Så blev det ...

.. en halvdag i stan. I hettan. Snudd på olidligt men ibland nödvändigt. Jag hade frisörtid. Man kan ju inte se ut hursomhelst ens i stugan i skogen vid havet. Dessutom hade Benke en vaccinationsträff med en TBE-spruta. Ja, och så passade vi på att tvätta en maskin också. Och äta torsdagslunch med goda vänner på Bryggan. Dyrt och fint.

Men hettan fick oss att rätt snart, eller efter att alla skyldigheter var avklarade, sticka till skogs igen- Till lugnet, där vi snart kunde sitta på patio syd östra i skugga och ta en kopp eftermiddagskaffe och titta på havet. Lyssnade till en idog taltrast, som nästan lät komisk. De kan ju det, taltrastarna; tjatar om samma sak minst två gånger.

Och på vägen ut stannade vi till mot "vår" vägkant för att kolla att den skött sig, och att den inte blivit skött. Det är den vägkant som jag för några år sedan anmälde väghållaren för att ha gjort sig skyldig till ett artbrott när de skalade av hela rasket "för att det alltid har gjorts". Växter får ju inte sticka upp mer än någon decimeter, för att inte skymma sikten i krökarna. (Jag raljerar lite, men det ligger något i det.) Nu verkar det vara andra bullar och vägkanterna klipps först senare under sommaren. Dock inte vår vägkant, som nu skyltas som artrik. Den får inte röras, särskilt som det är massor av orkidéer där.

Någon ordning får det vara!

Orkidéer i mängder på en sträcka av nära 100 meter längs vägkanten. Rör ej!

Här kan du läsa hela historien. Det blev polisanmälan, tidningsintervju m.m.

*****

Sitta ute i varm (24 grader) ...

.. kväll på patio syd, med ett svårt korsord och taltrastsång i den totalt vindstilla luften, är inte dumt alls.

*****

Varför ...

.. hålla på och envisas med att klippa gräset stup i kvarten, när man kan ha en ögontröstveronikamatta istället?

*****

Så fick vi besök ...

.. inte mindre än fyra amiralfjärilar, som festade loss i vår syren en stor del av dagen. Varför den heter Amiral har jag ingen aning om.

Amiralen överlever mycket sällan vintern i Sverige, utan migrerar varje år från länder söder om alperna. Antingen kommer de direkt och dyker upp här i juni. Men ibland stannar de och producerar en ny generation i Mellaneuropa. Den generationen fortsätter hit under senare delen av sommaren. Till glädje för oss. Synd att den går döden till mötes i höst.

Amiral. Vanessa atalanta på latin.

*****

Sparka ut ...

.. Turkiet ur NATO! 

Erdogan och Putte är ju kompisar. Kanske är det Putte som indirekt ställer krav på att hindra Sveriges medlemsskap?

Där kom jag på nå't ...?

*****

Efter gårdagskvällens ...

.. skärgårdskryssning, med påföljande övernattning i stan, inser jag att dagens frukost nog blir av det enklare slaget.

*****

Har man inget annat för sig ...

.. en vacker sommarkväll i Luleå kan man ju alltid ta en kryssning ut i skärgården. Vi valde Kulturbåten. Där fick vi lyssna till en ... ja, vad ska man kalla honom ... en kul kille som gör musik. Kupletter kallar han en del av dem. Roliga och underfundiga texter. Bo Selinder heter han. 

I några timmar var vi ute på älven och havet. God stämning. Gott vin. Fantastiskt väder.

Älven, stor och vid. Viskan, Ätran, Nissan och Lagan sammanslagna.

Båten Laponia. Mysig och intim stämning. Baren var populär.

Snart var vi ute på havet.

Och några timmar senare stävar vi in mot Teaterkajen igen.

Trevlig sommarkväll.

*****

Växtkraft

Trots att jag upplever det  varje år,  kan jag inte låta bli att fascineras. Här två bilder tagna med en månads mellanrum

Det gäller liljor. Från knappa decimetern till dryga metern på ca fyra veckor. Ännu inte utslagna, men ändå.

