67 nyanser av grått ...

.. - nja, det vet jag inte. Men en nyans i vilket fall. Det är jag säker på. Jag tänker på himmelsfärgen de senaste dagarna. Grått, grått och grått. Så trist. Ingen känsla för att gå ut och gå. Men det gör man ändå. För man måste ju röra på sig istället för att sitta hemma och bli rastlös. 

Ut till stugan i skogen vid havet hade vi också planer på. Men det får vara.

En fika på stan får det bli istället. Med god morotskaka (Man vill ju verka nyttig.). Vi har fått ett stamställe precis som i forna dagar. Fiket i gallerian Smedjan. Och det är inte bara vi som fastnat för det. Sätter man sig här, så känner man igen, kanske inte halva kundstyrkan, men en fjärdedel. Det hälsas från alla håll. En dam, som vi blivit halvbekanta med, sitter med sin syster i ett hörn. Men hon kommer snart fram för att fråga hur vi har det, och dessutom påstår hon att jag har nya glasögon. 

 - Jovisst, säger jag. Två och ett halvt år gamla. 

 - Näe, säger hon. Jag har aldrig sett dom.

 - Då kanske det är du som har nya glasögon, replikerar jag och menar att hon sett sämre med sina gamla.

Skratt. 

 

Vi blir sittande i någon timme, innan vi bryter upp och går och handlar. Prosecco och whisky står det på min lista. På Systemet träffar jag Lina, en gammal bekant.

- Hur kan man komma på att gå på den här butiken en fredag eftermiddag, säger jag och syftar på det fullkomliga kaosartade kundtryck med jättelånga kassaköer som möter oss.

 - Att man aldrig lär sig, sa Lina.

 - Egentligen har jag gjort det, säger jag, som vanligtvis går hit en onsdag eller torsdag. Då är det fritt fram.

Vi säger hej med hälsningar till våra respektive.

 

Nåväl - de öppnar fem kassor under tiden jag går runt bland hyllorna, och när jag kommer för att betala är jag ensam i 'kön'.

 

Nu väntar god mat. Börjar med löjromskrustader. Sedan blir det torskrygg. Och sedan fortsätter kvällen med På spåret och lite annat.  

*****

Jag var envis ...

.. med Ann-Helén Laestadius roman Stöld, som legat länge på mitt sängbord och har avverkats med ett par korta kapitel vid sängdags. Omtalad och omtyckt av många recensenter.

Envis, för att jag tyckte den var seg. Men den repade sig mot slutet och blev lite mer dramatisk och spännande. 

Men nu är den avverkad, och jag tänkte att jag skulle fortsätta med nästa bok i 'serien' - Straff - men blev tveksam, eftersom jag fick veta att den var segare än Stöld. Många fler karaktärer att hålla rätt på, vilket jag ofta har svårt att fixa. 

-----

Nu hoppar jag på Din vilja sitter i skogen av Mattias Timander, kirunafödd, ung man, som jag även träffat på under en litteraturkväll i vintras. Mitt inlägg om det blev uppskattat och diskuterat - mest för bokens titel, som var ett känt begrepp för några av mina läsare. Jag hade då aldrig hört uttrycket, trots att även jag i viss mån räknar mig som kirunabo. 

Nu får vi se vad jag tycker om denna bok.

 

  

*****

igår, söndag ...

.. var det dags för en vinavsmakning i kvarteret för oktober månad. Högklass på vinerna denna gång. De finns bara att tillgå i beställningssortimentet.

Vita viner: 

• Roccolo del Durlo, Soave Classico 2023. Pris 219:-. Mycket gott. Fruktigt. Passar till fisk el. kyckling.

•  Domaine Laroche Chablis Premier Cru Les Montmains 2023. Pris 329:- Också detta mycket gott men lite bitskare än Roccolon ovan.

 

Röda viner: 

• Moulin-à-Vent. Champ de Cour 2023. Pris 249:-. Lite kärvt. Passar till rätter av ljust kött, fågel och fläsk. 

• Chateau Montus 2021. Mycket fylligt, strävt och med fruktsyra. Pris 325:- Kräver rätter av mörkt kött.  

Ja - det var det. Går inte in på alla trevliga samtal vi hade kring viner, resor, framtida planer och en del skvaller. Trump och Putin nämndes också. 

Trevlig kväll. Som vanligt. 

*****

Klart på en halvtimme

Jag blir kallad till tandläkaren regelbundet. Tills för några år sedan årligen. Det har nu ändrats till att bli var 18-de månad. Så idag var det dags.

