Krokusmotvikt

 

Full fart.

Vi hann med att se solnedgången från övre baren i Kulturens Hus. Lojt tillbakalutade i fåtöljerna, med ett glas vin och hela norra stadsfjärden nedanför fötterna.

Kvällen började vi med god buffé på Olivers. Massor av folk. After work-traditionen är verkligen stark i den här stan. Rökt eller gravad lax, smarriga grönsaksinläggningar, kyckling, rostbiff, urgod svampragu..... Bara att välja. Trevligt folk, tidigare kända, och okända som blev kända.

Men sedan blev det, som sagt, Kulturens Hus och Bounce. Energi, från början till slut. Sorglustig historia, Gökboet. Publiken jublade. Vilken fart. Rekommenderas om de dyker upp på en scen nära dig. Men jag tror tyvärr att det kan vara så att detta var avslutningen på denna uppsättning.

Efter föreställningen kände vi oss inte trötta, snarare tvärtom, och gick vidare. Hamnade på Invit. Fler bekanta, både gamla och nya. Träffade Chris på besök från Malmö. Tidigare bodde han här i trakten och undervisade i engelska på universitetet bland annat. Vi hade inte setts sedan han ledde en kurs i Effective business english där jag var med, för några år sedan. "Are you still blogging", frågade han. "You have to send me a link. I've lost it. Or I could of course google your name."

Hittade också en krogägare som jag känner flyktigt. Han beklagade sig över att det var så svårt att gå ut på krogen. "Man kan ju inte gärna gå på sin egen". Invit fylls av en skön blandning. Unga, äldre, gamla. Mediafolk, studenter, företagare, frisörer, arbetssökande. En stegkonstruktör siktade jag också. Och en radiopratare.

Vi fick förstås också höra att Luleå Basket blev klara för sin tredje finalmatch. Blir det guld i år? Dags efter två raka silver. Plannja basket förlorade däremot sin match och får traska vidare för att få guldvittring. Fem matcher kvar.

Skönt avslappnade traskade vi hemåt. Det var lugnt på stan. Så lugnt att vi vågade närma oss ett gäng orangejackor, där en såg bekant ut. Det var "vuxna på stan" där en visade sig vara en f.d. kollega. Så vi drumlade fram och frågade om inte "tant kunde ge oss en karamell". En kram var vad vi fick. Jaha - Det var det!

Föll i djup sömn när huvudet hamnat på kudden.

Nu är frukosten avklarad och jag har bara att sätta igång med ett nytt projekt. Efter bakning och städning igår är det dags för middagsgäster ikväll. Menyn skall planeras, råvaror inköpas...

Herregud - Inte har jag tid med er!

Trevlig lördag!

*****



PS. För lulebor finns chans att se Bounce idag både kl 15 och 19. Det finns tydligen en och annan biljett kvar.

Andra bloggar om: Luleå, Bounce

Äntligen fredag

Ut och käka med kompisar och kompisars kompisar. After work.

Sedan Kulturens Hus och Bounce.
Kvällen fulltecknad.

*****

Eftersom...

... den jäsande matbrödsdegen trivs bra i kylskåpet (Jo - Kalljäsning är bäst!) och dammsugaren ser ut att trivas lika bra i sin gömma, så går jag ut i solskenet och tar en god lunch, utan dåligt samvete.

*****

Jag bugar

Nu har han varit här. Igen!




*****

Med öga för snyggt

Hur det än är, ytligt, banalt, onödigt, så är jag väldigt bestämd, när det gäller tryckta alster. De skall vara välgjorda. Snygga. Intelligenta.

Många gånger har jag här utgjutit mig över tidningen VI, som en gång i månaden dråsar ner i brevlådan med en exklusiv duns. Fjärran från det medlemsblad för Konsummedlemmar, det en gång var.

Och titta bara. Omslaget på aprilnumret är bara så tilltalande. Jag skulle väl aldrig komma på att läsa något om modellen Emma Wiklund, världsmodell, annars. Men nu blir man ju nyfiken.



Glad blir jag också över lokaltidningen NSD:s nysatsning på en bilaga, som kommer en gång i månaden. Fjärran från de tråkiga alster, helg-, älg- och skoterbilagor, som annars kräks upp ur deras tryckpressar. (Den vanliga tidningen har jag däremot inget särskilt ont öga till. Bara ett sunt ifrågasättande.)

C, som den här skapelsen heter, är snyggt producerad. Ännu lite trevande efter att nå sin form, men på god väg. Den riktar sig inte ett dugg till mig och min åldersgrupp. Ändå tilltalar den mig.

Hur det än är: Papper regerar!

