... att dom inte behöver stå på stege, där på våning 4. Det skulle vara tillräckligt vingligt från våning 2, där jag bor.
Det här är utsikten från eftermiddagskaffet idag. Bostadsrättsföreningen byter loftgångsräcken. I fjol fick vi ju nya balkongditon. Det blir räcken i glas, med fisknätsmönster. Eller kanske är det vattenväxtmönster. Här och där ser man en fisk. I alla fall dess ögon. Kvarteret heter ju Mörten.
Snabbt och smidigt går bytet och när glasskivorna är på plats tas det gamla träräcket bort. Nu är hela kvarteret putsat med nymålade ytterväggar bland annat.
Jag är språkpolis. Allergisk mot felskrivningar och särskrivningar. Kan kräkas åt dem som inte kan skilja på "de" och "dem", och tror att "dem" = "dom" i alla lägen. Använder objektsformen "dem" som subjekt; "dem gick till affären". Ryyys! (Hur gör de i engelskan med "they" och "them"?). Eller de som inte gör skillnad på "var" och "vart" och andra enkla regler.
Språkutveckling är en sak. Det har jag oftast inget emot. "Hen" är ett utmärkt ord som ersätter "han eller hon", alltså tre bokstäver istället för elva. I finskan är ordet "hän" ett ord som funnits i alla tider. Och det har uppenbarligen gått bra.
Men så är det ju det här med engelskan, som används mer och mer. Och det är väl inget konstigt, men varför använda engelska när det finns utmärkta svenska ord för samma sak.
Härom dagen satt jag på en lunchrestaurang och råkade höra ett samtal vid bordet intill. Det var "case", "way back", "limits", "snow mobile" och mycket annat. Och de var inte engelskspråkiga invandrare. Inga direkta ungdomar heller, utan medelålders män.
"Oh my god" är betydligt vanligare än "herregud", eller "herrejösses". För att inte tala om "shit"(Uttalas oftast "tjitt"). Why usar man inte de svenska, fullt compatibel uttrycket?
Hur kommer det att gå med svenskan? Kommer engelskan att ta över. Det diskuterades härom dagen i en artikel i Göteborgsposten. Den avfärdar risken, men ber oss vara vaksamma.
Vad tycker du?
*****
Jag gick vidare och forskade i det där med tågresor, som jag skrev om i förra inlägget. Jag har nämligen hört att i Finland funkar tågen i stort sett klanderfritt. Året om, dessutom. Och eftersom jag är påhittig, så tänkte jag att jag skulle boka en resa.
Alltså bokade jag en resa från Rovaniemi till Helsingfors den 13 oktober. Nattåg. Tvåbädds sovkupé på nedre våningen (Jo, man har tvåvåningståg i Finland.), där jag också inkluderade frukost. Det fanns ett flertal olika frukostalternativ. Jag valde på skoj en skandinavisk och en glutenfri. Det fanns även t.ex. fransk frukost att välja. Frukost levereras till kupén på morgonen.
Sträckan Rovaniemi - Helsingfors är ungefär av samma längd som Luleå - Stockholm, 7 mil kortare bara.
Jodå - det fanns plats.
*****
 |
| Tjockis! |
Nu, minsann ska vi få se på en totalomvändning från vår ryske surputte. Han ska låta genomföra folkomrösningar i en del av de regioner ryssarna ockuperar.
Befolkningen ska få välja om de vill tillhöra Rysland eller Ukraina. Jo - det är sant! Gubben har blivit demokrat, hör och häpna.
Samtidigt meddelar han att 300 000 ryska reservister ska mobiliseras för krigstjänst. Nu väntas inte samtliga att vara lämpliga, och falla för åldersstrecket. Men å andra sidan var det en svensk sakkunnig som menade att han kanske bara vill använda dem som "kanonmat". Och då kan ju åldringar passa bra.
*****
.. stuga ute i skogen vid havet får en ibland att fundera. Vad är det som händer därute, när vi inte är där och inte har varit där på 10 dagar?
Ja, inte skulle man behöva oroa sig. Vi har egentligen full koll på exempelvis elförbrukningen sedan många år. En app i mobilen talar om hur mycket vi använder. Men den har varit lite opålitlig den senaste veckan.
Då har vi något som heter Netatmo. Den talar om hur varmt det är utanför stugan, dvs utomhustemperatur, men även hur mycket det regnar, samt inomhuskomforten. Temperatur, CO-halt och ljudnivå. Kommer någon in och börjar prata, så får jag en signal i telefonen. Och jag hoppas det aldrig händer, för då är det förmodligen objudna gäster.
Men nu reagerade jag på att innetempen var så hög; 13 - 15 grader, trots att det är bara cirka 3-5 grader ute på nätterna. Hade jag glömt att ställa ner värmen till "frånvarotemp", när vi senast var där?