Det var röntgenfoto och undersökning och lite tandsten.

Men så upptäcktes ett hål i en gammal visdomstand, som en gång lagats. Men nu tyckte herr Lindström att den kunde opereras bort.

 - Har du tid att vara kvar här en stund till, frågade han.

 - Jo, det går nog bra, svarade jag lite omtumlad.

 

Så det blev bedövning och tandutdragning. Men oj, så smidigt det gick. En tand längst bak i överkäken visades snart upp i tången. Jag hade inte känt något alls. 

 

Allt var gjort på en halvtimma. Nu ses vi inte förrän om ett och ett halvt år.  

 

Nu gäller det bara att lära sig prata rent. Men det blir nog automatiskt, när bedövningen släpper. 

*****

Se upp

Att jag har en viss aversion mot den 'pandemi' som nu gör sig mer och mer gällande - den artificiella intelligensen - är väl känt. Jag blir mer och mer 'anti', och lite skraj. För hur duktig är du på att kontrollera sanningshalten i de resultat som AI presenterar? Och vilka hjälpmedel måste vi ha i en nära framtid, för att konstatera om saker som publiceras är riktiga, eller ej?

Även Google kopplar ju numera in AI-resultat, när man gör en sökning. Idag råkade jag ut för en intressant sak, då jag sökte information av det mer underhållande slaget. Sökte en irländsk stad, som skulle in i ett korsord. Men jag började med att bara ange nyckeln från korsordet. Det var "Eirestad" och jag skrev bara in det innan jag tryckte på sändknappen. Meningen var att jag skulle komplettera med ordet 'korsord' också. 

Nåväl - här är det svar jag fick på Eirestad.

 

AI är pålitligt, eller hur?

*****

Trevligt ...

.. att komma till sin cykel och finna att man förmodligen inte kan använda den.

*****

Vad gör man ...

.. en så'n här gråkall, 4-gradig lördag? Visserligen på plussidan, men den 'känns som minus 1', enligt SMHI. Jo, man går en sväng på stan, som kryllar, verkligen kryllllllar av folk, som gör allt för att göra slut på lönen. Det går nästan inte att ta sig fram på gatorna, för att inte tala om galleriorna. 

Men vi finner lite lugnare trakter. Stadsparken är folktom och vacker. Men den blir också vår vändpunkt. Det var inget kul väder. Plats på något fik var det heller inte tal om. Kaffe fick vi fixa hemma. Sedan bevaka att den på morgonen satta surdegen skötte sig. Ja, jag kunde inte se annat, så den fick fortsätta att jäsa. Det ska den ju göra minst 12 timmar till, men skadas inte av 24, om så skulle vara. Jag vill ju inte gå upp mitt i natten och baka. 

Dagen går vidare i mycket lugn takt. Det börjar regna vid fyratiden, då jag precis tagit en tupplur med P2:s spännande 'folkmusik' i radion. Det får bli korsord i tidningen VI. Ingen enkel sysselsättning. Men lärorik. "Made by humans", står det i en av rutorna. Inte som någon nyckel, utan bara ett bevis på att AI inte använts i korsordskonstruktionen. Det tackar jag för, då jag blir mer och mer anti-AI. Tror inte det är bra för mänskligheten på sikt. 

Inga planer för kvällen utom lite TV. Sedan går vi väl och lägger oss vid 23-tiden ... nä - jag menar 22-tiden, eftersom vi ställt om klockorna till normaltid då.

*****

Jag får hela tiden ...

.. påstötningar om att installera Threads. Kan du berätta för mig om det finns någon fördel med det. Jag var inne och kollade lite, men beslutade att avinstallera. Tyckte det var likadant som Instagram.

Är det något jag missar? Är du med?

 
*****

Den här veckan ...

.. händer ingenting. Jo, vi har bytt till vinterdäck igår, onsdag. Men annars är det vääääldigt slätstruket. 

*****

Det var en gång ...

.. en annan tid och en annan stil. Råkade hitta ett gammalt foto av mig som fjällvandrare. Anar vem som tagit bilden, men jag har aldrig sett den förr. 

Kanske har jag förträngt den med tanke på frisyren. Sådär har den aldrig sett ut, förutom den där gången i kraftig motvind. Färgen är ju förstås också annorlunda nuförtiden, men också mängden hårstrån. 