*****



Andra bloggar om: Media, VI, Tidningen VI, NSD

Aprilskämt

Kallax flygplats, landets fjärde största vad gäller passagerarantalet, duger inte längre. Den ligger utanför Luleå och betjänar ett stort område, med bland annat Piteå, Boden och Älvsbyn, som primärt upptagningsområde.

Den fungerar utmärkt. Har landets längsta banor, för att kunna ta ner fraktbjässar. Världens största passagerarflygplan lyfter imorgon med destination Thailand. 540 passagerare.

Men flygplatsen duger inte. Eller rättare sagt namnet. Lite informellt har den väl alltid kallats Luleå flygplats. Namnet Kallax flygplats har också varit rätt känt, men namnet kommer från den närmsta byn, dit inte så rysligt många passagerare ämnat sig genom åren, om man jämför. Namnet Luleå är också besvärligt att uttala för varje utlänning. Vårt eget svenska uttal stämmer nästan på pricken med italienskans luglio (Juli), så italienska besökare har små problem, när de hittar hit. Men andra har som sagt ofta gett upp.

Så nu får flygplatsen nytt namn från första april.
Väldigt kreativt.
Fantasirikt.
Tjusigt.
Luleå Airport.

På allvar!

*****



Andra bloggar om: Trams och tönterier, Luleå

På studs

Jaha - Vad var det jag sa'!

Nu ojar sig Göran Persson i Svenska Dagbladet, vilket refereras i Dagens Nyheter. Och returen kommer i P1 Morgon, där programdirektören på SVT, Jan Axelsson bemöter kritiken. Det gör han i egenskap av chef för dokumentärens skapare Erik Fichtelius.

Herr Persson klagar på snuttifieringen.
Snälla nån - Är han inte medietränad?

Förstår inte varför jag börjar nynna på M.A. Numminens låt
"Som en boll kommer jag tillbaks till dig. Som en boll......"

*****



Mer att studera:
Göran Perssons debattartikel i SvD.
Referatet i DN
P1 Morgon 29 mars. Intervjun ligger i det femte lyssningsblocket.

Andra bloggar om: Göran Persson, Media

Bildad

Bläddrar i två exemplar av tidningen LIFE från augusti 1969. Det är dags för den första färden till månen och i det ena numret skildras förberedelser och avfärd. I det andra får man följa astronauternas arbete där uppe.

Utvecklingen har sprungit ifrån den gamla tidskriften. De två, snart 40-åriga tidningarna har blivit kvar i mitt "bibliotek". Någon gång med många års mellanrum händer det att jag bläddrar i dem.

På den tiden prenumererade jag. Mest för att jag vill läsa engelska. Men också för bilderna, som ofta var unika. LIFE hade många gånger första "tjing" på bilder från stora händelser. Visst fanns TV. Men inte på samma sätt som idag. Bildtidningar fyllde en större uppgift då. De öppnade världen, med färg.

Tydligen hade jag råd med prenumerationen också. Ser i tidningen att 39 nummer kostade 25 kronor och 15 öre, levererade hem i brevlådan en gång varannan vecka. Det låter ju inte klokt. Det året gjorde jag lumpen och fick 5 kr om dagen.

Förutom de spännande reportagen från månäventyret, så är det också kul att studera annonserna. Kommer du ihåg Instamatic-kameran, med blixtkuben. "All it does is everything". Kraven var inte så stora.

Nu berättas att tidningen LIFE skall läggas ner. För sista gången. Troligen. Det har nämligen hänt förr. Men nu finns ingen come back inom synhåll.

Allt bildmaterial skall bevaras, digitalt. Det handlar om tio miljoner bilder.
För trots allt: Bra bilder berättar och stimulerar till funderingar.

Tack och lov finns fortfarande tidskrifter som hyllar bilden. Camera Natura och Tidningen VI är två svenska exempel.

Båda hittar vägen till min brevlåda.
Synd bara att de inte kostar tjufemåfemton längre.
För 39 nummer!

*****



Läs mer om LIFE i DN.
LIFE Magazine.
Camera Natura.
Tidningen VI.

Andra bloggar om: Tidskrifter, Media, Foto

Sista vinterbilden?

*****

Stackars, stackars

Men hur skall det gå? Tänk bara; Zara i Malmö, HM i Örebro, Jysk i Skövde, Lindex i Huddinge.

Alla stänger!!!!

En berättigad strejk bryter eventuellt ut i 94 butiker lagom till påsk. Här i stan är det en (1 !!!) större ICA-butik, som får klara sig utan kunder ett tag.

Viktigt är dock att vi vid en strejk ställer upp för varandra.
Det finns nämligen de som drabbas väldigt hårt.

De kallas rubriksättare, och jobbar i snitt 37 timmar per dygn för att se till att vår beredskap är god.

Vem hjälper dem?
När KAOSET är ett faktum.