24 maj

24 juni

*****

Orolig frukost

Jag hann inte mer än att hälla müslin i filen, förrän Benke sa att det är en stor, mönstrad fjäril högst uppe i syrenen.

En makaonfjäril. Jag tänkte förstås fota och gick raskt efter kameran. (I praktiken mobilen, som låg på laddning.) När jag kom ut på terrassen så hade den fladdrat bort.

Men samtidigt hade jag fått syn på inte mindre än två brunsprötad skymningssvärmare i samma buske, så jakten fortsatte. Det gick sådär. Inte samarbetsvilliga, om man så säger. Just den arten tillhör favoriterna. Som små kolibrier svävar de rundnätta fjärilarna omkring och sticker in sina sugrör i blommorna. Sätta sig stilla - nä'du - inte en chans.

Det var bara att återgå till frukostbordet och vänta på nästa chans.

Suddig brunsprötad skymningssvärmare. 

*****

Härifrån ...

.. till evigheten.

*****

Räddad

I ögonvrån ser jag en liten skogsmus i hög hastighet springande över vår största altan. Det har jag sldrig sett förr. Skogsmöss brukar inte ge sig ut på öppna ytor.

Den här lilla stackaren skrämdes förstås av att jag närmade mig. Den kurade ihop sig i ett hörn vid husknuten. Förmodligen trodde den att jag inte såg den.

Men plötsligt beslutade den att jaga vidare, när jag försökte hänvisa den ut i skogen. Då råkade den få syn på vår altandörr och flydde in i huset.

- Jäklar! Vad gör vi nu?

Korta glimtar av den lilla snabbspringaren, som i 120 sprang längs väggarna. Jag försökte hålla koll. In i gästrummet. Där gömde den sig under en hylla i en öppen "garderob", där vi stuvat in några tomma väskor. 

Lång historia kort; i garderoben fick jag inte tag i den. Men till slut lyckades jag tränga fast den vid en vägglist, och med handskbeklädda händer kunde jag få fast den. Jag kände hur den försökte komma loss. Ute på gården släppte jag greppet. Förvånad satt den kvar i handen, till synes lugn.

Men så ... till skogs i rasande fart över vår gräsmatta. Som sagt: Öppna ytor är inte bra för skogsmöss.

*****

Kvällen avslutas ...

.. med en stilla stund på förstukvisten. Från andra stugor hörs samtal, stoj och musik. 

Två gånger patrullerar morkullan förbi. En koltrast sjunger.

Midsommarkväll.

*****

Premiär

Första "tidningspromenaden" avklarad i strålande väder. Det blir en bra start på dagen. 4 km t.o.r. innan frukost.

Fågelsång och annat hör och ser man. Träffade en skogsnätfjäril och nyutslagna nattvioler. Det är ganska orkidérikt här i trakten. (Det är inte bara Gotland.)

Träffar faktiskt också människor. De brukar vara rätt sällsynta här på skogsvägarna. Men idag såg vi 5 exemplar. De vågade jag däremot inte smyga mig på med kameran.

*****

Och tänk att jag, ...

.. just jag, idag lyckades montera ihop och sätta fast laddningsstation och upphängning till vår nyinköpta, sladdlösa skaftdammsugare!

Den gamla E-luxen ergo rapido var ju jättedålig redan från början. Det var nog ett felköp, helt enkelt. 

Den här är det en helt annan kraft i. Nu hänger den där, bakom en gardin, men ändå lätt åtkomlig. Bor man i skogen får man räkna med att en hel del av den gärna smiter med in, när man kommer utifrån.

För att inte tala om chipssmulorna vid fredagsdrinken.

***** 

Vi flyttar

Väskor, väskor och väskor

Nu blir det stugan i skogen vid havet som blir mer av permanentbostad. Provianterat har vi gjort. Nu blir det ju en mil till närmaste affär,  så det gäller att planera lite mer än vanligt.

Utflykter blir det förstås. In till stan en gång i veckan, kanske. Tidningen omställd. Kommer nu till tidningskast 8586 i byn två kilometer bort. En morgonprimenad innan frukost, alltså.

