Helg

Jag lämnar jobbet efter ett. Det är ju dag före röd dag. Halvdag, med jobb för en hel. Stressigt in i det sista.

Stan kokar av folk. Uteserveringarna fulla. Solen flödar och måsarna skriker. Märkligt! Nyss var det vinter. Men så är det ju alltid i min landsända. Våren exploderar och blåser bort snön på en vecka. Det är en av de fascinerande särdrag med Norrbotten, som jag gillar. Skarpt.

Från sommarlik stad drar jag någon timme senare. Följer solen, vilket inte är svårt. Det är absolut molnfritt. I hela länet. Vi drar norrut, västerut mot snön. Där har vi ytterligare en dimension. Den här tiden på året kan man välja klimat, när man bor här.

Sex timmar efter slutat jobb intas middag utanför Empes i Kiruna. Valborgsmässo- middag. Bilden till höger är hämtad från detta tillfälle. Lägg märke till den chica dukningen. En växelspak istället för blomster- uppsättning sätter prägel på tillställningen. Mycket coolt.

Efter sammanlagt 47 mil är vi framme vid vårt mål. Katterjåkk. Känner du igen namnet, så beror det på att platsen förekommit förr här i bloggen. (Se länkar nedan!)

När vi kommit fram färgar solen fjällsluttningarna orangerosa. Stillheten infinner sig direkt. Jag står bara och njuter. Av luften. Av ljuset. Och tystnaden.

Glad Valborg!




*****



Här kan du läsa mer från Katterjåkk.

Och ännu mer!

Andra bloggar om: Norrbotten, Kiruna, Luleå, Katterjåkk

Varför så stressigt

Storhelg nalkas. Det skall planeras. Det är ju en riktig dubbelhelg som väntar. Trippel till och med. Om det inte vore så att två helgdagar försmädligt slagit sig ihop i en klump. Första maj och Kristi himmelsfärds dag. På en och samma dag.

- Det har då aldrig hänt förr, säger min mamma, 93.

Folk är besatta. Är man ledig en dag, så skall man vara ledig ännu mera. Scheman pusslas.

- Hur var det i fjol egentligen? Var inte du ledig klämdagen då?

Så där håller det på.

Själv skall jag inte säga något. Mitt ursprungsvikariat tar slut imorgon och jag skall alltså inte jobba den 02 maj, enligt kontrakt. Så naturligtvis smidde jag planer för den där dagen.

Nu förlängdes ju kontraktet i direkt anslutning till det gamla, och plötsligt stod jag också där.

- Kan jag vara ledig på fredag, klämde jag lite blygt fram.

Jovisst! Det gick ju bra.

Så nu är jag själv där. Mitt i malströmmen. Planerar, och handlar och joxar, systemet hit och biltvätt dit, så att allt skall bli klart för helg. Det sista baket åkte ur ugnen för en stund sedan. Provsmak har genomförts. Sardell- och olivkex. Skall smaka bra till Gammeldansken, som vi skall bjuda på imorgon kväll.

På okänd ort.

*****

Luleå, köket 28apr kl 23.03

Om tio minuter är det klart.
Sedan skall det vila ett dygn.

Den som väntar på nå't gott.....

*****

Oj vad det yvs...

... och hajpas runt Lars Norén i dessa dagar. Skulle jag samla alla länkar till de tidningar där jag har mött hans blick den senaste veckan, skulle jag fylla halva den här bloggposten. Han har ju bevars kommit ut med en bok. 1700 sidor anteckningar. Och Sverige bävar!

"Dagboken som skakar kultursverige", utropar bästa och mest sansade tidskriften i landet i riktig kvällspresstil. Bu till tidningen VI. Ett klarvertramp.

Den där boken har förstås "alla" redan läst. Alla av betydelse, vill säga. Vilket bestäms av dem själva - Ja, vilka som är betydande här i världen, menar jag.

Bloggar har ju alltid setts på, lite över axeln av detta etablissemang. Man hör om hur kreti och pleti skriver om vad som helst och mestadels dåligt, tråkigt och utan någon som helst betydelse. En viss "trampad på tårna"-, eller "intrång i någon annans vardagsrum"-känsla har jag tyckt mig kunna ana. Vi bloggare tassar närmare.

Men nu höjs Norén till skyarna. Boken är skriven på "bloggmaner". Oj, så genialt!

Jag har väl inget emot Lars Norén. Har sett några av hans tidigare uppsättningar. Bra har det oftast varit. Men på senare år har jag skolkat. Det har blivit lite för abstrakt, för sökt. Och då ledsnar jag.

