Jag erkänner

Jag är språkpolis. Allergisk mot felskrivningar och särskrivningar. Kan kräkas åt dem som inte kan skilja på "de" och "dem", och tror att "dem" = "dom" i alla lägen. Använder objektsformen "dem" som subjekt; "dem gick till affären". Ryyys! (Hur gör de i engelskan med "they" och "them"?). Eller de som inte gör skillnad på "var" och "vart" och andra enkla regler.

Språkutveckling är en sak. Det har jag oftast inget emot. "Hen" är ett utmärkt ord som ersätter "han eller hon", alltså tre bokstäver istället för elva. I finskan är ordet "hän" ett ord som funnits i alla tider. Och det har uppenbarligen gått bra.

Men så är det ju det här med engelskan, som används mer och mer. Och det är väl inget konstigt, men varför använda engelska när det finns utmärkta svenska ord för samma sak.

Härom dagen satt jag på en lunchrestaurang och råkade höra ett samtal vid bordet intill. Det var "case", "way back", "limits",  "snow mobile" och mycket annat. Och de var inte engelskspråkiga invandrare. Inga direkta ungdomar heller, utan medelålders män.

"Oh my god" är betydligt vanligare än "herregud", eller "herrejösses". För att inte tala om "shit"(Uttalas oftast "tjitt"). Why usar man inte de svenska, fullt compatibel uttrycket?

Hur kommer det att gå med svenskan? Kommer engelskan att ta över. Det diskuterades härom dagen i en artikel i Göteborgsposten. Den avfärdar risken, men ber oss vara vaksamma.

Vad tycker du?

*****

Nog för att ...

.. artificiell intelligens och robotteknologi går framåt. Men i Vetenskapsnyheterna rapporteras idag om drönare inom byggbranschen med vars hjälp man "bygger cylinderformade kuber".(!!?)

Jag tror jag ska efterlysa bildbevis.

*****

Här kan du höra avsnittet.

Denna dagen ...

.. inget att hänga i julgranen. Men på Åhléns hade tomtarna kommit fram. Jo, faktiskt. Vadan denna brådska?

Någon julmust har jag inte hunnit få syn på, tack och lov.

Vad har jag gjort idag. Förutom tränat på gymet har jag köpt en sax. En ny sax, eftersom den gamla pajat. Gick på Clas O. Visst - där hittade jag ett 'scissor set', men det var made in china, så det fick hänga kvar. Men ... vad hängde där runt hörnet på montern, om inte saxar från  ett känt finskt märke. Den fick det bli. 

Passerade en tjej ur personalen, som hejade. Jag visade stolt upp mitt fynd för henne.

 - Titta! Jag hittade en grej som inte är gjord i Kina.

 - Ååh - du är precis som min karl, skrattade hon. Han försöker också undvika allt kinesiskt.

En ny vattenkokare blev det också. På en annan affär, Lilla köksboden. En icke kinesisk pryl igen. Det tar sig. Dessutom bjöds jag en chokladbit. Gjord i Schweiz.

Vår gamla vattenkokare var kinesisk. Den hade dekat ner sig, och dessutom väsnades den så mycket när den jobbade, att man knappt kunde föra samtal i köket. Nu har den tystnat för gott.

Sedan hände inte mer än att jag agerade chaufför för ett ärende på sjukhuset. Inget akut eller allvarligt, bara en uppföljning.

Väntar med spänning på morgondagen.

*****

Så faller ...

.. Italien i min aktning, och ner i den grop där Rysland och Ungern redan ligger. Polen är väl på väg ner. Sverige står på kanten.

Inte tycker jag att framtiden ser särskilt ljus ut. 

Vad ska vi göra åt det?

Man får njuta av hösten så långt det går.

*****

Heja Finland!

Jag gick vidare och forskade i det där med tågresor, som jag skrev om i förra inlägget. Jag har nämligen hört att i Finland funkar tågen i stort sett klanderfritt. Året om, dessutom. Och eftersom jag är påhittig, så tänkte jag att jag skulle boka en resa.