Motvind tuperar

Men visst är det en minnesvärd bild. Jag börjar omedelbart tänka på alla fjällvandringar vi gjort. Hur man kunde vara borta från civilisationen i nästan två veckor ibland. Några mobiltelefoner fanns ju inte. Och förresten inget mobilnät heller. I alla fall inte i högfjällen. Hur man klarade sig? Mat, vila, bostad, hygien med mera. Det har vi nytta av även idag med tanke på beredskap inför eventuella kriser.

Maten bestod av torkade produkter. Dels frystorkat, som man köper färdigt. Men vi torkade mycket själva också inför en vandring. Tomater, morötter, köttfärs och annat, som kryddades med örter ifrån de marker vi fanns i. En sallad med fjällsyra var alltid god.

Vila gjorde vi förstås. 10 minuter varje timma. Vi bar ju både bostad, garderob och mat på ryggen, så det kunde bli rätt tungt. 

Bostad var förstås tält av mer avancerad typ. Lite bekvämlighet kan vara bra.

Hygien idkades i kalla fjällbäckar. Det gick bra. Tvätt skedde på land. Man vill ju inte sprida tvål i bäckarna. Kanske någon nedströms skulle få magbesvär då. Bäcken var ju vattenreservoar. Men det hände att man, när man var väl avsköljd la sig i bäcken bara sådär ... för att kyla av sig. 

Det var tider det.
*****

Hör och häpna

Efter en blåsig oktober stod idag luften helt stilla. Solsken bjöds vi också, även om den ibland lekte lite tafatt med oss. En promenad blev det förstås. Och vart man än tar vägen här i Luleå, så kommer man till vatten. Idag med Norra stadsfjärden som utsikt. 

I övrigt har jag inte något mer berättarvärt. 

Spegelblankt var bara förnamnet

 

 

Teaterkajen med Norrbottensteatern, ett par restauranger och teaterhögskolan

 

 

Domkyrkan tronar högst upp

 *****

Jaha ...

.. så var den här helgen avverkad. Snabbt och elegant. Den tillbringades ute i stugan i skogen vid havet med ett fåtal aktiviteter. Det är det sköna med höst och förvinter. Man slipper klippa gräs, rensa rabatter (det är redan gjort) och annat för att förbereda för den kommande vita årstiden. 

Men lite jobb blev det. Vi har ju en vattenanläggning i samfälligheten. Den ansluter även vi oss till, även om vi har egen vattentäkt. Men den egna använder vi bara vintertid.

I helgen var det dags att stänga sommarvattnet. Vi tillhör den s.k. Vattengruppen och förväntas ställa upp vid behov. Det innebär en del kontroller, när man stänger anläggningen. Vattnet stängs ju enkelt. Men i hela systemet ligger ju vatten kvar. Det måste bort för att inte ledningarna ska frysa sönder. 

Så när vattnet är stängt måste vi se till att de så kallade 'ändpunkterna' öppnas, så att vattnet rinner ut och tömmer hela området. Att stänga vattnet tar en halv sekund. Men sedan blir det mycket spring och kontroll.

 

 

 

 

Då var det klart. Vi kunde koppla av ett tag och käka en god middag senare på kvällen. 

Idag, söndag, kom vi på att vi måste planera lite mer för vintern. Plogning behövs, och vi måste försäkra oss om att fjolårets plogare fortfarande har möjlighet att ta tag i årets drivor också.

Ett snabbt SMS. Jag han knappt skicka iväg det innan svaret kom

Bra!

 

 

 Sedan åkte vi hemåt. Där väntade belöning.

 

 

 

 

 

*****

Någon ...

.. av gruppen frostfjärilar kom på besök i den engradiga höstkvällen. Lämpligt namn, eller hur.

Vilken av familjen operophtera vet jag inte. Mindre-, större- ?

Det verkar som att kommande natt blir den första frostnatten för säsongen. Enligt SMHI hade vi ju sommar ända till 04 oktober, då hösten inträdde. Nu går det raskt mot vinter. Kanske. 

Vem vet. 

*****

Trend

De senaste åren har jag märkt att ett språkligt fenomen blivit mer och mer framträdande. Det gäller inte själva språket, utan mer det orala. Hur folk pratar, alltså.

Nu gäller det talhastighet. Ofta hör jag intervjuer där jag helt tappar intresset för själva innehållet bara för att den intervjuade pratar så fort. Riktigt fort. Rabblande, skulle jag kalla det. Själv förstår jag inte hur man kan få fram fem ord i sekunden och sedan fortsätta med fem till. Hur länge som helst. 