Det är då de där "av betydelse" börjar brodera. Korsstygn, kråkspark och rosengång. Läser man deras recensioner begriper man stort sett noll. Och någonstans tror jag att recensenterna inte heller fattar.
Men det är fint och belevat.

Och betydelsefullt.

*****


Andra bloggar om: Lars Norén, Kultursverige, Recensioner, Hajp, Luft, Bloggar

Dum fråga - Inget svar

Tycker du att munsår kommer olämpligt, Bert?
*****

Den är inte så dum ändå...

.. den där skattefinansierade och från borgarna så bespottade offentliga sektorn.

Eller hur, Carl Cederschiöld, Ulf Adelsohn, Christina Axén Ohlin...?

[De tre ovanstående, med flera, kvitterar månatligen ut rejäla pensioner från Stockholms Stad (dvs kommun. Men det skall ju vara så fiiint i hufvudstaden.). Sisådär en 25-30-45-tusen kronor. Pension! Fast de jobbar och har lön. Fast Axén Ohlin är bara 45 år.

"Arbetslinjen." Så var det, ja.]
*****


Andra bloggar om: Frälse

Norra Norrlands kustland...

.. och inland: Regn, som upphör på eftermiddagen.

Jaha!
Där satt vi.
På eftermiddagen.
I norra Norrlands kustland.
Och fikade.
I strålande sol.

Inte vet jag när de har eftermiddag på SMHI i Norrköping.
Regnet började prick 18.15.

*****

Andra bloggar om: SMHI, Väder, Hipp som happ

Jag ljuger

Som du ser har jag bytt vinjettbild. En skön vårbild tagen nere vid vår strand ut mot Laxön. Kvällssolen lyser grann på stugorna på ön och bara lite tunn is svävar på vattenytan här och där.

Så är det inte!

Bilden är tagen i fjol våras.

Idag såg det ut så här:



I strålande soldis gick vi ut på isen, som är fast och tjock. Visst har det dykt upp lite smältvatten här och där, men de fläckarna kan man undvika. Färska spår av skidskejtare syns ännu.

Men säkert är det sista gången för i år, som man vågar sig ut på någon längre tur på fjärden.
Nästa gång blir det i havskajaken.


Kanske har jag fel. Det får tiden utvisa.
Men om det ljuger jag inte.
Det är ett som är säkert.

Release me!

*****

Andra bloggar om: Vårvinter, Norrbotten, Luleå skärgård, Råneå skärgård

Idag blir det feber

I sann kvällsblaskeanda blir det nästan 50 grader på Kanarieöarna idag. Om man får tro Aftonbladet, alltså. Nu läser jag ju inte den typen av "publikationer" (Alltför fint ord för företeelsen ifråga, men jag bjuder på det. Det är ju söndag.), men hittar uppgiften hos Världen enligt Jah Hollis, som är en seriös bloggare.

Även om de på Slaskonbladdret hade råkat skriva fel och mena trettio9 grader, så är det anmärkningsvärt varmt. Skulle det nu bli bortåt 40, och Aftonbladet försöker se sig som en seriös tidning (hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahahhahah...), så har de ju bara överdrivit med cirka 25%, vilket är rätt lite, med tanke på deras sedvanliga förstärkningsfaktor. Så kanske, kanske har de börjat bli lite mer seriösa i alla fall..... när jag tänker efter.
*****

Andra bloggar om: Slaskpress, Aftonbladet, Toapapper

Rånlandet 26 april kl 19.24

Med tomten i sydostläge och Toberget i nordväst, lämnar oss solen redan nu. Ute på havsisen, där orrarna samlas, lyser solen dock en och en halv timme till.

Ljustiden har börjat på allvar.
*****

Andra bloggar om: Norrbotten, Vår

Och regeringen...

.. vill satsa på en ny "super-Jas".

En statlig utredning vill lägga ner landets största flygflottilj.

Jag får inte riktigt ihop det.

*****


Andra bloggar om: Jas, Flygvapnet, Försvaret, F21

Rånlandet 25 april, kl 22.36

Vi går ner till stranden. Skaren brister ibland och vintern gör sig påmind. I mina skor tränger snön in och smälter. Det är knädjupt på sina ställen.

Luften är stilla och blå. Kvällens rödhakesång har tystnat och det enda vi hör är snabba vingslag från en större fågel någonstans. Vi ser inte var.

