Idag ...

.. blev det stadsvandring här i Bilbao. Genom gamla stan med vår kunnige guide. Mycket historia. Många intressanta byggnader, och berättelser om vad denna stad varit med om. Den förödande översvämningen 1983 som knäckte självförtroendet, hade jag aldrig hört talas om. 5-6 meter upp på husfasaderna.

Hur staden deppat ihop, och tappat tron på sig själv, men som piggnat till efter Francotiden och ETA-eländet. 

Framtidstron blev förhärskande. Kulturen blomstrar. Och en gigantisk sak blir förstås skapandet av Guggenheimmuséet. 

Efter promenaden och lunch blev det spårvagnstur dit. Man imponeras verkligen av byggnaden. Utifrån och in. Konsthallar av gigantiska format inrymda i fantastisk arkitektur. 

Muséet har betytt mycket för stadens rykte. Stan är välmående. 

Det märks.

Vackra fasader

En sida av Guggenheimmuséet

Blomsterhunden utanför muséet

*****

Gårdagens ...

.. vinprovning hos systrarna Talai-Berri, följdes av färd till en liten trevlig stad vid kusten, Zumaia. 

Efter en promenad hoppade vi på en båt, som tog oss ut på ett gungande hav. Det var inte blåst, utan kraftiga tidvattendyningar.

Färden gick längs kusten, där 60 miljoner år gamla geologiska händelser skapat konstverk.

Inte bara klipporna, utan även gamla fossiler. 

Efter den turen blev det återigen promenad genom stan till väntande buss  som tog oss till ett cidermakeri. Här är cider något helt annat än en läskedryck. I Baskien är cider ändå inte lika vanligt som längre västerut längs spanska nordkusten. Men en del framställs alltså även här i öster.

Där prickar man glaset.

Visning och provsmakning innan vi fick ta plats vid lunchbordet och presenteras med goda rätter. (Tror det blev fem.) Cidern serveras med hög stråle för att få fram spritsighet. Det ledde till en del underhållande spill kring bordet.

Dagen blev lite av 'vilodag' vad gäller krävande vandring. Vi drog vidare med buss för att landa i Bilbao, som blir vårt nya boställe. Lugn kväll med strosande längs floden som flyter utanför vårt hotell. Avslutning med enkel middag i gamla stan, Piazza nueva.Plaza Olmano.

Somnar gott.

*****

Att prova vin ...

.. på förmiddagen kan väl anses lite osunt. Men det var precis vad programmet visade idag.

Redan vid halvtiotiden fanns vi uppe i bergen, hos två systrar som tagit över efter sin far.

Talai - Berri hette vingården som ställde upp med provning denna vackra förmiddag.

I solen på deras vingård samlades vi för avsmakning, på terrassen med utsikt över odlingarna. Innan hade vi fått föreläsning och visning av vingården.

Jag föll för rosévinet.

*****

En gåsgam ...

Den finns i bild, gåsgamen.

.. svävar på breda vingar över oss där vi vandrar bland Zarautz gröna omgivningar. De gröna kullarna täckta av skog, men här och där ängsmarker. 

Vädret är bra. Inte för varmt. 15 grader räcker gott, när man utsätter sig för uppförsbackar. 

Men snart går vi utför igen och nere i stan väntar buss till San Sebastian, denna beryktade stad, känd för sina stjärnbeströdda restauranger och en händelserik historia. 

Här fortsätter vår vandring bland stadens boulevarder och gränder. En god pinchoslunch sitter bra. Ett glas baskiskt vin därtill. 

Så småningom fraktas vi hem till hotellet i Zarautz för ett par timmars vila innan vi ska på avsmakningsmeny ikväll.

Vin- och matvandringsresa var det, ja.

*****

Bloggen byter namn ...

.. till Ögonblick i norr-a Spanien en tid framöver. 

Det är dit vi är på väg. En grupp Aktiva seniorer, som gärna vill komma fram. För närvarande är det dock stopp i trafiken. Vår mellanlandning i Frankfurt stoppades i sista stund på grund av drönarflyg. Istället hamnade vi i Köln och får vänta på besked om hur resten av resan till vår tänkta destination ska genomföras. Bilbao är slutmålet.

Vi får se hur det går.

Inte var det hit vi skulle.

*****

Ohoj

Bara en liten hälsning så du vet att jag lever. Har haft en del att göra idag, så bloggen fick vänta ända till 22:44 innan jag noterade något.

Fast det var ju nu bara att konstatera att inget särskilt har timat (gammalt ord). I alla fall inget att berätta om.

Men imorrn - då ...!

*****

Inte bara ...