*****



Bilden visar DN:s rubrik i ekonomidelen (pappersupplagan) idag.
Jo! Den har kommit nu på morgonen, tidigt.
DN är ännu inte en kvällsblaska.

Andra bloggar om: Handels, Strejk, Media

Luleå 26 mars kl 12.27 - 13.56

Södra hamnen lockar alltid.

Undrar om han är hemma, landshövdingen.
Bjuder han på fika vid solväggen, kanske?

Franska verb och tyska prepositioner. Språklådan i gymnasiebyn. Där har man trivts.

Vår i stan.
Vad trodde du?

*****

Andra bloggar om: Luleå

Ljus är framtiden

Av tradition är studiemotivationen låg på alla gamla gruvorter. I alla tider har folk gått direkt från grundskolan till gruvan, där det fanns jobb.

En intressant artikel presenteras i dagens DN. Den visar att genomsnittsbetygen för niondeklassare på bruksorter i Bergslagen ligger under snittet i landet. Citatet ovan står rektorn på Centralskolan i Norberg, i norra Västmanland för.

Artikeln bygger på Skolverkets betygsstatistik och ger fler frågor än svar, tycker jag.

Det jag blir nyfiken på är förstås varför det är så att just Norberg legat i den där positionen i flera år. Är rektorns slutsats riktig? Varför är det så svårt för ungdomar att känna sig studiemotiverade, sex-sju mil från en så relativt stor stad som Västerås. Eller Uppsala och Örebro på dubbla avståndet. Alternativen till bruksorten finns ju så att säga nästgårds.

Danderyds kommun ligger i topp, vad gäller snittbetyg. En välmående rikemanskommun i närheten av Stockholm. Vad är det som stimulerar där? Pengar?

Kartan som visar sveriges kommuner med olika färg för betygssnittet är rätt trevlig att se för en norrbottning.

Snäppet under Danderyd, ligger nämligen inte mindre än tre norrbottenskommuner. Övertorneå, Pajala och Arjeplog. Pengar lär inte vara orsaken till studiefliten här. Inte heller finns närheten till stora städer. Närmaste universitet från Pajala är Luleå tekniska universitet, 22 mil enkel väg. Från Arjeplog är det 25.

Hur är det då med universitetsorterna själva? Nja - Inte är de några fyrbåkar, där studieglädjen lyser starkt. De allra flesta ligger en bra bit under snittet. Undantaget är Lund, som ligger i samma klass som Danderyd och de norrbottenskommuner som nämts ovan.

Säkert kommer orsakerna att diskuteras och debatteras. Sedan kan man också ställa sig frågan om Skolverkets statistik är en bra rikslikare.

Eller handlar det om resurser?
Kanske Pajala, Övertorneå och Arjeplog, skall ge sig in på konsultmarknaden. Sprida sin studieglädje över landet. Ett bra alternativ för att i någon mån återta vinsterna från de investeringar man gjort i sina ungdomar. Ungdomar som normalt får finna sig i att "exporteras" söderut, för att höja kunskapsnivåerna där.

Ljuset kommer ju vanligtvis från norr.
Det borde kosta!

*****



Läs mer i DN:s artikel, med vidhängande grafik.

Andra bloggar om: Betyg, Skola, Norrbotten, Arjeplog, Pajala, Övertorneå

Våffeldagen

Våffeldagen betyder skidtur i solen, för att man skall vara berättigad till de goda våfflorna.















Jag står inne och fixar kaffet. Våffeljärnet ute på altanen är varmt och redo. Fikahungriga själar spanar ivrigt och undrar när det är dags.















Mmmmmmm. Hjortronsylt och grädde.

Lördagsbilder

Lördag morgon

Frukosten avklarad. Frukostdisken likaså. Sängkläderna vädrade i den friska luften. -6 grader, sol.

Nu väntar vi på helgens gäster. Vi skall ut mot öarna på skidor. Grotta ner oss framför någon klippa och fika. Kanske någon extra runda innan det bär mot stugan igen.

Där värms bastun. Med öl och alspånsrökt fläskfile i tunna, tunna skivor efteråt.

Kvällens middag är mitt kapitel. Det blir en upprepning och riktig premiär efter förra lördagens genrep. Justeringar görs, förstås, så att det blir ännu bättre.

Trevlig lördag!

*****

Vänner

Jag går ut på balkongen.
Kvällen är klar.
Stjärnorna har tänts med den lyster,
som bara stjärnor över havet kan ha.

Det är tyst.

Min pärlugglevissling
ger svar.

*****

Fredagskväll i stugan

*****

Kom å köp!

Marknad i stan. Och jag går en sväng längs gatan. T-shirts, t-shirts, t-shirts. Svarta. 99 tubsockor för hundra spänn. Eller fick man hundra spänn för 99 tubsockor? Minns inte.