Vi lyssnar efter fler ljud, men förgäves. Det är tyst. Riktigt tyst. Ljuset från Kängsön, borta vid horisonten är det enda som vittnar om mänsklig närvaro.
Förutom vi själva, förstås.
Vi hör till.

*****

Vi susar ut till stugan...

.. i solig vårkväll. Snart är värmen behaglig och maten står på bordet.

Ikväll blir det något enkelt och snabbt.
Sesamgrillad lax med limezest, kantarellkräm, och en blandsallad med mangodressing och rosépeppar.

Ett av våra favoritviner blir det också.
La Gascogne par Alain Drumont, Gros Manseng-Sauvignon.




Dessert: Vaniljglass och hallonsorbet med apelsinkrokantkross.

Inte var det så dumt.











Alltmedan den ljusa norrbottenskvällen silar in genom fönstren.

*****

Dum fråga - Klokt svar 2

Mycket vanlig journalistfråga:

- Och vem får betala de ökade kostnaderna?
- ......

(Det kloka svaret uteblir med all rätt. Här finns nämligen bara ett möjligt svarsalternativ. Ställer man en så korkad fråga, så bör man inte få något svar alls.)

*****

Rösten

Såg du filmen "Little voice", någon gång på nittiotalet? Den, där Patsy och Edinas^*) hysteriska "sekreterare" plötsligt spelade en seriös roll, med stor framgång. Ibland är det svårt att se någon, som blivit förknippad med något helt annat, i en ny roll. Men i den filmen glömde man rätt snabbt att det var just hon.

Filmen handlar i korthet om en ung flicka, som sörjer sin älskade, bortgångne far, genom att dagarna i ända spela hans favoritskivor. Isolerad och ensam på sitt rum, går hon sin alkoholiserade mamma på nerverna. Mamman är ute och raggar karlar, och råkar en gång dra hem en agent. Åtminstone kallar han sig så. Han får av en slump höra dotterns sångkonst, där hon sitter och sjunger med till skivorna, och blir helt betagen. Hur det går talar jag inte om.

Se filmen, om du inte gjort det.

Ikväll har jag sett den igen. I en teaterversion på Norrbottensteatern. Lite svartare än jag minns filmen, men bra. Och vilken röst hon har, Karin Paulin, som spelar huvudrollen Stjärna. Man tror inte det är sant. Hon kan bli vem som helst från Piaf till Garland, eller Streisand. Knotter på kroppen. Jag lovar.

Att Karin Paulin inte är mer känd än vad hon är, framstår som en gåta för mig. Jag har hört henne i flera sammanhang och varit förundrad. Men jag tror hon själv har valt. Precis som i rollen. Hon vill inte bli känd. Hon vill behålla sin skatt.

Tur att hon gläntar på locket för oss ibland.

Ta chansen, vid tillfälle!

*****



^*)TV-serien "Helt hysteriskt".

Recension från premiären i februari.

Läs mer!

Andra bloggar om: Luleå, Norrbottensteatern, Teater

Dum fråga- Klokt svar

- Nämen...! Har du klippt dig???
- Nä. Jag var bara så less att jag öppnade skalpen och drog in håret lite på undersidan....Som omväxling, liksom.

*****

Heja Naturskyddsföreningen...

.. som åter sätter press och försöker göra oss uppmärksamma på hur vi förstör vårt livsrum. Häromsistens var det handdukarna som testades och kritiserades. Nu är det dags för kläder. Man har funnit att det nonylfenol, som finns i vårt vatten och i olika organismer i naturen kommer från bland annat t-shirts, som importerats från länder utanför EU.

Nonylfenol bildas när textilier som är behandlade med nonylfenoletoxylater tvättas. Inga svenska reningsverk klarar av att ta hand om giftet. Det går rakt ut i naturen. Nonylfenoletoxylater är förbjudna att använda i Sverige sedan 80-talet. Ändå finns det här.

Nu gäller det för vår miljöminister att pressa vidare. Upp i EU. Den kemikaliepolicy (Reach), som finns är för svag i vissa sammanhang. Det måste ändras.

Vi konsumenter måste noga överväga våra inköp av billig konfektion. Det är svårt, eftersom marknaden översvämmas av lågprisprodukter. Ansvaret måst läggas på oss alla trots allt. Jag är ytterst restriktiv, när det gäller klädinköp och försöker ta rätt på varifrån grejerna kommer.