Vr.fi heter sajten. Kan enkelt användas från mobilen.

Alltså bokade jag en resa från Rovaniemi till Helsingfors den 13 oktober. Nattåg. Tvåbädds sovkupé på nedre våningen (Jo, man har tvåvåningståg i Finland.), där jag också inkluderade frukost. Det fanns ett flertal olika frukostalternativ. Jag valde på skoj en skandinavisk och en glutenfri. Det fanns även t.ex. fransk frukost att välja. Frukost levereras till kupén på morgonen. 

Sträckan Rovaniemi - Helsingfors är ungefär av samma längd som Luleå - Stockholm, 7 mil kortare bara.

Jodå - det fanns plats. 

Och det kostade .... Håll i dig nu....140 EUR. För två personer. 

 

 Cirka 1400 kronor alltså. Det är annat än de 6000 som jag fick fram för en resa Luleå - Stockholm i somras.

*****

Tomprat

Jag gillar att åka tåg. Eller snarare gillade. För i mina trakter är det ingen barnlek. 

Idag hörde jag en intervju med SJ:s VD Monica Lingegård, som mycket kom att handla om deras kris med bemanning; brist på lokförare bland annat. Intervjuaren koncentrerade sig också på prissättningen. Det är dyrt att åka tåg, kostaterade hon. Varför?

VD:n försökte hela tiden hävda att priset var 450:- Stockholm - Göteborg. Och detta var den sträcka hon envist återkom till i hela intervjun. Jag blev bara mer och mer irriterad.

Här har vi inte ens SJ som operatör. De har svikit oss för Norrtåg och norska Vy. De förra har hand om "lokaltrafiken". Och med lokaltrafik i detta enorma landområde räknas 30-milasträckan Luleå - Umeå, eller 50-mila upp till Narvik. 

Norska Vy tar hand om fjärrtrafiken söderut mot Svealand. 

I somras planerade vi att åka tåg till Stockholm. Det föll. Priset var förstås inga 450:-, det har jag full förståelse för. Här gäller ju nattåg, med sovvagn eller liggvagn. Vi föredrog sovvagn. Egen kupé. Priset för enkel resa uppgick till hårresande 6200:- för två personer. Enkel resa!!!

Så det blev flyg.

Å andra sidan vete sjutton om vi hade vågat ta tåget ändå. Maskinparken är minst sagt eftersatt. Järnvägen likaså, och det har inneburit många oregelmässigheter den senaste tiden. Senast igår var tåget från Stockholm tre timmar försenat. Anledningen var en uppförsbacke norr om Umeå, som tåget inte kunde ta sig uppför på grund av blöta spår. (??!!!)

Sverige är ett u-land när det gäller tåg. Det har vuxit fram efter att någon borgerlig regering fick för sig att tågtrafiken skulle konkurrensutsättas. Som enda land i Europa, och med inspiration från Storbritannien. Där blev det snart ett fiasko, vilket vår regering aldrig observerade, utan raskt klev vidare i klaveret.

Och apropå regering, så har vi fått en liknande modell efter årets val, så det ser inte ljust ut. Det stora projektet Norrbotniabanan kanske går i graven också. 

Se här!

Så att hela landet ska leva är nog bara tomprat.

*****

Här kan du lyssna på intervjun med SJ:s VD Monica Lingegård

Kan bara konstatera ...

.. att vi fortfarande har meteorologisk sommar här vid stugan. 

Temperaturen har inte krupit under 10 grader på minst 7 dagar. Inte dag. Inte natt.

*****

Gärdsmyg nummer två

Man blir glad, när man för första gången i sitt liv får besök, och ser en gärdsmyg. Denna lilla tuffa fågel har jag hittills bara sett i fågelböcker. 

Den hoppade först omkring i vår stora syren och jag såg då bara hundradelssekundsglimtar av den. Nog för att mitt intresse skulle vakna. Men tyvärr försvann den som en blixt och blev omöjlig att bekräfta.