5 underverkstrasor för tvåhundra.
- Hörrö du. Igår var'e hundra spänn för fem traser.
En man blir mer och mer högljudd och hävdar att han har lika rätt som försäljaren, som hävdar sitt.

Jag vet inte hur det går.

På väg hem med helgens tulpanbukett, undrar jag var alla kolaremmar kommer ifrån.
Och påsklämmor.

*****


Andra bloggar om: Luleå

Gammal statsminister

Nu rullar dokumentären om Göran Persson. Tydligen intresserar den väldigt många. Själv har jag sett brottstycken och är inte överraskad över de "sanningar" som uppdagas.

Men det verkar media och omvärld vara.

Jisses vad det analyseras! Så kallade påhåppade personer, får komma till tals och bemöta Perssons kritik i radio, i TV och i tidningar. I övermåtta.

I nästa vecka får vi väl till leda höra Göran P bemöta bemötarna. Och sådär kan det hålla på ett bra tag till.

Vi skulle kunna skapa hundratals TV-kanaler som dryftar samma frågor från de flesta arbetsplatser.
Men är det intressant?
Det är ju ändå bara vardag, för de flesta av oss.

Snälla...
Lessna!
Stäng av!
Glöm!

*****


Andra bloggar om: Göran Persson, Media, Hype

Ny statsminister

Nya regler för arbetslösa. Nu skall alla tvingas söka jobb utanför sin egen ort redan från första dagen av arbetslöshet.

Eller byta yrke

... som vår käcke arbetsmarknadsminister kläcker ur sig.

Han tycker att man skall söka jobb i en närliggande kommun och pendla någon timme, eller så. Visst. Bygg ut infrastrukturen och kollektivtrafiken, så skall vi nog fixa det också.

Lätt att säga i trakter där bil i praktiken är överflödig, medan han själv med all säkerhet åker regeringsbil till och från jobbet. Med chaufför.

Jag har sökt jobb på annan ort. Långt ifrån och nära. Jag har pendlat från Luleå till Stockholm i nästan två år. Varje vecka. I sex år pendlade jag till Arvidsjaur, 16 mil enkel väg. I bil.

Nu är jag arbetssökande och har sökt väldigt brett. Precis som regeringen vill. Det mesta har varit i branscher som jag aldrig förut satt min fot i. Har jag fått något?

En kvinna som intervjuades i kvällens Rapport, svarade så här på frågan "Vad tycker du om regeringens nya direktiv om att man skall söka jobb på annan ort?":

Javisst! Det är jättebra. Vi bor trångt på många håll, så en spridning ut till andra delar av landet vore bra.

Hon kanske var gruvarbetare. Vad vet jag.
Men hon kan ju alltid byta yrke.

Den kvinnan borde bli ny statsminister.

*****



Andra bloggar om: Arbete, Arbetslöshet, Regeringen, Sven Otto Littorin

En vinnare

I got my name in lights with notcelebrity.co.uk

Claes korrekta svar till tävlingen lyder:
"Bilden föreställer två tält på ängarna i närheten av Mikkastugan med den mycket grumliga Smailajåkken strax bakom. I bakgrunden ser man Sarektjåkkås stor- och sydtoppar med snö/glaciär-tungan upp emellan och även Bucht-toppen till höger om Sydtoppen.

Juryns motivering:
Med en utmärkt akuratess har Claes H Nygård lyckats bestämma position och innehåll i det utställda fotot. Han har inte bara tagit den lättaste vägen ut, utan med pedagogisk klarhet bidragit till folkbildningen i landet.

Claes kommer att som pris få åtnjuta äran.
Åtminstone tills någon annan kniper den, vid något annat tillfälle.

Vi gratulerar.
-----

De som gissat fel ådöms härmed ett synnerligen angenämt besök hos Claes för att där inhämta nödiga kunskaper om vår fjällvärld och de där ingående världsarven.

*****

Kom igen!

Men snälla nån! Var det så svårt?

Staffan.... ! Elin.... !
Var är ni?

*****

Semestern slut

Bra!
Slut på latmansdagarna.
Iväg och jobba bara!
Trutjäkel.

*****



För utsocknes: Porsön - Det är där universitetet ligger.

Länge leve optimisten.

Polisen tog två rattfyllerister i samma bil här i Luleå idag. Mannen som körde var berusad och körkortslös.

Kvinnan som satt bredvid var också berusad. Hon hade dock körkort.
Föraren hade ambitiöst nog tänkt ändra sin status som bilförare.

De berättade att de var ute och övningskörde.(!!!)

*****



SVT:s Nordnytt berättade om detta.