Några invänder då, att vi sätter fattig befolkning i producentländerna i en sämre situation. Kanske det. Men helt säkert är även de på sikt betjänta av att sluta med minsta motståndets taktik, se över sina metoder och höja priserna. Jag blir alltid mycket misstänksam mot alltför billiga produkter. Hur i herrans namn kan man sälja kostymer för 999 kronor på Dressman. Med vetskap om vilka marginaler butiken har, så kan en sådan kostym kosta högst tre-fyrahundra i inköp (förmodligen ännu mindre), och vad har då producenten fått?

Det största ansvaret måste läggas på importörerna, inköparna. De har makt. Utnyttja den!

Och du.... Shoppa mindre!
Det kommer du inte att lida av.

*****


Svenska Naturskyddsföreningen

Glädje

Renägaren Håkan Perttu i Karungi berättar att han såg björnspår redan förra helgen när han var ute med sin skoter för att se till sina renar. .....
.... På frågan om han är orolig för att hans renar ska bli uppätna svarar renägaren: - Nej, björnen måste ju också få äta"

Hittat hos Knapsu.

*****


Andra bloggar om: Miljö, Natur, Björn, Rovdjur, Klokskap

Akta dig

Det finns en person därute någonstans, som hittat på att man skall vaxa skosnören.

En sådan person kan lika gärna få för sig att olja bromsbeläggen på din bil.... eller nå't.

*****


Andra bloggar om: Dumheter

Hoppsan

Nu har någon vaknat. Ja, jag förstås. Dvalan från igår försvann rätt snabbt, trots allt.

Nej, nu är det Luleå Kommun som plötsligt sträckt sin lekamen, gnuggat sömnen ur ögonen och rutit till. En statlig utredning föreslår nämligen att Länsrätten i Luleå skall flyttas.... ja, vad tror ni... Jo söderut,förstås. Denna enfaldiga, på gränsen till sinnessjuka centraliseringsiver, som bara går åt ett håll.

Men nu ger kommunen faktiskt moteld. Norrbotten är det större av de två aktuella länen. Umeå, som var den tilltänkta orten, ligger längst bort i ena hörnet av det distrikt som länsrätten skulle betjäna. Längst bort i ena hörnet!!! Men ni hör väl hur det låter. Vad är det för centralisering? Nej, det är bara ett "stockholmsperspektiv", som kan förorda en sådan lösning. Ordet är inte mitt eget, men det kunde vara det. Kommunalrådet Karl Petersen anser att utredningen "snackar skit" om att det skulle vara svårt att rekrytera till Luleå. Här finns ju redan ett 25-30-tal medarbetare med goda kunskaper. Flytta hit Umeåborna istället, så får länsrätten en mera geografiskt lämplig placering. Norrbottens län glöder för närvarande av företagsamhet och investeringar i mångmiljardklassen. Är det månne det som sticker i ögonen, på "söderisterna"?

Jag kan inte annat än hålla med herr kommunalrådet. Vi måste få ett stopp på de otroligt fantasi- och kreativitetslösa stockholmsutredarna, som alltför länge fått styra och ställa. Här har vi goda möjligheter. Bra kommunikationer. Internationell flygplats.... Ja just det... Vi kanske skulle ta och flytta hit UD också. Och vad vore en lämpligare plats för finansdepartementet (det är ju i alla fall härifrån det mesta tillskottet till det svenska folkhushållet kommer, enligt förståsigpåare). Bifoga dessutom Vattenfalls huvudkontor. Det kan ligga i Jokkmokk.

Det skulle lätta på trycket i den fysiskt tillproppade huvudstaden. Och den mentalt igenkorkade administrationen.
*****



Kuriren och NSD har mer.

Andra bloggar om: Luleå, Norrbotten, Centralisering, Enögdhet

Tröttdag

Stort fyrtioårskalas igår.... eh.. eller idag.... eller faktiskt båda.
Fester har ju en förmåga att passera dygnsgränser.
Denna gjorde det.
Rejält!

Så snälla du.
Läs tyst!

Kommentera med lätta tangenttryckningar.

Jag återkommer efter dvalan.
*****

Stugvår

Den ljusa fläcken upptäckte jag först när jag laddat över bilderna till datorn. Det satt ett mjäll på objektivet. Så duktig fotograf är jag.

*****

Tidig morgon...

.. som vanligt på lördagar. Så tidigt att jag återknyter en gammal bekantskap. När jag slår på radion ljuder paussignal. Du vet, den där gamla, som funnits i alla alla tider. I alla fall så länge jag levat.

Lite förvånad blev jag, fastän jag egentligen visste att den finns kvar.