.. Grönland, Panama och Kanada. Nu vill trumpnissen börja ta över Sverige också. 

Amerikanska ambassaden ställer krav på att Stockholm inte ska verka för mångfald, jämställdhet och inkludering. Detta på order från Vita huset.

Reaktionerna från stockholmspolitikerna är naturliga, och de skräder inte orden.

Jag håller med.

*****

Bara en bild

Majprilväder.

*****

Städning pågick ...

.. i husets underjordsgarage ikväll. En årlig 'tradition', där vi som bor här samlas och städar ut allt gammalt grus och damm som våra bilar dragit in med snöiga däck under vintern. 

Det blir en hel del jobb. Men det är det värt. Träffa grannar är heller inte dumt. Vi träffas ju frivilligt, och vanligtvis är det ungefär samma invånare som ställer upp varje år. Denna gång var vi 15-20 personer, vilket egentligen borde ha varit 45-50, eftersom vi har 50 lägenheter i föreningen.

Men man kan inte få allt.

*****

Herr och fru ...

.. skrake sitter och gruvar sig, för att ge sig ut i kallvattnet. 

 - Men här kan vi ju inte bosätta oss. Lägger jag ägg här skulle de ju gå sönder.

*****

Så blev det ...

Gunnels verk.

.. 85-årskalas, när Benkes bror fyller år. Huset fylls med släktingar och vi bjuds på gott och hembakat, och hög stämning. Det är ju 'tystlåtna norrlänningar' som träffas. Jag fick stänga av hörapparaten för att klara mig. Det gick bra ändå.

Minnen. Planer. Resor och annat avhandlades med Svea, Bertil, Sonja, Gunnel, Östen, Börje, från det äldre gardet, och Roger, Adam, Linda, Karolin, Simon, Siv, samt några små barnbarn ur det yngre.

Timmarna gick fort. 

*****

Livat

Kanske skulle vi ha stannat i stugans lugn och ro. Men andra saker får oss att åka hem till stan redan idag.

Stan, som myllrar av folk. Smällare smälls och folk går och dricker öl på väg till firande i Södra hamn. Luleås basketdamer, och dito hockeyherrar har ju klivit upp på guldtronen i veckan, och det ska förstås firas.

Själv drar jag mig för att delta. Visst blir jag glad över framgångarna. Men jag är inte mycket för publikkaos. Särskilt inte med bengaler och smällare inblandade.

Vi får se hur det går.

Karavaner på väg till Södra hamnplan.

Såhär såg det ut från luften.

*****

Härifrån ...

.. till evigheten.

*****

Nästan ...

.. höststämning idag. 4 plusgrader och regn. 

Jag förstår bergfinkarnas beslut att stanna här vid kusten, istället för att ge sig av inåt landet, som de brukar. De blir fler och fler för varje dag. 

Och mat får de här hos oss.

*****

Norrbottenskvällen ...

.. bjuder på orrspel från den is, som håller på att ge upp. 

Tänkte gå ner för att ta en bild på 'spelarna' som jag hörde. Men när jag kom ner till stranden var det tomt och tyst. Typiskt!

*****

Fick ett ...

.. infall, som resulterade i att förra höstens grovsly skulle bli ved. Det var egentligen en snabb affär, som gjorde oss nöjda. 

Lite längre bort på tomten siktar jag vårens första sädesärlor. En favorit som vi inte har så gott om här i skogen. I stan, däremot, ser man många.

Men bergfinkar råder ingen brist på här på tomten.

Bild på långt avstånd genom köksfönstret.

*****

Valborgsafton utan ...

.. eld blev det för oss. Visserligen ute i stugan, där vi eldade i kaminen. Men ute har det inte funnits något hopsamlat eldvirke, varken hos oss eller grannarna.

Men då sparade vi ju lite på miljön. Ren luft får hänglaven att trivas, sägs det. Och det visar den för oss i ett hörn av tomten.

Glad Valborg!

*****

Har man inget annat ...

.. för sig (och det har man ju ibland inte), så kan man försöka promenera i Stadsparken med en björktrast. 

Den var måttligt intresserad.

*****

Inte särskilt övertygande ...

.. tänkte jag om det engelska rosévinet Simpsons Railway Hill Rosé, som var med i vårens sista vinavsmakningskväll i kvarteret. För 199:- hade jag väntat mig lite mer.

Däremot var André Clouet Grande Réserve mer klockren. En god champagne till ett pris av 359:-, vilket är rätt modest i champagnekretsar. Gott, lite orange till färgen.

DeLoach Heritage Reserve Pinot Noir var näst på tur. Visserligen amerikanskt men det fick gå för den här gången. Priser 119:- gjorde det inte sämre. Det var gott!