Andra bloggar om: Trafik, Bilkörning, Optimism, Hej å hå

Jag - En tunnis

I stort sett allt vi företar oss resulterar i koldioxid. Så är det. Koldioxid mäts i kilo. Hur det går till vill jag inte ge mig in på.

Dagens DN har en artikel som berättar om att villaägare i Västernorrlands län är bäst i landet på att sköta sin miljö.

Och visst kan man göra en hel del för att minska sin påverkan på omgivningen. Till artikeln hör också en tabell, där man kan se vad olika åtgärder generellt leder till. För var och en individ.

Jag har redan gjort mycket av det där och har alltså tappat 1265 kilo. Vilken bantning. Och inget har jag förlorat av standard. Men i motsats till statsministern vill jag inte slå mig för bröstet och stanna där. Jag vill gå vidare.

Häng med!

*****


Andra bloggar om: Miljö, Klimat

Duracell

Kära Götaland!

Idag stannar solen på himmelen i 12 timmar och 18 minuter här i Luleå.
Batteriet räcker fem minuter längre här, än i Malmö.

Med vänlig hälsning
"Kalla, mörka Nårrrrrland."

PS. Och det är ingen mening att ni försöker igen imorgon.
Det blir bara pinsamt.

*****


Andra bloggar om: Klimat

Var?

Här kommer en annan bild, bland de som fanns på de där disketterna jag hittade igår.

Den givna frågan är: Var är detta taget?

Svar av typ "fjällen", "norrland", "alperna", godkänns inte.

På't bara!


*****

Ös

Oj vilket röj det blev på Kulturens Hus ikväll. Helt fantastiskt, underbart och totalt omtumlande. Boban Markovic spelade brallorna av oss, nästan. Det blåste friskt från scenen. Carolas stormvind kan i jämförelse liknas vid den där lilla pusten när man släcker ett stearinljus. Pfft!

Sättningen med en trumpet, fyra kornetter, fyra tubor, en bastuba och tre slagverkare.... ja ni hör ju.

Konserten började med ett långt stycke, bortåt 25 minuter, med melankoliska folkmusiktoner, med orientaliska glidningar och suggestiva rytmer. "Hur orkar de", tänker jag. Bobans egen son Marko var den stora stjärnan, om man nu skall framhålla någon av dem. Fantastisk trumpetekvilibrist. (Går det att spela trumpet på inandning?). I ett stycke håller han en ton så länge och så säkert att publiken börjar bli orolig för hans hälsa.

Efter paus fortsatte högtrycket. Nu med ännu mer lekfullhet. Sång - Ni vet, sådär lite arabiskinfluerat (har inget bättre ord), och publiken är med. Det finns serber i bänkraderna som ibland sjunger med.

Några stycken kände man igen. Ibland lätt kamouflerade, ett annat helt rent, avskalat.

Missa dem inte, om de dyker upp på en scen nära dig.
Hit får de gärna komma igen.
Två och en halv timme glädje rakt upp i taket.
Ös ut i bänkraderna.

Och huset höll.

*****


Andra bloggar om: Boban Markovic

Gammal teknik

En bunt disketter (jo, disketter) har legat och skräpat i ett hörn i en skrivbordslåda. Kodak picture disc, stod det på "fodralet" på samtliga. Inte visste jag vad det var. Och var stoppar man in en diskett i datorn nuförtiden. Ingenstans.

Nyfikenheten tog förstås överhanden. På lånad institutionell dator kunde disketterna föras över till USB-minne.

Här dök gamla minnen upp. En av bilderna syns nedan.

Vad föreställer den?
Först rätta svar belönas med äran.

 

Vad säger det?

75% av dödsolyckorna med snöskoter beror på fylla.

Skoterorganisationer/skoterförare har en del att jobba med.
Det är tydligt.

*****

Jazzens firmafest

Något stort pågår, eller i alla fall börjar, här i stan i dagarna. Något jag tidigare inte visste fanns. Swedish jazz celebration.

Jag äter i vanliga fall rätt mycket musik. Rätt många stilar. Men mycken jazz går mig spårlöst förbi. Rent jobbig, kan jag tycka att improvisatorisk jazz är. Fruktansvärt jobbig.

Det är ett jätteevenemang. Hela svenska eliten på området är i stan. Och säkert en hel del internationella stjärnor. Konserter skall ges. Priser skall delas ut.
I fem dagar.

Och jag vet inget.
Om någon.
Nästan.

*****



Läs mer på festivalens egen hemsida. Eller hos en av medarrangörerna.

Andra bloggar om: Musik, Jazz, Luleå, Norrbotten

Bryt!

Är det bara jag? Troligen, eftersom jag inte hör någon annan. Jag gillar Höök! SVT:s tisdagsserie sedan 7 veckor och med fem återstående avsnitt. Segt, dåligt, inget riv, enligt många. Nej, kanske det. Men varför skall det alltid vara action i 180?