Nuförtiden hörs den bara innan P1-sändningarna startar på morgonen. Jag slog på radion sju minuter i sex, nyfiken på vad denna dag har att erbjuda.

Nu skall ingen tro att jag hoppar upp ur sängen den där tiden. Inte vanligtvis i alla fall. Att ligga kvar och lyssna är så skönt att somna om till. För det gör man rätt ofta. Sover gott gör jag också fastän radion står på. Om det inte är väldigt intressant förstås. Då är mina gröngrå öppna. Liksom öronen. Och det skall jag säga, som försöker vara rädd om tystnaden. Det är ju aldrig tyst, trots det du lärde dig härom dagen.

Men visst skulle vi behöva fler paussignaler.
Så att vi lär oss.

*****


PS. Vet du hur P1:s paussignal låter. Svara då på vad som ligger till grund för den. Den som är tydligast vinner äran.

Andra bloggar om: Sveriges Radio, SR, Paus, Paussignal, Tystnad

Var finns strategierna

Luleå Kommun har en vision, sägs det. Att vi skall vara minst 80000 invånare inom några år. Jag kommer inte riktigt ihåg när. Det går trögt, och jag undrar hur planerna för att nå detta mål egentligen ser ut. Finns de? Eller är det bara fromma förhoppningar. Ser man dessutom hur staden förvaltas, kan man undra om det finns någon styrning alls, vad gäller framtiden.

Minns hur jag förlorade jobbet i höstas. Det berodde till stor del på att kommunen lämnade det norrbottensföretag jag då jobbade vid. De blev istället kunder hos ett stockholmsbaserat företag vad gäller resetjänster. Jag blev arbetslös, och på kommunen fick man avdela ett antal personer för att klara, det vi dittills hade gjort. Vad kallas det? Insourceing, kanske. Den nya leverantören skrapar bara lite av glacyren och ger basservice.

En riktig såpa har kommunens avtal vad gäller inköp av kontorsmaterial blivit. Den såpan innebär nu att allt sådant fraktas från Skåne. Det har fått till resultat att en stor leverantör här på orten förlorade en kund. Kopiatorpapper, pennor, pärmar, och allt förbrukningsmaterial fraktas nu, förmodligen på stinkande lastbilar, genom hela landet. Vid akutbehov, går personalen själv ut på stan och handlar det som saknas. Det låter väl proffsigt, va!?

Så idag presenteras det senaste i Luleå Kommuns inköpsavdelnings storartade arbete. Våra brännbara sopor, som hittills blivit energi till bodensarnas fromma,(Boden ligger tre och en halv mil härifrån.) skall nu fraktas 30 mil söderut, till Umeå. Kanske använder man kontorsmaterialleverantörens tomma lastbilar för detta, vad vet jag.

Kommunen försvarar sitt beslut med rent löjliga argument. Offerten från Boden Energi var "oren". Någon liten juridisk spetsfundighet gjorde att det anbudet inte kunde tas. "Då hade vi brutit mot lagen", säger en representant.

Nä. Byt ut inköpsavdelningen hos Luleå Kommun. Styr upp verksamheten med klara miljömål. Det finns möjlighet att i anbudsförfrågningar begränsa urvalet leverantörer, så att jobben behålls, verksamheter utvecklas, och lagarna följs. Så skall en kommun skötas för att expandera.

Tills dess får vi invånare skämmas.
Liksom kommunförvaltningen.
Hoppas jag.

*****


Andra bloggar om: Miljö, Visioner, Strategier, Luleå, Luleå Kommun, Inkompetens, Energi

Fredag

Lunchen smakade bra. Folk är upprymda över vädret. Klädseln lättas, halsdukarna hänger löst. Jag har sällskap av Anders till de sötsurmarinerade räkorna, med vindruvssallad, olivcouscous och ajvar relish. Vi pratar fjällfärd. Det måste planeras.

Eftermiddagen följer traditionen. Stressen stiger ju längre klockan går mot fem. I sista stund kommer beställningarna för Shanghai.
- Jag är ute i tid, säger kunden. En positiv, välkänd kund med glimten i ögat.
- Jaha, säger jag. Jag förstår - Det gäller nu på måndag, förstås.
- Just det.

Att Kina är "i ropet" är helt klart. Jag får in extraarbete med fem resenärer, som gör ändringar i sina Kinaresor. Nya planer, nya tider, och visumen skall också klaffa. Om de bara visste vilket jobb det innebär. Mina kolleger säger att det är jag som får alla omskrivningar.

- Du är ju så duktig på det.