Åter till Frankrike med en Bourgogne Pinot Noir Labouré-Roi. Nja - inget anmärkningsvärt. 145:-, men ganska profillöst. 

Så begav vi oss till Tyskland. Weingut Landmann Alpensegler Pinot Noir  Organic gav heller inte några speciella 'vibbar' hos mig. Pris 149:-

 

Kvällen var trevlig. Vi pratade resor och en massa annat. Beslutade trots allt att vi skulle genomföra en provning till, ute på gården och med grillen tänd. Datum blev den 01 juni. Hoppas bara att vädret tillåter det. 

*****

Våren ...

.. jobbar på i god fart.

*****

Och sedan ...

.. blev det svedjebränning. Det behövdes.

*****

Vårbruket är ...

.. igång med full fart, vilket renderar en fikapaus.

*****

Flydde ...

.. stan och åkte till stugan i skogen vid havet. Det var hyfsat väder och 7-8 plusgrader.

Men graderna hindrade inte att det kom snö.

Märkligt! När man vill ha snö mitt i vintern, så kan det regna, när det är flera minusgrader.

*****

Jag börjar nu ...

.. nå en nivå av 'urlesshet', vilket får till följd att jag inte orkar kommentera någonting alls i den här galna världen. Förhoppningsvis ett övergående stadium. Men hur långt bort det ligger i tid, vet jag inte.

Livet går ju vidare här på lokal nivå. Det är gym. Det är frisörbesök. Det är lunch med kompisar, där vi fick veta att en av dem igår fick diagnosen prostatacancer. Inte kul alls! Vi pratade kring det. Själv kunde jag berätta att mitt senaste PSA-prov visade goda värden. Det tackar jag för. Men givetvis känner jag med min drabbade kompis. Han kommer att få operation. Kanske inte förrän till hösten. Prostatacancer är ju ibland mycket diskret.

Livet är olika, om man så säger.

*****

Tecken i tiden

Luleå kommun har behövt inte mindre än 30000 ton (!) grus för att hålla gator och trottoare halkfria denna vinter.

Denna märkliga vinter, som pendlat mellan plus och minus konstant. Regn, snö, underkylt. 

Som jämförelse kan nämnas att det i fjol gick åt hälften så mycket. 

Hoppas på nästa vinter.

*****

Kokar man inte ...

.. lingon, så planterar man om ett kumquatträd, från en 30- till en 45-centimeters kruka.

Svettigt.

Ser lite 'hängig' ut för att jag vände den 180 grader

*****

En tisdag ...

.. i vanlighetens tecken. Morgongym, lunch på stan (Kulturens hus.) vegetarisk lasagne, däckbyte och besök hos urologen, dvs. urmakaren för batteribyte, som jag alltid kunnat fixa själv i den klockan, men inte den här gången. 

- Så den här dagen är jag tvungen att få hjälp här hos er urologer, sa jag.

Skratt, gapskratt bröt ut bakom disken. 

Två avsnitt av Bergerac på kvällen.

Ja, det var vad det blev.

*****

Vill man vara fin ...

.. får man lida pin. Man vill ju göra det så lätt som möjligt för morgondagens däckbytare. Därför beslöt vi att tvätta bilen ordentligt. Både över- och undersida.

På väg från stugan stannade vi till vid stans fräschaste biltvätt. Men ... näe. Det var sex bilar i kö. Så vi struntade i det.

Vi satsade istället på att åka tillbaka lite senare. Där är det säkert ingen kö. Men ack vad vi bedrog oss. Även denna gång stod sex bilar före oss. Med en suck ställde vi oss ändå och väntade.

Det tog 1 timme och 20 minuter innan vi blev klara. Men bilen blev ju fin förstås. 

*****

Glädje ...

.. över dagen, som gav oss sol och svaga vindar igen. Precis som igår, eller egentligen ännu bättre.

Vi jobbade på med lite av varje. Förbredde för odling i pallkragarna och vinterrensade i rabatten.

Vi fick också finbesök av en liten vacker pippi, som varit frånvarande ett par år, när den plötsligt visade sig utanför köksfönstret. En järnsparv, vände sin vackert mönstrade rygg åt mitt håll. Mobilkameran fanns förstås till hands. Suddigt och eländigt, men det är bara att passa på. 

Dagen fortskrider i sakta mak (vilken kontradiktion). En bra stund i solen på det vi kallar patio väst. Det blir så småningom god middag - renskav, rostade kantareller, mandelpotatisgratäng, medan skymningen smyger sig på. 