Nu, några timmar senare fick jag av en slump syn på en liten brun rackare på bron till vår bastu. Den pilade omkring där och letade insekter, förmodligen spindlar. Pigg och rask och rastlös. Men jag kunde nu konstatera att det verkligen var en gärdsmyg. Med stjärten som dagens frisyr, (se förra inlägget) kunde jag vara helt säker.

Det resulterade också i att jag tog fram fågelboken och då kunde jag också konstatera att den ska finnas här i Norrbottens kustland numera. 

Tack för en ny bekantskap.

*****

Gärdsmyg

Ser man ut som en gärdsmyg i håret, kan till och med jag acceptera 'kepa på', även inomhus.

*****

Uppdatering: Kepan åkte förstås av någon timme senare. Då var gärdsmygsstjärten borta.

Jag bedömer ...

.. att vi har två vinnare i blomsterfrågan jag ställde i tisdags.

Grattis till Thord och Mari.

Det är alltså en blommande broccoli som sticker upp från odlingen. Det är ju en kålväxt som Mari säger, så jag godkänner det.

Det är ju egentligen blommorna man äter, när man mumsar broccoli. Eller snarare blomknopparna. 

Hela årets odlande försvann ju i kålmalens magar. Men några taniga exemplar blev kvar och glädjer på annat sätt.

*****

Nog är det ...

.. ett privilegium att kunna gå ut  på tomten, eller dess närhet och hämta detta på 20 minuter.

*****

Ut till skogen ...

.. ut till fåglarne - och lugnet vid stugan vid havet.

Tyvärr ser vi inte till så många fåglar, men det blir det nog ändring på, när de upptäcker att jag har fyllt fröautomaten med delikatessolrosfrön och gourmettalgbollar.

I skrivande stund får jag precis syn på en domherrehona, tre herrar och en talltita, som kalasar på syrenfrön i ... ja, gissa!

Tjockis!

I vägkanterna blommar ännu fibblor och rödklöver. Vilken art av fibbla det är kan jag inte säga.  Det finns, om jag minns rätt, 70 olika i Norrbotten. Men kanske är det höstfibbla.

Däremot vet jag vad det här är för art. Det var dåligt med förslag jag fick på bilden längst ner i inlägget.

*****

Demokratikämpen

Nu, minsann ska vi få se på en totalomvändning från vår ryske surputte. Han ska låta genomföra folkomrösningar i en del av de regioner ryssarna ockuperar. 

Befolkningen ska få välja om de vill tillhöra Rysland eller Ukraina. Jo - det är sant! Gubben har blivit demokrat, hör och häpna.

Samtidigt meddelar han att 300 000 ryska reservister ska mobiliseras för krigstjänst. Nu väntas inte samtliga att vara lämpliga, och falla för åldersstrecket. Men å andra sidan var det en svensk sakkunnig som menade att han kanske bara vill använda dem som "kanonmat". Och då kan ju åldringar passa bra.

Någon som litar på att en folkomröstning genomförs korrekt? Att rösterna räknas på rätt sätt enligt grundläggande demokratiska principer. Kommer internationella valobservatörer att kallas in?

Det är nog bara Putler själv som tror det. Men är man utan hjärnceller, så är man.

*****

Jag gick i ...

.. barndom idag. Ja, åtminstone i ungvuxendom. Jag har ofta efterlyst en frukt, som varje höst dök upp hemma hos oss, nämligen gråpäron. Små, lite gråaktiga, med rejält skal. Man tjoffade in hela frukten i stort sett i en tugga, kärnhus och allt. Och njöt. Såååå gott!

Jag ljuger inte - det är säkert 20 år sedan jag såg ett gråpäron. Men idag ... Vi storhandlade på Coop. Där stod en rejäl lastpall full med svenska gråpäron. Jag trodde knappt mina ögon  men plockade genast ihop en rejäl påse.

 

Och nu tog jag och tjoffade in det första på flera decennier. Jag blev ung på nytt.