"Höök har kvaliteter - trots bristen på äkthet", utropar NSD idag i en artikel av Mattias Alkberg. Han vänder sig mot en del detaljer, som han tycker inte överensstämmer med verkligheten. Som exempel tycker han att Svartöstan skildras som en arbetarstadsdel. Att ingen talar lulemål (vad nu det är, exakt). Men det sistnämnda kan han överse med, eftersom vi inte heller vet om alla karaktärer i amerikanska Skål egentligen talar bostondialekt.

Men det där med arbetarstadsdelen har han hakat upp sig på och menar att det är den syn som filmare utifrån gärna vill sprida om stan.

Jag frågar mig om jag någon gång trott att miljöerna i engelska eller amerikanska serier är autentiska. Finns Midsomer? Är CSI Miami en dokumentär? Speglar de serierna äkthet? Hallå!

Slutet i hans artikel är kanske mest talande för vad han verkar vilja se:
"Vi är inte längre tvingade att glo oss igenom ännu ett avsnitt av Saltön i brist på annat. Miami, Salt Lake City och Manchester ligger runt hörnet. Ska svenska TV-dramatiker hänga på, eller verkligen bli bortgjorda för alltid?"

Och jag undrar - Måste alla svenska serier se ut som de amerikanska? Vad är det då för idé att vi överhuvudtaget producerar några. För dialektens skull, kanske.

Själv sviker jag Anna Höök ikväll. Konsert med Boban Markovic väntar på Kulturens Hus. En Serbisk brass/jazz/rock-upplevelse, utöver det vanliga, sägs det.

Och vid gud; Jag hoppas att de bryter.
På serbiska.
Eller nå't.

*****


Läs mer om Boban Markovic.

Mattias Alkberg.

Andra bloggar om: Höök, Boban Markovic, Mattias Alkberg

Tar jag idag...

... ett steg framåt?
Bakåt?
Eller åt sidan.

Ingen vet
förrän tiden hunnit gå
förbi ovissheten.

Ett tag.

*****

Siden

*****

Jaha - vadå

Så har socialdemokraterna fått en ny ledare. En kvinna. Stor uppståndelse. Lovord och analyser. Kritik och undringar. Historiskt enligt många.

(V) har haft kvinnlig partiledare.
(C) är inne på sin andra.

Och kritik finns. Även internt. Hon är inte rätt.
Men varför har då ingen annan kunnat vaskas fram ur massornas gömmor?
Så stort som det partiet är.

*****



Andra bloggar om: Mona Sahlin

Pressväck

Färskpressad juice har varit på tal i helgen. Det visar sig att den kan vara månads- eller halvårsgammal i butikerna.

Det är klart att juicen är färskpressad. Hur skulle den kunna vara något annat? Har du någon gång pressat en apelsin utan att den pressats just då, vid det tillfället. (Förresten har vi ju en definitionsmässig kullerbytta redan där. Det är väl inte juicen som är pressad; det är ju faktiskt apelsinen. Men nu struntar vi i det.)

Är du så himla lättlurad.

Nypressad juice. - Det är en helt annan sak.

Kom ihåg det!

*****



Uppdatering: Eller?

Tunn måndag

- Vad tunn tidningen är idag.
- Jo, jag tyckte också det.
- Det är väl för att det inte hänt något speciellt.
- Nä, bara att en "Skäggig man med rakat huvud söks efter misshandel."
- ... med rakat huvud. Skäggig. Hör inte hakan till huvudet?

*****

Helgens bildsvep

Blandade bilder från helgen, eftersom jag glömt anslutningskabeln mellan kamera och dator hemma.

Koltrasten gjorde vårens första besök. Bilden tagen genom ett smutsigt köksfönster klockan sex på morgonen. Jag hade grus i ögonen också. Det förklarar kvaliteten. Kanske.

Vi korade även Sveriges tjockaste domherre.







Lördagsgodis. Chorizoconfiterad lax med rostade grönsaker och karamelliserad lime.







Gott vin därtill. Rött till fisk. Men detta vin har ju ett "stänk" av Viognierdruvan (vit) i sig också. Bara för spänningens skull.












Florsocker på semlan på söndagmorgonen.


Blå himmel, sol, snö. En oslagbar kombination.















Vita vidder. Gnistrande skare.
Dock utan Family Four.

Det stod BLODAPELSIN på skylten. Dumma ICA!

Hela skidturen förstörd. Lika bra att åka hem.

*****

Inte mitt problem

Frihet under ansvar. Ett gammalt talesätt, en bra regel.