Äntligen har jag fått ordning på den solcellsdrivna strålkastaren som 'fasadbelyser' en av tomtens snyggaste granar. Slår automatiskt på, när skymningen inträder.

*****

Trädgårdsabete ...

.. i april! 

Har väl aldrig hänt förr.

*****

Vår ...

.. vår fortsätter med traditionsenlig landkallepromenad i det vackra vädret. Sol från molnfri himmel. Svaga vindar.

Landkallen - vet inte om begreppet är bekant för alla - erbjuder bra promenadunderlag. Här handlar det ju om bottenfrusen is med lite uppmjukad yta. Ingen halka. Ingen risk för ofrivilliga dopp. De är bara att spatsera hur långt man vill.

Vi går inte så väldigt långt, utan väljer att vända åter genom skogen. Det känns märkligt att se den snöfria terrängen. 

 - Det ser ut som mitten av maj, säger Benke.

 - Ja man väntar sig nästan en citronfjäril eller en sorgmantel, säger jag.

Kusligt nog flyger en fjäril upp från dikeskanten i samma ögonblick. En sorgmantel. Den flyger rakt emot mig och försvinner snabbt utom synhåll på fjärilars vis. Ingen chans till foto, alltså.

Tillbaka i stugan blir det gott kaffe, och så småningom våfflor med hjortron och grädde. Också det traditionsenligt. 

Glad påsk!

Landkallen erbjuder promenad

*****

Det blir nog ...

.. påskvåfflor i eftermiddag. Tror jag.

*****

Nattens ...

.. och morgonens dimma verkar få ge sig för några svaga solstrålar.

Isen ser opålitlig ut, och det verkar alla rätta sig efter. Inga skidåkare eller skotrar. Nu kommer isen att få bli scen för spelande orrar. Ännu inga frsmträdanden, men snart.

Solen blev riktigt framgångsrik under någon timma. Sedan tog molnen över igen. Prognosen har dock lovat annorlunda. 

Vi får se.

*****

Vi säger ...

.. välkommen till herr Koltrast. Tyckte väl att jag hörde honom tidigare idag, men bara en kort trudelutt, vilket fick mig att tänka taltrast.

Ringduva har jag också hört idag, men den har inte varit framme och hälsat.

Mobilbild genom köksfönstret.

*****

På väg ...

.. från stan, och till stugan i skogen vid havet. 

Foto: Benke

*****

En kvinna i publiken ...

.. berättade om hur hennes farmor, som fött 13 barn, ledsnade på att vara hemma. Hon ville ha äventyr, när barnen flyttat hemifrån. Maken var inte särskilt intresserad. 

 

Men livsgnistan hos farmor var stark. Hon köpte bruna bönor - stor mängd, kokade dem och fyllde en hel hink. Den ställde hon i frysboxen, där den fick frysa till. Sedan högg hon fast en yxa i bönmassan, så att mannen kunde hugga loss en bit då och då. För nu, med pensionsinkomster, hade farmor fått ny frihet. Hon reste iväg ensam ut i Europa.

 

Det var på en föreläsning med Senioruniversitetet som denna historia dök upp från en kvinna i publiken. En bra illustration tyckte föreläsaren Johan Niklasson. En föreläsning som berättade om just livsgnistan hos äldre människor. Hur den kan yttra sig. Hos män - hos kvinnor, under andra olika livsbetingelser. Depressioner. Ensamhet.

 

Vi fick också 'rösta' i vissa frågor. Vilka är mest benägna att bestämma i hemmet? Vem tar initiativen? Vad händer när någon part avlider? 

 

Ungefär samma frågeställningar dök upp i Kunskapskanalen ikväll. Av en slump. Studio 65 är ofta intressant. Här en länk till kvällens program.

*****

Lumière ...

.. som det ibland kallas, är istället något som heter Lumire, Luleå miljöresurs. De har hand om avfallet i denna stad. Det gör de med bra resultat för det mesta. 

Men ibland blir det fel. Eller rättare sagt - inte alls. Om inte Ögonblick i norr griper in.

 

I en liten hörna av Vetenskapens hus har en tid - minst en månad om inte två - en soptunna stått. Av någon anledning har den blivit bortglömd. Och vem som en gång ställt den där har tydligen inget ansvar. Naturligtvis blir den fylld. Det finns inget som är så attraktivt för många som en halvfull soptunna. Innehållet växer snabbt, så att tunnan blir rågad.

 

Vad gjorde då jag? Jo, jag mejlade Lumire och bifogade ett foto igår. Bild 1. Resultatet syns på bild 2. Så såg det ut idag. 

 

Inte riktigt godkänt. Men ett bra försök.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Var kan jag hämta medaljen?

*****