 

Se där - nu fick du ett tips.

 

*****

Det här med ...

.. stuga ute i skogen vid havet får en ibland att fundera. Vad är det som händer därute, när vi inte är där och inte har varit där på 10 dagar?

Ja, inte skulle man behöva oroa sig. Vi har egentligen full koll på exempelvis elförbrukningen sedan många år. En app i mobilen talar om hur mycket vi använder. Men den har varit lite opålitlig den senaste veckan.

Då har vi något som heter Netatmo. Den talar om hur varmt det är utanför stugan, dvs utomhustemperatur, men även hur mycket det regnar, samt inomhuskomforten. Temperatur, CO-halt och ljudnivå. Kommer någon in och börjar prata, så får jag en signal i telefonen. Och jag hoppas det aldrig händer, för då är det förmodligen objudna gäster. 

Men nu reagerade jag på att innetempen var så hög; 13 - 15 grader, trots att det är bara cirka 3-5 grader ute på nätterna. Hade jag glömt att ställa ner värmen till "frånvarotemp", när vi senast var där?

Så vi tog en inspektionstur helt enkelt.

Allt var i sin ordning. Inget onormalt. Det är bara att konstatera att vi har en välisolerad fritidsbostad, som inte släpper ut värmen. Elementen ska inte reagera och slå på förrän det blir nedåt 7-8 grader. Där går gränsen för oss. Men inga element var varma. Så allt var lugnt, som sagt. 

Ute på tomten surrade blomflugorna. En domherre lät sig väl smaka ur regnvattentunnan.

 

 

Och en blekgul, 1 meter hög blomma, stod och njöt i solen. Så dagens utmaning: Vad är det för blomma? Vinn ära och berömmelse. 

 

*****

Gamla bekanta

På dagens runda passerade vi två gamla bekanta. De två rönnarna som trots att de står så nära varandra uppträder helt olika, när hösten närmar sig. 

Den ena får snabbt höstfärger. Den andra vägrar.

Jag brukar försöka följa skeendet genom hösten, och har samlat på mig information i flera år. Nu får vi se om de följer samma schema i år.

------

Men vi mötte även nya bekanta. Ja, inte för att jag träffat just dessa förut, tror jag, men jag känner igen arten. 

Det var rätt lustigt, för först såg jag mamma storskrake simmandes ensam på den stilla vattenytan. Kände också empati för hur ensam den måste känna sig. Dyka och söka mat - sååå tråkigt.

När vi hade gått en bit längre dök hon upp igen. Och sekunderna efter ploppade hela barnaskaran upp ur djupet. Så hon har sällskap. 

Det känns bra.

*****

Vinprovning

Ikväll var det säsongspremiär för vinprovningarna i kvarteret. En gång i månaden träffas vi för att prova och bedöma viner. Eller berätta om vad vi varit med om, när det gäller vin och därmed resor.

 

 

 

Den här första gången var temat "Gamla och nya världen". Dessutom gällde det två vita och två röda viner. Den gamla världen är förstås exempelvis Frankrike och Italien. Den nya representeras av Nya Zeeland och USA.

Vinerna som provades var Sancerre Domaine de la Villaudière, Hunter's Sauvignon blanc, Zensa Primitivo, och Bonterra Zinfandel.

 

Intressant var hur olika vinerna kunde smaka beroende på i vilken ordning man provade dem. Det betyder förstås också att smaken är beroende på vad man till exempel äter, vilken sorts maträtt som vinet dricks till. 

De fyra vinerna låg i prisklass 95 - 189 kronor.

Själv tyckte jag mest om Sancerrevinet, som givetvis var det dyraste. Men alla viner var goda, även om vin nummer fyra, Bonterra Zinfandel, till en början var lite kärvt och därför var det jag gillade minst.

Men oj så kul vi har det dessa kvällar.

*****

Träffade ...

.. en vilsen liten ekorre ute på loftgången igår. Den försökte hoppa upp över räcket för att komma ut på innergården, men misslyckades i flera försök.