Vad är det som gör att omdömet tar slut, när man sätter sig på en snöskoter? Är det avgaserna som trubbar av medvetandet. Tilliten till fordonet verkar häpnadsväckande och verkar effektivt släcka ut det sunda förnuftet.



I fjol omkom en ung grabb i en lavin under lek med snöskoter. I en sluttning där ingen vettig skidåkare skulle ens tänka på att färdas. Jag vet exakt var det hände och jag vågar till och med säga att jag skulle tveka att gå upp där även sommartid.



I går skadades en 21-årig man svårt i ryggen, efter att ha kört utför ett stup i Vassivagge, i närheten av Katterjåkk.



Okej! Olyckor inträffar med bilar, med mopeder, motorcyklar och så vidare. Och visst kan många olyckor även i de sammanhangen tillskrivas omdömeslöshet.



Men med snöskotern verkar alla gränser suddas ut. Alkohol och snöskoterkörning verkar helt accepterat i vissa kretsar. "Man har väl sin frihet". Friheten i det här sammanhanget verkar vara att sticka ut, vart som helst. Inte har man skidor med sig (om skotern skulle haverera). Kartan har man glömt hemma. Eller inte ens tänkt på att man skall titta på innan man ger sig ut i obanad terräng. Det kallar jag helt korkat. Helkorkat! Totalt intelligensbefriat.



Och jag har aldrig förstått att körning med motorfordon i markerna kan ingå i allemansrätten.



I dagens NSD läser jag:



"Olycksplatsen var svår att lokalisera eftersom det övriga sällskapet som larmade polisen inte kunde redogöra närmare för var de befann sig.
Genom att de beskrev omgivningen kunde dock polisen ringa in olycksplatsen.



Till saken hör att olyckan inträffade max 5-6 km från Europaväg 10. Ändå visste man inte var man befann sig.



Friheten verkar i vissa sammanhang vara alltför lättvindigt tillgänglig, kort sagt. Och ansvaret alltför lätt att frånsäga sig.



Alltid finns det väl någon som har skyldighet att hitta igen en, när olyckan är framme.
*****

Andra bloggar om: Snöskoter, Norrbotten, Vinter, Omdöme, Allemansrätt

Koltrast och teknikbrist

Kvart över sex i morse gjorde koltrasten sitt första besök här hos oss i stugan, för året. Genom fönstret i köket kunde jag spionera. Tog bilder, som jag förstås ville visa er.

Men det blev inget av det. Anslutningskabeln från kameran till datorn ligger hemma i stan. Aj aj aj.

Det roliga i kråksången (haha - vilken vits!) är att koltrasten är här redan idag 17 mars! 2003, 2004, och 2005 har den nämligen anlänt drygt tre veckor senare. Nämligen punktligt den 9 april.

Frågan är dock: Skall man glädja sig? Eller är det bara ytterligare ett tecken på oönskade klimatförändringar.

Och jag blir betänksam.
*****


Andra bloggar om: Vår, Fåglar

Hur de kan låta!

Vi har duktiga artister. Man kan inte låta bli att imponeras av deltagarna i mysprogrammet Så skall det låta.

Med stor förundran konstaterar jag att de flesta överträffar sig själva. Jag menar.... nästan så kallade b-artister, som visar oanade sidor, när de sjunger sådant som de normalt inte brukar.

Vad beror det på?
*****

Så var det förbi

Kommer du ihåg vår fina rondellhund? Den i is utanför Kulturens Hus, som stod där och vakade över skridskoåkarna på Norra Stadsfjärden.

Han är ett minne blott, nu.



Men originalet finns kvar. Han jobbar med sin husse, för att skrapa bort själva existensen för sin kopia. Snön och isen.

Se bara, hur uppmärksamt han, med framåtriktad blick, målmedvetet ser till att husse sköter sitt jobb. Aldrig sjukskriven, alltid alert.

*****

Haha...

Kolla in femdygnsprognosen i överkanten på min bildskärm. Det ser ju lovande ut. Om inte för andra, så för Vattenfall.

*****


(Klicka på bilden för detaljer.)

Luleå 15 mars, 14:43. Balkong Stationsgatan.

Fikon blir det.
I år också.








*****


Andra bloggar om: Luleå, Norrbotten

Klipskt

- Hur vettigt är det att regeringen gett tillstånd till 75 nya privata frisörskolor?

Min frisör skakar misslynt på huvudet åt att branschen håller på att kollapsa. Först pumpar der kommunala skolorna ut frisörer till arbetslöshet. Sedan fylls det på med privata utbildningar.

- Nu senast Kalix kommun, som dragit igång en utbildning "för att så många vill bli frisörer". Men vem skall de klippa?

Handen på hjärtat. Hur många frisörer finns det. I den här stan är de lika många, som pubarna i en engelsk småstad. En i varje kvarter. Så jag håller med.