Det blir bra.

*****

Ännu en dag ...

.. har lagts till alla andra. En vanlig dag, som kom alldeles för fort, liksom alla dagar nuförtiden. Sommarsolståndet passerat. Redan!

Något annat hände inte. Det var städning och storhandling inför helgen. Fika på stan. Sedan just inget. Bara livet. 

 

Och det är väl inte så illa.

*****

Grattis Sverige

För några år sedan röstades koltrasten fram till att bli Sveriges nationalfågel. Jag var lite kritisk till det, eftersom koltrasten inte finns i hela landet, hela året. 

Jag röstade då på blåmesen. En tuff liten gynnare som genomlever såväl sommar som arktiska vinterförhållanden. Dessutom är den blå och gul. 

Igår fick vi en nationalfjäril. Du har väl röstat? 

Här höll det att gå åt skogen rejält, eftersom det hördes starka åsikter om att apollofjärilen skulle bli den utvalda. Jösses, tänkte jag. Den finns väl bara på ett ytterst fåtal platser i landet. Gotland och Öland bland annat. Mycket sällsynt även där.

Jag resonerade som med blåmesen och röstade på nässelfjäril, som finns över hela nationen. Det skulle ju bli en nationalfjäril! 

Tji fick jag. Det blev citronfjärilen som avgick med "segern".

Okej - jag ger mig. För tio år sedan fanns den inte i min landsända. Nu gör den det, efter att stadigt ha utökat sina domäner norrut. Dessutom är det ofta den första arten man ser på våren. Och även rätt sent på hösten. Så jag godkänner resultatet. 

Grattis Sverige!

*****

Till midsommar tar vi de första

Snart skördetid. De "fetaste" kumquats som någonsin mognat här hos oss, är snart färdiga att plockas. Vi får ta det lite pö om pö, eftersom alla inte mognar samtidigt.

Gott!

*****

Garderad

 - Jag vill bara informera dig om att TBE inte är påträffat här i norr. 

 - Men hur är det med taigafästingen i Kalix skärgård, frågar jag.

 - Inte heller där är det påvisat. Men den är ju lite mer farlig på andra sätt. Men ska du söderut i sommar, så är det bra att vaccinera sig. 

Hon visar en karta som illustrerar vilka områden där man ska vara uppmärksam.

 - Ja, det är precis dit jag ska.

Så nu är jag besprutad. Nästa dos någon månad eller tre i framtiden. 

 - Trevlig midsommar, säger jag och tackar. Du är väl vaccinerad?

Hon skrattar och önskar mig detsamma.

*****

Så här i tider ...

.. av mångfaldsvärnande(?) är jag glad att jag till exempel inte är rädd för insekter. Som jag berättat förr började jag redan i fyraårsåldern, då jag blev påkommen med att klappa humlor på ryggen i mosters rabatt.

Kanske är det därför som jag klarat mig,  och exempelvis aldrig blivit angripen av något farligt. Inga getingar har visat agg (gadd) mot mig.

Blomflugor är fina, tycker jag. Inte bara snygga, utan också väldigt sympatiska, lugna och faktiskt, nyfikna. Nu tänker jag alltså inte på de där små millimeterstora svarta flugor som flyger omkring runt dina krukväxter, som du vattnat för mycket. De är inte blomflugor.

I Sverige finns ungefär 340 olika arter av de sympatiska blomflugorna. Det är de där insekterna som kan stå stilla och hovra framför en blomma innan den bestämmer sig för att landa. De må se ut som getingar med sina gula ränder på bakkroppen, men de är bara varningssignaler för att skydda mot att bli uppätna av fåglar. Det lyckas inte alltid.

De kan också hovra framför dig. Mitt framför ögonen söker de kontakt. Sträcker du ut ett finger händer det att de tar det som en inbjudan och sätter sig gärna. Och de sitter kvar om du kanske precis ätit en kaka. De gillar sött. Då går de omkring och "slickar i sig" en stund, innan de drar vidare. 