Men till slut lyckades den tydligen, för senare på eftermiddagen syntes den inte till.

I natt drömde jag att vi hade en uggla och en vargvalp utanför köksfönstret på loftgången.

Kan det finnas ett samband?

*****

Boknytt

Ibland gillar jag mycket spänning.  I alla fall i bokform. Så kallade spänningsromaner går hem hos mig då och då. Senast läste jag Fredrik T Olssons Ett vakande öga, som handlade om något som kanske kan bli verklighet, nämligen elavbrott. Inte vilket elavbrott som helst, utan ett som drabbar hela Sverige, ja hela världen. 

Det är tack och lov fantasi, men det får en att tänka efter. Hur sårbara är vi, egentligen? Den där boken läste jag för några år sedan plus en till av samma författare, som också var bra. Men sedan dess har jag inte hittat någon produktion av honom.

Omslaget fastnade jag för. Direkt!

Idag släntrade jag in på bokhandeln och fastnade direkt för en bok, faktiskt beroende på omslaget, där den stod bland nyheterna. 

Inte hade jag hört talas om författaren Bethany Clift, än mindre läst något av henne, men det blev köp. Dessutom rabatterat pris för medlemmar i Akademibokhandeln. 

Den här boken handlar också om vår sårbarhet. Och kanske rätt aktuell och skrämmande. Världen har drabbats av ett virus. 6DM heter det. Det betyder "Six Days Maximum". Det är den frist man har från smitta till döden, och döden har svept över jorden. Mänskligheten utplånad. Men en människa finns kvar. Hon har klarat sig av någon outgrundlig anledning. Vad gör hon nu av sitt liv?

"En smittande roman. Det går inte att sluta läsa", skriver en recensent. 

Vi får väl se. 

*****

Borde inte ...

.. världens första inomhusköpcenter vara K-märkt. Ett väldigt spännande hus. Ritat av den kände Ralph Erskine och invigt 1955. Jag var med på invigningen. Fick boken TimpoTempo när jag besökte dåvarande Tempo-affären. 

Men det var spännande på många andra sätt. Ingenting var direkt "fykantigt" på insidan. Våningsplanen var lite si och så. En ljusgård, ett atrium låg centralt i byggnaden. Det fanns spännande gångar och många butiker. Ett litet torg med WeGe:s konditori i två plan fanns också, där även Eskils herrmode låg vägg i vägg med California barn.  I det andra hörnet på torget låg SJ Resebyrå. I huset fanns även restaurang Toppens grill, Café Intim och Café Moderne, Haapalainens foto, och minst tio ytterligare butiker. Snart kom också en mycket spektakulär biograf i huset. Eller under huset, kanske man ska säga. Den såg ut som en grotta, lite äggformad. Där röstade jag ett par gånger i radioprogrammet Tio i topp med Lill Lindfors som programledare en av gångerna och Pekka Langer den andra. Men mest var jag där på bio.

Jag minns när Hitchcock:s Psycho skulle visas. Den fick man ju inte se på grund av att den var barnförbjuden. Men spännande var det att gå förbi där och höra en allvarlig speakerröst utanför biljettkassan som varnade för hur hemsk filmen var och att man verkligen skulle tänka efter innan man köpte biljett.

Nu har ju tyvärr pandemin och den förbaskade e-handeln*) ställt till det, så att butiker har stängt, eller flyttat till andra gallerior. Under årens lopp har insidan bytt skepnad på flera sätt och oftast till det sämre. Nu är det ett våningsplan som mer eller mindre helt byggts om till kontor. Det gamla Tempo inrymmer nu H&M .

 För att inte tala om hur man nu rivit ner fasaden, som också var speciell med sin räfflade struktur.

Vad månde bliva?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Här kan du läsa mer om Shopping (som blev det officiella namnet på bygget.).

*****

 

*) Hörde glädjande nyheter häromdagen, där det rapporterades om sjunkande popularitet för e-handeln. Bra!