sätt. Alldeles för mycket för att listas här.

Framgångsrik. Jajamen. Jobbat och slitit i 34 år innan jag blev amatör på arbetslöshetsområdet.

Otroligt allmänbildad. Utmana mig om du törs.

Snygg. Vill inte att läsekretsen skall svimma. Har du aldrig förstått varför jag inte har någon bild på hela mig här på bloggen?

Rik. På självironi. Och ironi.

Rolig. Tycker jag själv.

Det var inte så svårt ändå. Undrar vem jag själv skall utmana.... Nu börjar några att darra....

Nä - Jag stoppar där!

Jag - En majoritet

90 procent av alla bilförare tycker att de kör bättre än alla andra. Detta enligt en undersökning som redovisades tidigare i veckan.

Och visst hör jag dit. Ja, inte till "alla andra", utan till de andra, om du förstår vad jag menar. Elisabet lockade mig till att skriva nedanstående som kommentar hos henne.

Jo, min mamma säger att jag kör bättre än andra.

Skämt åsido. 6 års långpendlande till Arvidsjaur, 16 mil enkel väg, har väl gett mig en del erfarenheter, både om mig själv och andra.

Jag har fått ta hänsyn till både renar och älgar och utvecklat en särskild "viltblick". Ser djur vid vägkanten betydligt tidigare än min sambo gör, t.ex.

Har voltat ner i ett dike, så att bilen fick repareras för 58 000:-

Så efter det kan jag nog säga att jag har stort A i landsvägskörning.

Ingen har klagat på min stadskörning heller. De enda tillbuden är att en man i A-jaur genade över en korsning och körde in i bakre kofångaren utan skador. Men det var vanligt i just det samhället att man genade.

Ett andra tillbud skedde nere i vårt underjordsgarage, där nerfarten svänger 80 grader. En gång kom en vespa i 50 km/tim runt hörnet. Han blev mer omskakad än jag.

Och en sak säger jag. Om genomsnittsvespatören börjar köra bil, enligt samma "regler" som de kör vespa (detsamma gäller förresten cyklister också)...

.... Då gäller det att hålla sig hemma!


tisdag, mars 07, 2006

Den enda löpsedel som behövs




Andra bloggar om: , ,

Ge dig själv en chans

Tänk att det skall vara så svårt att leva i nuet. Inte tänka på något annat än den tid, den situation som man befinner sig i just nu.

Ett hundratal arbetslösa eller blivande arbetslösa var med på ett halvdagsseminarium idag. Det handlade om just det svåra.

Som arbetslös blir jag förbluffad över att jag alls är det. Där sitter massor med glada och positiva människor, som inte vill annat än jobba. Inga sura miner. Ingen är tvingad att vara där. Alla vill lära sig. I denna lokal finns en oerhörd jobbkapacitet. Outnyttjad. Vilket slöseri.

Det handlar om stress. Stress och arbetslöshet. Det är nämligen stressande att inte veta något om framtiden.

Föreläsare var Ola Schenström, med bred erfarenhet av läkaryrket, bland annat internationellt inom Läkare utan gränser.

Den största hjälpen för att undvika att hamna i stressfällan är, enligt honom:
  • Sömn. Och gärna en tupplur också.
  • Motion. Inget märkvärdigare än en trettiminuterspromenad tre gånger i veckan. Det räcker.
  • Tystnad.
Jag har aldrig upplevt att 100 personer kan vara så tysta, som när han bjöd in till en meditationsstund, där han bad oss fokusera på olika ljud i omgivningen. Fläktarna. Biltrafiken utanför. En kurrande mage, eller din egen andning.

Det var andlöst tyst!

Han är i likhet med mig själv en vän av tystnad. Vår hjärna behöver det. Vi är egentligen rätt primitiva varelser som är programmerade för ljud från vinden, en porlande bäck, eller fågelsång.