Så vi tog en inspektionstur helt enkelt.
Allt var i sin ordning. Inget onormalt. Det är bara att konstatera att vi har en välisolerad fritidsbostad, som inte släpper ut värmen. Elementen ska inte reagera och slå på förrän det blir nedåt 7-8 grader. Där går gränsen för oss. Men inga element var varma. Så allt var lugnt, som sagt.
*****
På dagens runda passerade vi två gamla bekanta. De två rönnarna som trots att de står så nära varandra uppträder helt olika, när hösten närmar sig.
Den ena får snabbt höstfärger. Den andra vägrar.
Jag brukar försöka följa skeendet genom hösten, och har samlat på mig information i flera år. Nu får vi se om de följer samma schema i år.
Men vi mötte även nya bekanta. Ja, inte för att jag träffat just dessa förut, tror jag, men jag känner igen arten.
Det var rätt lustigt, för först såg jag mamma storskrake simmandes ensam på den stilla vattenytan. Kände också empati för hur ensam den måste känna sig. Dyka och söka mat - sååå tråkigt.
När vi hade gått en bit längre dök hon upp igen. Och sekunderna efter ploppade hela barnaskaran upp ur djupet. Så hon har sällskap.
Det känns bra.
*****
Ibland gillar jag mycket spänning. I alla fall i bokform. Så kallade spänningsromaner går hem hos mig då och då. Senast läste jag Fredrik T Olssons Ett vakande öga, som handlade om något som kanske kan bli verklighet, nämligen elavbrott. Inte vilket elavbrott som helst, utan ett som drabbar hela Sverige, ja hela världen.
Det är tack och lov fantasi, men det får en att tänka efter. Hur sårbara är vi, egentligen? Den där boken läste jag för några år sedan plus en till av samma författare, som också var bra. Men sedan dess har jag inte hittat någon produktion av honom.
Idag släntrade jag in på bokhandeln och fastnade direkt för en bok, faktiskt beroende på omslaget, där den stod bland nyheterna. 
Omslaget fastnade jag för. Direkt!
Inte hade jag hört talas om författaren Bethany Clift, än mindre läst något av henne, men det blev köp. Dessutom rabatterat pris för medlemmar i Akademibokhandeln.
Den här boken handlar också om vår sårbarhet. Och kanske rätt aktuell och skrämmande. Världen har drabbats av ett virus. 6DM heter det. Det betyder "Six Days Maximum". Det är den frist man har från smitta till döden, och döden har svept över jorden. Mänskligheten utplånad. Men en människa finns kvar. Hon har klarat sig av någon outgrundlig anledning. Vad gör hon nu av sitt liv?
"En smittande roman. Det går inte att sluta läsa", skriver en recensent.
Vi får väl se.
*****
.. världens första inomhusköpcenter vara K-märkt. Ett väldigt spännande hus. Ritat av den kände Ralph Erskine och invigt 1955. Jag var med på invigningen. Fick boken TimpoTempo när jag besökte dåvarande Tempo-affären.
Men det var spännande på många andra sätt. Ingenting var direkt "fykantigt" på insidan. Våningsplanen var lite si och så. En ljusgård, ett atrium låg centralt i byggnaden. Det fanns spännande gångar och många butiker. Ett litet torg med WeGe:s konditori i två plan fanns också, där även Eskils herrmode låg vägg i vägg med California barn. I det andra hörnet på torget låg SJ Resebyrå. I huset fanns även restaurang Toppens grill, Café Intim och Café Moderne, Haapalainens foto, och minst tio ytterligare butiker. Snart kom också en mycket spektakulär biograf i huset. Eller under huset, kanske man ska säga. Den såg ut som en grotta, lite äggformad. Där röstade jag ett par gånger i radioprogrammet Tio i topp med Lill Lindfors som programledare en av gångerna och Pekka Langer den andra. Men mest var jag där på bio.
Jag minns när Hitchcock:s Psycho skulle visas. Den fick man ju inte se på grund av att den var barnförbjuden. Men spännande var det att gå förbi där och höra en allvarlig speakerröst utanför biljettkassan som varnade för hur hemsk filmen var och att man verkligen skulle tänka efter innan man köpte biljett.
Nu har ju tyvärr pandemin och den förbaskade e-handeln
För att inte tala om hur man nu rivit ner fasaden, som också var speciell med sin räfflade struktur.
Vad månde bliva?
Pandemi i några år. Krig i närheten det senaste halvåret. Inflation med stigande priser.
Behövde vi en rörig höst med regeringsbyte. Nu, när NATO-frågan förhoppningsvis ska leda till resultat. Nu, när vi ska ta över EU som ordförande från årsskiftet.