- Det här kommer att få precis motsatt effekt mot vad regeringen förespråkar. Det kommer att bli en massa "frilansare", som klipper folk hemma. Svart. Och hur blir det med miljön? Jag måste ha tillstånd för att ha min verksamhet här, miljötillstånd också, eftersom vi handskas med en del känsligt material. Hur skall det se ut när det börjar släppas ut toningsvätskor i slasken därhemma?

Så säger en småföretagare i Sverige.
De som regeringen skulle måna om.
Tillsammans med miljön.

Men jag blev fin.
Som vanligt!

Och förresten:
Fler pubar åt folket!

*****



Andra bloggar om: Arbetsmarknad, Svartjobb, Regeringen

Reklamfri

Jag har, tror jag, gjort det mesta för att hålla min blogg reklamfri. Så reklamfri som man kan, med tanke på att jag nyttjar gratistjänster för mitt bloggande. Ett undantag är mitt kommentarssystem, som jag betalar en liten slant för.

Men så dök LindaLotta upp med denna kommentar, som gjorde mig orolig.

"Det har varit lite sparsmakat med mina besök här, jag fastnar och så kommer det någon reklam, fast jag har "popup-stopp" och sen stängs alla fönster ner
Men ikväll, just nu, funkar det än så länge, hoppas jag hinner trycka på "publish" innan jag blir utkastad."

Har du råkat ut för något liknande som det LindaLotta berättar?
Tacksam för snabbt svar.

*****

CV eller inte CV. Det är frågan.

Min facktiding, Chef, har i senaste numret betygsatt våra departementschefer, det vill säga ministrarna. Hur är de som chefer?

Vilken princip går man efter när tjänsterna tillsätts med personer, kanske helt utan chefserfarenhet. Plötsligt skall de leda hela departement. En del av dem är stora arbetsplatser.

Bäst betyg får Cecilia Malmström, Göran Hägglund, Andreas Carlgren, Gunilla Carlsson och Maria Larsson. Och av dessa fem är det endast de två förstnämnda som egentligen håller måttet, som har förstått sin roll, enligt tidningen.

Bottenskrapet representeras av Mats Odell, Lars Leijonborg, Nyamko Sabuni, Sven Otto Littorin och Maud Olofsson.

En departementsmedarbetare säger:

Jag har haft många chefer på andra jobb och jag kan säga att de som finns här hade inte överlevt fem minuter ute i verkligheten.

Intressant.

Kanske Reinfeldt skall röra om lite, och låta medarbetarna söka om sina tjänster. För vi kan väl inte låta Sverige styras av personer som hamnat i jobb, utan att ha ett lämpligt CV. Men det kanske är regeringens generella policy.

Vad vet jag?

*****



Läs mer:

• Ministrarna är usla som chefer.
• Hög tid att sätta ledarskap på agendan, Reinfeldt.

Andra bloggar om: Chefer, Politik

Utstakat

Slumpen har styrt mitt liv så bra hittills, så det får den fortsätta med. Där har du min livsplan i korthet.

Jag fascineras av de där som planerar, beräknar, stakar ut sina liv in i minsta detalj. Åratal framöver, ibland.

Jag lunchade med H idag.
- Nä, jag har sagt att jag skall jobba kvar där till juni 2008. Sen skall jag vandra i alperna i tre månader. Häng med!

Och jag blir både avundsjuk och matt. Visst - gärna. Men var är jag i juni 2008. Har jag jobb, ekonomi. Jag vet inte ens vad jag skall göra i juni i år.
Jag vet att han har hus, barn, sambo, räkningar som skall betalas. Ett vanligt liv, helt enkelt. Ändå slutar han sitt jobb, utan att veta att han har något att komma tillbaka till.

Kanske är jag dålig på att sätta mål. Det är möjligt. Men det gäller i så fall bara för fritiden. När jag jobbade var det målsättningar hela tiden. Kanske därför jag värjer mig mot det i andra sammanhang.

Andra sätter mål för när de skall gifta sig, när första barnet skall komma, när villan skall stå klar, eller när de skall ha nått toppen på karriären. Och planen ritas i 20-årsåldern.

Blir det inte lite trist.
Eller är jag en förlorare.

Hur gör du?

*****

Form

*****

Redan onsdag

Frukost avklarad. Köket fixat. Spisen skurad. (Upptäckte i det starka vinterljuset att saker och ting saggat till sig.) Den glänser som ny.



Sambon till jobbet.



Jag till gymet.



Sedan två spännande jobb att söka.
*****

Å vem fasen...

... vill ha det så här i mars?

Krossa vårfascismen!






















*****

Andra bloggar om: Vinter, Vår, Norrbotten, Luleå