Igår träffade jag en representant för släktet som jag aldrig tidigare sett. En stor variant gick runt i en kruka med margueriter. 

Jag visste inte vilken av de 340 arterna detta var, så jag konsulterade expertis. Det är en Större getingfluga (Chrysotoxum fasciolatum). 

Notera den långa, mörka vingfläcken. Den skiljer arten från Klaffgetingfluga, som jag trodde att det var. Och observera att den, trots namnet, inte är ett dugg farlig.

Grattis till mig. En ny art i mångfalden.

*****

Uppdatering: Minnet är kort. Det visar sig att vi träffats förr. 

Det är inte lätt ...

.. att vara perennrabatt på Rånlandet. Tyvärr känner vi igen det. Nordostvinden! Den ställer till det. Dagliljorna får sidbena och ligularian får bladen avigvikna.

Och idag blir det kuling om SMHI får som de vill. 

Är det redan höst?

*****

Nu går vi och väntar ...

.. på regn. Herregud, det var ju sol och varmt igår, så mönstret är tydligt. Varannandagskonceptet som vårens och försommarens ledningsgrupp beslutat sig för, följs till punkt och pricka.

En kort, mycket kort tur längs vägen, bara för att se om jag kan locka fram några droppar. Konstigt nog kom inga. Jag kunde sådär i förbifarten konstatera att ekorrbär och skvattram (rhododendron tomentosum) har sin högsäsong nu. 

Sommaren blomstrar.

*****

Bara en bild

Vinbärsfuksen försöker imponera på mig, genom att kasta sin skugga.

*****

När vi ...

.. kommer ut till stugan i skogen vid havet, möts vi av rekordblommande åkerbär längs hela vår infart. 

Det lovar gott.

*****

När "Ögonblick i norr" griper in

 - Men guuu så bra att du säger till.

Jag var på medlemsägda coop och handlade. Checkade ut via självscanningen. Då upptäckte jag att de där erbjudandena som skulle gälla denna vecka inte hade slagit igenom ett dugg. Crème fraiche, Ekologisk juice, strösocker ... allt det skulle vara på extrapris. Sockret dessutom extra billigt. En femma för två kilo. Men därav fanns inget noterat enligt kvittot.

Så jag sa till. Två av medarbetarna på "min" affär kollade både det ena och det andra. Jag fick logga in på datorn där för att se vissa detaljer. Mitt coop-kort fotograferades liksom kvittot. Här skulle bevis säkras. Elsa, som den ena damen heter sa att hon skulle kontakta kortföretaget (coops eget), tog mitt telefonnummer och lovade återkomma. Den andra kollegan gav mig ursäkter och 75 kronor i kompensationscheckar. 

Jag hann bara vara tillbaka hemma i några minuter innan telefonen ringde.

 - Hej. Det är Elsa på coop. Nu har jag pratat med kortföretaget. De berättade att de hade fått in några liknande rapporter från olika håll. De håller på att undersöka saken.

 - Kan det vara Rysland, frågade jag och fick ett hjärtligt skratt från Elsa.

 - Det kan jag inte svara på, sa hon. Men man vet ju aldrig. 

Vidare berättade hon om att hon hade nollställt kortet igen.

 - Så nu kan du köpa de där varorna till extrapris igen.

 - Nja, sa jag. Det blir för mycket crème fraiche här hemma. 

 - Du kan kontakta kortföretaget också om du vill ha mer kompensation. Och tack ännu en gång för att du sa till.

 

Jag tackade nej till ytterligare kompensation. Coop är ju medlemsägt, och ett visst ägaransvar måste man ju visa.

*****

Tur att solen ...

.. jobbar dygnet runt. Då finns det kanske en chans att vi får se den.

Nå'n gång, åtminstone!

Denna stadigt ostadiga vår och sommar.

*****

Nu verkar det bli ...

.. en så'n där dag igen då inget händer. Överhuvudtaget. Ibland blir det ju så, när man inte har några fasta punkter som ska klaras av. Ingen frisör, tandläkare, eller ens lunch på stan. Nej - inget händer. 