Det mest förkastliga och det som skrämmer honom mest, är det dygnetruntsamhälle som blivit verklighet de senaste tio åren. Vi har inga gränser längre och därmed får vår hjärna ta in intryck i en mängd som aldrig tidigare upplevts. Vart det leder, vet ingen. Ännu.

iPod och mp3-spelare är säkert också en källa till ohälsa för de som ständigt går med öronproppar.

Vi behöver frihet från alltför många sinnesintryck.

Ut i skogen. Ha kul. Och håll tyst!











Klicka på bilden, sätt dig ner och studera de fina
linjerna och formerna i tre minuter.
Du kommer att bli piggare.


Andra bloggar om: , ,

Er vår - Vår vår

Oj, vad det tjatas om den långa vintern. Inte här. Men i radio. I TV.

Det undras och spekuleras om när våren skall komma. Varenda introduktion till en väderpratare ställer frågan; Var är våren.

Men är det inte så att vi befinner oss i början av mars månad? Och är det inte så att vi för första gången på länge har en normal vinter? Har ni glömt. Troligen!

Gläds istället åt att era barn får uppleva ett sportlov, med uteaktiviteter i snö. Gläds åt att Vasaloppet kunde genomföras utan problem. I Skövde kunde man ha glatt sig åt att om man hade haft Skid-SM i år, så hade det gått utmärkt. (Det hade man flera gånger för 15-20 år sedan.)

Och visst är det vår.

Solen går ju upp klockan 06.24 här i Luleå.

Det är vår i mörka Norrland!



Andra bloggar om: ,

Tyck

Duschdraperiet är borta!

Dessutom har jag gjort några små förändringar för att renodla utseendet på sidan. Lite bredare skuggning i kanten. En del lull-lull är borta. Det fanns en våglinje i sidokolumnen, till exempel. Borta!

Små förändringar. Jag vill ju att ni skall känna igen er.

Men det kommer troligen mer.



Ett särskilt tack till Tommy för värdefulla tips.

måndag, mars 06, 2006

Lappkast

Tiga lönar sig inte. Det visar det faktum att Vattenfall nu ändrat sina planer. Nyligen skulle man centralisera och jobb från Jokkmokk skulle flyttas till Uppsala. Just Jokkmokks kommun, som bär upp Vattenfalls ekonomi till stor det, borde istället få fler jobb centraliserade dit. Observera att jag skrev "centraliserade".

Protesterna blev många. Från olika håll.

Och se... Nu blev det annat ljud i skällan. De 40 jobben som man tänkte flytta, blir kvar. Dessutom kommer fler jobb till Vattenfall i Jokkmokk.

Nu går det plötsligt hur bra som helst.

Märkligt bara, att vi i denna landsända hela tiden måste vara på vår vakt. Vi kan aldrig lita på företagsledningar med huvudkontor på "fel" ställe. De trixar och försöker på alla sätt att dra fördelarna från oss.

Men nu vet vi. Det är bara gammal slentrian och gamla myter, som styr lokaliseringar i storföretagen.

Det vittnar om dåliga och inskränkta företagsledare.



Andra bloggar om:

Jag håller på att kvävas...

... av alla 'themes' och 'templates' som jag har snubblat på. Som jag berättat tidigare vill jag gärna göra om min blogg. Snygga till den. Slippa det där duschdraperiet längst upp. Det är det främsta. Duschdraperier blir ofräscha med tiden. Mitt har hängt där i ett år nu snart.

Väldigt många tips har jag fått. Det tackar jag för.

Säkert har jag tittat igenom fyrahundrasjuttiotre stycken, utan att fastna. Jag är nog för kräsen.

Det finns mallar, som jag inte riktigt förstår. Röriga och ologiska. Att ha navigationskolumnen till vänster tycker jag hindrar fokus. Den bör ligga till höger om texterna, för det är ju ändå texterna som är viktiga. Och jag börjar läsa från vänster. Så i det fallet är jag nöjd.

Nåväl - Jag forskar vidare.

Stor slutrea

I morse vaknade jag tidigt. Klockan fem i fem! Det är då som helvetet bryter lös.