Kristersson verkar tro att det blir enkelt att fixa ihop en handlingskraftig regering. Det låter så på hans uttalanden.
Ursäkta mig - men det låter nästan lite naivt. Jag tror att han får ett sjå i att hålla SD:arna på avstånd. Liksom KD. Hålla dem ifrån att förstöra exempelvis public service. Jag förstår inte vad de vill åstadkomma med just den frågan. Tror de i sin enfald att reklamfinansierade kanaler i TV och radio kan ta över det samhällsviktiga ansvaret? Ska vi få VMA-larm i Radio Rix? Eller Riksdagsdebatter i 12:an mellan Dr Pimple popper och Naked attraction?
Sorry - men jag tror inte det. De säger till en början att de vill "smala in" uppdraget för public service. Jaha - göra det tråkigare och mindre attraktivt för den vanlige tittaren.
Bevare mig väl för en Ungern-Rysland-kopia.
 |
| Viktig samhällsinformation! |
*****
.. orsaken till krångligheterna och köerna till att få rösta. Av någon märklig anledning verkar den nya modellen med valsedelsbås ha ställt till det. Jag fattar inte varför.
Själv tillbringade jag kanske 7 sekunder för att plocka åt mig de valsedlar jag var ute efter. Jag stod ju inte där och funderade på vem jag skulle rösta på. Är det kanske det som folk sysslat med, och därmed orsakat kökaos?
I vår vallokal fanns det kanske 7-8 valsedelsbås. Förr fanns det inga. Då fanns valsedlarna helt öppet på något bord där man gick fram och på 7 sekunder eller mindre hade man plockat på sig det man kom dit för. Alternativt hade man med sig valsedlar som man fått i brevlådan och behövde inte ta nya.
Så vad är problemet?
*****
 |
| Bara en tant i hörnet, ser farbror Bert.. |
Sidensvansarna låter nog vänta på sig ett tag till. De brukar dyka upp i oktober, när löven fallit. Men en sak är säker. De är alltid välkomna.
.jpg) |
| Arkivbild från 2021 |
.. hände något på affären just när jag stod och försäkrade mig om två kaffepaket till rejält extrapris. Jag skulle tjäna 44:90. Det var dessutom ett av mina märken. Arvid Nordquist - du vet den där firman som fortfarande anser att ett halvt kilo är 500 gram.
*****
.. debatterna, pajkastningen, bråken, spekulationerna eller falukorvarna. Det gör inte jag. Nu är valet avklarat, åtminstone till en del. Tyvärr lutar det åt fel håll jämfört med den riktning som jag hade förväntat.
Nu ser jag en mörk framtid, och det var inte vad vi behöver. Om inget oförutsett inträffar, förstås. Exempelvis att (L) lever upp till sitt namn. Hur kan en som kallar sig liberal, frisinnad, öppen, överhuvudtaget tänka sig att jobba med (SD)? Eller har ordet liberal fått en helt annan innebörd än det som står i SAOL? Nog borde det partiet höra hemma i det andra laget.
Men nu blir det väl inte så. Nu går vi framtiden till mötes. Skattebefriade - hurra. För det är ju alltid vad (m) finansierar alla sina goda idéer med; skattelättnader. Kanske blir det rea på bensin, elektricitet och falukorv också.
*****
 |
| Ännu en dimmig morgon. |
För ungefär ett år sedan slog jag ihop en bok som jag då läst och tyckte lite sisådär om.
Den kändes lite tungläst, mångordig, lite rörig.
Ikväll var det dags att se filmen Där kräftorna sjunger och då blev det en annan sak. Nära. Intensiv. Vacker. Det är inte ofta som jag tyckt att en filmatisering är bättre än boken, men nu är jag nog beredd att göra det. Bra skådespelare. Vackert filmad, som sagt, och framförallt spännande.
En del klargöranden blev det också. Klargöranden som jag missat i bokversionen.
Rekommenderas!
*****
Finns det överhuvudtaget någon människa, som på ett pedagogiskt sätt kan förklara hur elmarknaden fungerar? Jag försöker sätta mig in i det, men misslyckas varje gång.
*****
... den nya generationen av amiralfjärilen. Det är gott om dem i år. Även här inne i stan ser man dem fladdra i parkernas rabatter. Men de verkar också gilla lindarna längs Storgatan.
*****
Så har man varit klok igen. I och för sig är jag ju kontinuerligt väldigt klok. Men ibland är man lite mer.
Femte dosen Covid-vaccin införd i min svällande axelmuskel.
- Du tar ju blodförtunnande, så jag står här och klämmer din axel en stund. Det kan ju bli en blödning inne i muskeln annars, sa sköterskan.
Det var då första gången det hände, tänkte jag. Men okej - det ligger något i det.
Undrar när man får sin sjätte.