Men sedan börjar man kanske att dissekera dagen. Jo - jag steg ju upp, som vanligt och åt frukost. Efter dusch sprang jag runt kvarteret till optikern för att justera mina nya glasögon. Den ena skalmen var lite felställd. Det fixades förstås på 3 minuter. 

När jag nu ändå var ute, så gick jag en runda i centrum. Bor man på tröskeln till ett antal gallerior finns det ju alltid något att titta på. Men det första jag träffar på är granne Lennart som sitter i solen på en bänk och pratar med granne Siv, som bor vägg i vägg med oss, nästan. Det blev ju förstås en massa snack om världens tillstånd, Sveriges olika "kaoserier"; Riksdagen i röra , flygplatser i förfall. Med mera, med mera. 

 - Ska politiska vildar bestämma över oss. Vad är det för demokrati, frågar Lennart.

 - Nej, säger jag. Det blir ju en sorts diktatur.

 

Jag går vidare lite planlöst och träffar inga fler bekanta, vilket är lite ovanligt. Hemma igen läser jag tidningarna lite mer ordentligt, innan det blir dags för lunch, mer läsning, och så småningom fika på stan, som följs av 10 minuters tupplur hemma på soffan. Därefter Vetenskapens värld från i måndags, som handlar - just det - om sömn och dess betydelse. Den där tuppluren är bra.

 

Ja - sen är det väl inget mer. Bara gå och vänta på middagen. 

*****

Värt det

Nästan 10000 kronor fattigare kan jag dock konstatera att det behövdes. Synkvaliten uppgraderad ett snäpp. 

Men så fick jag ju slipade solglasögon också. Med polaroidfunktion.

Skönt!

*****

Ibland händer det ...

.. att inget händer.

Som idag, till exempel.

Gonatt!

*****

Naturnära

Att handdiska gör jag bara här i stugan.  Hemma i stan har vi ju diskmaskin. Men med ett specialbeställt fönster (När vi lät bygga stugan krävde vi ett fönster vid diskbänken. Det ingick inte i grundritningen.) är det ofta avkopplande att stå och diska. Man slänger då och då ett öga ut i den ljusa kvällen.

Ikväll hade vi besök av haren.

*****

Häromdagen ...

 .. mötte jag ett tvillingpar som satt brdvid varandra i sin sittvagn. Körd av den jag förmodade var mamma till de två.

Det som fick mig att reagera var att barnen satt med varsin skärm- ja, bildskörm framför sig. De hade ögonee riktade på dem. Uppenbarligen helt likgiltiga för den fysiska  omvärlden.

Idag publicerades på DN debatt ett inlägg som var mycket intressant.

Jag tror inte jag har så många unga läsare i min krets. Men kanske har du som läser här barn och barnbarn. Kanske är det läge för att rekommendera denna debattartikel. Jag blev lite skrämd. 

Sämre förutsättningar för barnen i framtiden. Både intellektuellt och fysiskt.

Här är artikeln i sin helhet.

*****

Plötsligt slog det mig.

Man kanske skulle öppna golfbana!? Åtminstone en tee, eller vad det heter.

*****

Första ...

.. orkidén för säsongen har dykt upp här i vårt område. En art som för mig var helt obekant, tills i fjol då jag såg de första exemplaren.

Normalt brukar vi se norna såhär i början och mitten av juni. Men inte precis här, utan i grannbyn Sundom.

Men nu har vi alltså en egen "primör".

Vet du vad den heter?

*****

Tur att man har ...

.. kamera tillhands alltid. Med den här vårens och försommarens manodepressiva uppträdande måste jag dokumentera de trevliga stunderna. 

Igårkväll var det exklusiv renskav på gång på muurikkan som gällde. Soligt och fint.

Idag är det helgrått och hot om kraftiga regnskurar hela dagen. Dessutom hotade SMHI med att det ostadiga vädret skulle fortsätta åtminstone till nästa helg. 

Vad blir detta för skitsommar?

*****

Vi har ickebetalande ...

.. hyresgäster här i stugan. De bor under altangolvet och gör inte mycket väsen av sig. Rätt, eller till och med mycket trevliga. Det är därför vi inte debiterar någon hyra. 