Jag märker detta ofta, när det gäller idrottare. Jösses vad orden sprutar. Inga punkter, inga komman, ingen varierande betoning. Det blir bara, som jag skrev ovan - ett rabbel.

I P1 morgon idag fanns ett intressant inslag som handlade om AI och hur det eventuellt kommer att påverka vår värld, vår ekonomi och vår tillit. 

Det var Felicia Åkerman, ekonomireporter på Dagens Nyheter, som intervjuades. Intressant tänkte jag där jag låg i sängen och väntade på frukost sisådär tjugo i sju. Man är väl kanske inte den mest alerte då, men jag försökte idogt förstå henne. Men tappade intresset.

Hör själv!

 
*****

Jag berömmer mig själv ...

.. rätt ofta i olika sammanhang. Ett exempel är att jag inte går på vad som helst, som skrivs eller sägs här och där. Det blir mer och mer vanligt, i dessa tider, att man måste vara vaksam. Det finns mycket fejk. 

Härom dagen var det dags. Kvart-i-fem-ekot rapporterade då om oroligheter i "... det lilla landet Madagaskar", där ett försök till statskupp, eller revolution pågick. 

'Det lilla landet', tänkte jag. Det kan väl inte stämma. Och för att ha på fötterna började jag kolla. Vad fick jag fram? 

Jo - Madagaskar är ganska mycket större än Sverige, nämligen 139615 kvardratkilometer. Det är en yta som nästan skulle täcka Göta- och Svealand. Och befolkningen är nästan tre gånger Sveriges 10 miljoner. Alltså nästan 30. Madagaskar är världens till ytan fjärde största ö.

Jag kunde ju inte hålla tyst. Ett mejl skickades iväg till ekoredaktionen, med en undran om varför de betraktade Madagaskar som ett litet land. 

Något svar har jag inte fått, vilket jag tolkar som att de skäms.

*****

Vi låter oss inte luras ...

.. av mild september och oktober. Vintern kommer, tror vi. En fälld björk förra hösten, har legat kapad till ved sedan dess. Men de behövde klyvas. Det blev alltså en av uppgifterna idag.

Foto: Benke

Sommarvattnet som vi tar från samfälligheten stängs förmodligen snart för säsongen. Det betyder övergång till eget vatten. Vips, så var det ordnat. 

Puh - den funkar, efter att ha varit avstängd sen i våras.

Nu återstår bara några små uppgifter. 

Vi är redo för vinter.

*****

Ebeneserkväll

Vi har en f.d. kyrka, en frikyrka här i stan, som numera och sedan länge varit ett ställe för kultur på olika sätt. Nu sköts verksamheten av en idéell förening, som denna vecka firat 20-årsjubileum. De har då bjudit på olika evenemang hela veckan. 

Ikväll var det riksspelmannen Svante Lindqvist och kände dragspelaren Bengt Åke Jansson, vanligen namnad Bengan, som stod för rivig underhållning med sång och spel, diktläsning och berättelser ur livet, för en entusiastisk publik. Fullsatt. 

I två timmar höll de igång med mycket humor. Och de lockade oss till allsång också.

Kort sagt - en strålande trevlig kväll.

*****

Spekulationer, ...

.. spekulationer och spekulationer. Media verkar överförtjusta i det, Men även folk i allmänhet. Själv blir jag bara urless på alla gissningar. Vad har de för uppgift, egentligen? Det spekuleras i hur det ska gå i kvällens match i hockey, eller fotboll, eller ... Ja mycket som vi inte har en aning om.

Nu är vi i Nobeltider. Och det gissas och resoneras och spekuleras. Vem ska få litteraturpriset. Och vem ska få fredspriset? 

Och jag tänker - Ja, det får jag veta klockan 11 på fredag. 

Så blev det. Maria Corina Machado, en freds- och demokratikämpe i Venezuela tog hem fredspriset. En människa som jag inte hört några somhelst spekulationer kring. Visst har jag hört talas om henne i andra sammanhang. Gratulerar från mig. Gratulationer även till Nobels fredspriskommitté, som tog ett bra beslut. 

Sådärja. Nu kan du återgå till dina spekulationer om vilken låt som kommer etta på Svensktoppen i helgen.

*****

Cykeln har vänt

Mode går ju i cykler. Det är väl känt. Nu går killarna i stora fladdrande brallor som ser ut som de vore sydda för elefanter. Jackor och tröjor skulle kunna användas som tält. Kanske bra - ett bidrag till hög beredskap i dessa ofärdstider. 

Jag hade lite större och hängigare plagg själv på den tiden. Men det vill jag inte gå tillbaka till.