*****
Man ska ju vara korrekt. Inte svamla om vadsomhelst hursomhelst. Jag kan i och för sig inte lastas för det fel som dök upp här häromdagen. Jag fick en uppgift från en källa, som uppenbarligen inte var pålitlig.
Alltså: Filminspelningen jag skrev om, gäller inte julkalendern. (Den spelades ju in här i Luleå, eller rättare sagt i Gammelstad.) Det fick jag veta idag, när jag snurrade runt kring muséet och kvarteren där i närheten. Där var det nämligen avspärrat både här och där med killar och tjejer som stoppade såväl biltrafik som cyklister och gångare.
- Det är en uppföljningsfilm till den senaste julkalendern. Den kommer nog att visas först nästa år, sa vakten vi pratade med.
Den där tjuvsläkten som kalendern handlade om är ute på nya äventyr.
Rätt ska vara rätt. Nu vet du.
*****
Tala om att bli förbluffad. Satt på ett kafé när en herre i min egen ålder kom och frågade om han fick slå sig ner vid vårt bord. Han var helt obekant för mig.
*****
.. för tandläkaren. Äntligen! Jag kallas normalt en gång per år, men de senaste åren har det ju varit lite knepigt med tanke på de yttre förhållandena. Så nu var det ett och ett halvt år sedan sist. Och då fick jag en ny tandläkare.
Och nu fick jag ännu en ny tandläkare. Emelie.
Allt gick väldigt bra. Snabbt undersökte hon, tog bort tandsten (som jag alltid har väldigt lite av), putsade med något som jag tyckte hon kallade fluorlack. Det gjorde att jag inte får äta på en timme. Jag som var hungrig redan innan jag gick till kliniken. Hm!!?
Nåja. Skönt att ha det gjort. Billigt blev det också, bara 271 kronor, eftersom jag hade ett tandvårdsbidrag liggande i lager, som tjejen i receptionen sa. Annars hade det kostat en dryg tusenlapp ytterligare, ja 1471 kronor för att vara exakt.
Skönt att vara inne i kundkretsen, när man hör hur många som får vänta och vänta och vänta på vård. Vi har tandläkarbrist här i länet.
Häromsistens hade jag ju funderingar kring tidsperspektiv. Det var när jag blev medveten om att majoriteten av svenskarna aldrig varit med om att beskåda en människa som kliver ner på månen. I direktsändning, alltså. För mig kändes det ... ja, konstigt. Det var i samband med att en ny försöksraket skulle skjutas upp som vi fick veta att det är 50 år sedan den första mänskliga varelsen promenerade omkring däruppe.
Men i efterhand började jag fundera lite mer på tidsperspektiv. När jag såg månlandningen så var jag ju vuxen. Redan då. Jag låg i lumpen och vi fick ledigt - inte permis - för att kunna se det hela på TV på logementet.
Så nu roade jag mig med att tänka efter lite mer. Jag tycker ju att mitt liv är en snabb odyssé som passerat rätt sorglöst. Jag har haft det bra. Och jag har det bra, väldigt bra. Men tiden går ju så snabbt.
Då tänkte jag såhär: Jag är född 1949 - det är ju så att säga bakom hörnet. Jag är alltså 73 år (Ja, jag vet - ingen kan tro det.). Om jag vore 73, när jag föddes till det här livet, så hade jag kommit till världen anno 1876. Va!?? Det är ju ren forntid.
*****
 |
| Nosslo ejröB irotidnoK är bra. |
 |
| Gulsporren står i säsongens andra blomning |
 |
| Septemberhimmel |
.. så blir det inget att berätta. Ja - förutom att dagen har gått. Stugan har tittats till. Växter som är frostkänsliga har fått komma hem till balkongen. Fikat hos svåger och svägerska. Ätit god middag. Tittat på TV.
Gonatt.
*****
.. för sig på kvällen, så kan man ju gå på konsert. Det beslutade vi oss för redan under frukosten. Biljetter fixades snabbt via mobilen.
Ikväll var det musik av William Walton. Hans svit från Henry V. Okänt för mig, men vackert. Fler än 60 musiker på scen gör avtryck.
Jaakko Kuusistos violinkonsert följde. Fanstastiskt spel av Elina Vähälä på fiol.
Sedan var det dags för Sibelius. Men det lät inte så. Hans symfoni nummer 5, var också helt okänd för mig. Mäktigt.
Dirigenten - engelsman - genomförde nog ett par work-out-pass. Väldigt intensiv stil i sitt dirigerande. Rumon Gamba hette han, och är tydligen väldigt känd. Brukar dirigera engelska BBC:s orkerstrar under de traditionella BBC proms.
Det blev en trevlig kväll. Vi avslutade med ett glas vin på Clarions Sky bar.
 |
| Utsikt från baren. |