Idag tittade en av dem fram för första gången i år och jag fick möjlighet att berätta att det idag var dags för den årliga "insåpningen" av deras tak, dvs. vårt altangolv. 

Hen misstyckte inte, tror jag, utan drog sig tillbaka. Lugnt och städat.

*****

Utsikt ...

.. från frukostbordet på terrassen. 

Frid råder. Hundskall på avstånd. Bofinken tjatar om Jönköping. En domherre piper i moll, och en och annan humla fixar blåbärsskörden och får sällskap av några vitfjärilar.

*****

Slumpens skördar

Där satt vi med eftermiddagskaffet. Dagens ärenden slutförda. Lite småregnigt. Lunch med god vän. Tandhygienist avklarad för Benke. Resten av dagen ledig. Nu kan vi ta en påtår, samtidigt som vi petar i några korsord.

 

Slänger en blick ut genom fönstret.

- Kolla! Blåfläckar på himlen. 

 - Ja, vi kanske ska åka ut till stugan redan idag? Istället för imorgon.

 - Javisst. Det gör vi.

Sagt och gjort. Snabb kompletteringsproviantering, packning, blomvattning och iväg.

Vilken tur att det blev så. Inspektionstur runt på tomten.

 - Oj, en död fjäril i fågelbadet. 

Jag tog upp den på mitt pekfinger. Och då visade den små livstecken. Alltså fick den sitta kvar och torka. Det tog inte mer än en minut innan den provade sina vingar.

Sedan bar det iväg. Hur enkelt som helst, tycktes det.

Jag kände mig nöjd. Räddade ett liv. En blåbärslundmätare fick fladdra vidare.

Lite blöt och tilltufsad. Men snart i form igen.

*****

Ny bok

Lite sommarskräck blir mitt nästa äventyr i litteraturen.

Vänligheten av John Ajvide Lindqvist ligger nu på sängbordet. Ingen bekväm sak, rent fysiskt, alltså. Den får visa vad den går för och inte dra mig ner i halvsömn, så att jag tappar den tunga volymen i ansiktet. Det kan bli betydande skador, är jag rädd.

Vi får väl se hur det går. 715 tunga sidor ligger framför mig.

*****

Luleå måste vara ...

.. maskrosens himmelsrike. Eller kanske dess ursprung.

Skämt åsido; men de två senaste somrarna har staden målats gul på i stort sett varje ledig gräsplätt, trafikrondell, eller vägkant. Och jag menar allvarligt att detta är något nytt. Kanske har kommunen äntligen insett att vilda växtbestånd är bra för den biologiska mångfalden. Då är vi bara att gratulera.

Eller är det någon som beslutat att stan ska börja tillverka maskrosvin?

Hm?

*****

Undrar ...

.. vad det här är för parti, som startat valrörelsen redan idag.

Hm...?

*****

Nog var man ...

.. rätt frän för några år sedan, konstaterar jag när en god vän skickar bilder.

Foto: Anders B

Foto: Mats L.

*****

Nu tycker jag ...

.. att den regering som tillträder efter höstens val, väcker frågan om att ändra regelverket, till att förbjuda politiska vildar i fortsättningen.

(De vi har nu försvinner ju automatskt vid valet.)

Att människor som valts in i Riksdagen på falska premisser kan utöva sådan makt, är helt förkastligt. 

Eller tycker du annorlunda?

*****

06 juni

Blått (nåja) och gult.

Glad nationaldag!

*****

Närodlat

Så var det dags att ta vara på granskottskörden. Som varje år den här tiden. Jag tycker nog att de är lite finare än vanligt i år.

 - Vad jag använder dem till?

Vanligtvis marinerar jag dem i lime och honung och serverar som dekoration/tillbehör till både fisk och vilt. Det blir oftast mycket uppskattat.

Observera! Ingår inte i allemansrätten. Får endast plockas på egna träd.

*****

En månad ...

.. hit eller dit.

Snö och sol 05 maj

Nyklippt "gräsmatta" 05 juni

*****