Tjejerna har ännu inte förstått att det finns stängningsanordningar i plaggen på överkroppen. De går istället med armarna i kors för att stänga höstvindarna ute. Det innebär också vissa besvär med väskor, kassen från Normal etc.

Även inredning har nått ett momentum (inneord numera), där de gågna årens steriliseringsrum med vita möbler mot vita golv och väggar, nu börjar smittas av organismer som sprider sig över ytorna. Nu ska det vara blommigt, fruktigt och allmänt rörigt. Det framgår av den broschyr som idag ramlade ur morgontidningen.

Tack och lov så har vi inte fallit för någon av de riktningar som cykeln föreskrivit. Här förändras sparsamt. Vid behov.

Gryll, gryll och gryll.

*****

Att det är höst ...

.. råder inget tvivel om.

*****

Här blir ingenting ...

.. skrivet, och ingenting gjort, känns det som. Trist väder lockar inte till uteaktiviteter och inneditona är inte så attraktiva heller. 

Men oavsett, så blev det en kortare promenad trots allt. Hemkommen blev det Windows11-knepochknåp. Det är inte någon inspirerande aktivitet. 

 

Har skrivit till Microsoft och klagat på att de instruktioner de skriver, inte stämmer. Det går inte att göra allt de beskriver. 

"Klicka på  Aktivitetshanteraren och därefter på ..."

Jaha - och vad gör jag då om jag inte hittar det där "därefter på"?

 

De har en del pedagogik att plugga in, tror jag.  

 

Nu ska jag ta itu med TV-Wifi-systemet, som jag lyckades installera efter många om och men. Vi har fått ett nytt avtal med Telia och tyvärr är instruktionerna även där undermåliga till stor del. Men nätet är mycket snabbare, det märks. 

 

Nu gäller det bara att få fjärrkontrollen att fungera med den nya utrustningen. Det gör den, men inte fullt ut. Man måste använda både Telias fjärr och TV:ns (Sony) för vissa funktioner.

 

Man har det man gör.   

*****

Har just genomfört ...

.. en förvandling. Eller, det var vad jag trodde jag skulle göra. Windows 10 i datorn ska enligt källor från här och där inte uppdateras längre. Istället bör man ladda in Windows 11. 

Okej - tänkte jag. Då gör jag väl det. Jojo! Enkelt var det inte. Jag förstod inte ens hälften av vad jag gjorde. Men nu, dag 2 i förvandlingen har jag både uppdaterat och installerat det moderna systemet, som tydligen ska vara såååå bra. Och nödvändigt i framtiden, enligt den information som gått ut. 

Ursäkta mig - men vad är det som är nytt? Och varför ska det se så annorlunda ut i utförandet. Jag känner knappt igen mig, och känner definitivt inte att det verkar vara bättre än 10:an på något sätt. Jag har inte kunnat 'inreda' datorn som jag vill ha den. I alla fall inte ännu.

Vi får se hur det går.

Med fasa får vi nu avvakta en liknande händelse som gäller våra telefoner. De kanske inte går att uppdatera, vilket kan få till följd att vissa funktioner, t.ex. Swish och Bank-ID inte kommer att funka från och med februari. Alternativet är då att skaffa ny telefon. Vem ska man kräva ersättning av för det?

*****

Förenglingen ...

.. går snabbt. Det konstaterar jag. Och det konstaterar DN:s Aron Lund i dagens nummer. (Kanske kräver prenumeration. Annars kan du klicka på bilden och försöka läsa.)

Han hör hur engelska ord, som har svenska motsvarigheter, används i allt större utsträckning. Det är heller inte bara ungdomar. Nej - det är företagsledare, idrottsfolk m.fl.

Bara löjligt, tycker jag, när jag hör hur folk slänger in engelska ord. Sedan reagerar både han och jag över hur exempelvis byggnader får engelska namn. Turning torso, Gothia tower, Mall of Scandinavia. Kaknästornet heter dock Kaknästornet för det är byggt på 60-talet. Annars hade det väl hetat Coockienousetower, förstås. 

Rensa, tack. Även om jag inte riktigt gillar Björn Ranelid, och fascism.

*****

Träffade en ...

.. Philodromus på balkongen. En 'snabblöparspindel', alltså.

Som namnet säger så kan de springa snabbt. De spinner inga fångstnät, utan springer ikapp sina byten.

Vilken Philodromus det är vet jag inte. Det finns minst 500 olika modeller i världen.

Rätt snygg, eller hur?

*****