Under natten hade det snöat 1,5 (en och en halv) cm (c e n t i m e t e r !). Detta föranledde en insats av både väghyvel och minst en traktor. En insats som varade i 40 minuter och som bestod i ett frenetiskt skrapande, skyfflande och gnisslande. Ner till asfalten skall man, och inte förrän gnistorna står som ett bättre nyårsfyrverkeri kring skärbladen, ger man upp.

Jag bor på Stationsgatan. På den del som sträcker sig mellan Kungsgatan och Smedjegatan.

Denna ungefär 200 m långa sträcka korsas på två ställen av gågator. Alltså finns farthinder byggda för att dämpa trafiken. Man kan alltså säga att det är en lugn gata. På nätterna är det normalt nästan lika tyst, som ute vid stugan vid havet. Så tyst och lugnt att jag har en balkongdörr i sovrummet på glänt mot den inglasade balkong som vetter mot gatan. Dag som natt.


Ett tag trodde jag att de hade missuppfattat fartguppen och tagit dem för snödrivor som skulle planas ut.

Så plöstligt tjugo i sex. Dödstyst! Inte ett ljud. Ingen röjning i andra kvarter. Stationsgatans vidare sträckning på andra sidan Kungs- eller Smedjegatan, välsignas även fortsättningsvis av ett jungfruligt och rent nysnötäcke. Bara denna enda lilla, lågt trafikerade sträcka är högt prioriterad.

Nu ligger den där, välhyvlad, polerad, och väntar på de fåtal bilar, som kör just här.

Behöver jag säga att den avdelning inom kommunen som finansierar snöröjningen ständigt klagar över att man har för lite pengar.

Men jag har lösningen.

Snälla Ystad, Blomstermåla, Kalmar, Halmstad eller Örkeljunga.... Köp våra snöröjare! Ni behöver dem bättre.



Andra bloggar om: ,

söndag, mars 05, 2006

Å ena sidan....

... kan man ta det långa benet före och sticka ut till Gråsjälören, eller Gråschschäll'örn, som den äkta lulebon säger.

Sen kan man vända sig om och titta in mot stan, längs den långa isbanan, som normalt brukar vara full med långfärdsskridskoåkare. I silhuetten ser man domkyrkan, som ett utropstecken.

Å andra sidan, kan man promenera in mot stan, gå runt hela halvön och närma sig centrum från norr istället. Där ser man också domkyrkan, till höger Teaterhögskolan och Norrbottensteatern.


Mera is



Dagens (andra) tönteri

Jag har inget emot språkliga influenser från andra länder. När de tillför något!
I det här exemplet tillför det bara odämpat tönteri. Kanske är det avsikten?

Nä, jag tror jag tar på mig promenadshoesarna och går out en sväng.

We ses!

Dagens (första) tönteri

Intervju om teknik i P1:s Vetenskapsradion Techno:

"Här kan vi använda Blåtandstekniken", sa forskaren, som vi kan kalla nysvensk.
"Jaha, Bluetooth?", sa ursvensken.

Sverige - Landet utan officiellt språk.
Så var'e ja!

lördag, mars 04, 2006

Tinvips....

...f'låt ..(hick) - Vintips!

Ett av mina favoriter.

Passar utmärkt till
vår huvudrätt.
Norrbottenslax
överbakad med sweet chili,
cashewnötter och limezest.

Vinterbiennalen


I kväll invigs Vinterbiennalen i Luleå. En is- och snöskulpturutställning med diverse aktiviteter runtikring. Teater, eldshower, dans. Den populäraste isskulpturen bland barn, är förstås den stora draken ovan, med en 70 m lång rutschbana längs ryggen, och med mynning i drakens gap.


Under dagen idag var inte allt på plats, eller helt färdigt. Men en del fanns att titta på.

När mörkret faller och eldarna kombineras med isen, blir det mer effektfullt. Men svårare att ta bilder av.












































Ute på isen har en dansk konstnär skapat Älvens öga.



(Som vanligt är alla bilder klickbara för häftigare effekt!)

Take it isi



Trött???

Nej, inte nu längre.