Hm! Alla andra är så glada att slippa.

---

Iväg från jobbet vid halv sex, i alla fall. Vi drar till skogs.

Snart sitter jag där. Vårljuset silar in på mitt whiskyglas. Middagen väntar. Ute sjunger koltrasten för full hals.

Svanar över himlen.




*****


Andra bloggar om: Vårvinter, Fredag

Något konstigt är det...

.. med vår migrationspolitik. Jag förstår inte vad det är som är så svårt.

Dagens NSD berättar, i inte mindre än tre av varandra oberoende artiklar, om asylsökande.

En har praktik på en skola, som idrotts- och franskalärare.
Den andre har fast jobb i Kiruna och är aktiv i föreningslivet. Han har varit här i två och ett halvt år.
En tredje har levt i Boden i sju(!) år, har jobbat hela tiden, bland annat inom åldringsvården och får snart fast tjänst.

Alla har funnit vänner.
Alla har lärt sig svenska.

De två sistnämnda skall nu utvisas.

Som sagt.
Jag förstår inte.

*****



Här finns en av artiklarna i NSD.

Andra bloggar om: Migrationspolitik, Migrationsverket, Asyl, Invandrare, Humanism, Byråkrati

Och klockan 17.00...

.. blir det skumpa.
På jobbet.
Hos chefen.

Hej Bert !

Jag skickar en speciell inbjudan till Dig. Övriga har fått den via grupputskick. De är ju inte så viktiga som Du.

*****

Sommaren är räddad.

Vikariatet förlängt.

*****


Andra bloggar om: Jobb

Luleå 16 april kl 21.40. Från Kulturhuskajen

Kvällen är ännu ljus, över Norra Stadsfjärden.

*****


Andra bloggar om: Luleå, Vårvinter

Tänk

- Har du tänkt på att det är alldeles tyst?
- Tyst? Näe.
- Har du verkligen aldrig tänkt på det. Att det är tyst, alldeles tyst. Jämt!
- Vad surrar du om? Det låter ju hela tiden.
- Ja, det tycker du. Men egentligen finns inte ett ljud.
- Men nu har det ju snurrat till ordentligt för dig. Har du blivit knäpp?
- Inte mer än vanligt.
- Jo. Nåt allvarligt är det. Tyst! Vadå tyst?
- Jamen tänk efter nu....
- Jaha, ska man måsta tänka ... haha.
- Nämen lyssna.
- Okej.
- Jo. Så här är det ju... Ljud är tryckförändringar.
- Va?
- Ljud är tryckförändringar. Hör du dåligt?
- Jo, det är alldeles tyst här. Hahaha!
- Lustigkurre. Ljud är alltså vågor i luften. Luft som pressas och dras ut, eller hur man nu skall förklara det. Ljudvågor. Och där ute i luften är det liksom bara luft. Inga ljud.
- Men vad svamlar du om. Det är ju ljud hela tiden. Allt låter ju. Mer eller mindre.
- Javisst!
- Jamen då så. Då är det ju inte tyst.
- Jo.
- Nä!
- Jo. För ljudet bildas inte förrän det når din hjärna. Först där skapas ljudet. De där luftvågorna låter inget, när de är på väg från källan och till dig. Där utanför din tjockskalle är det helt tyst. Kusligt va? Vi går omkring i en helt ljudlös värld. Faktiskt.
- Nä, men är det verkligen så?
- Jopp! Så måste det vara. Men det är svårt att fatta. Alla ljud är bara luftvågor, som slår mot din trumhinnestrand, som då börjar vibrera och sända signaler in till innerörat. Sen tar hjärnan vid och tolkar det som ljud. Men inte förrän då.
- Ja, nu blev det ju kusligt. Inte har jag tänkt på det förut.
- Det skadar inte att tänka, då och då.
- Njae, i och för sig inte. Men nog verkar du lite skadad. Fast du har nog rätt.
- Klart jag har. Jag brukar ha rätt.
- Måste medges, måste medges.
...
- Du! En annan sak.
- Vadå?
- Jo, du förstår.... Ljus är ju också bara vågor. En annan sort, förstås, men ändå.
- Fast det låter inte.
- Nä, men om du jämför med det jag sa om ljudet och var det skapas, så.........Du, det är mörkt därute också.
Väldigt mörkt.
Egentligen.....


*****


Andra bloggar om: Tystnad, Ljud, Ljus, Filosofi

Varför skall flygbolag...

.. byta namn.
Och datasystem.
Till något, som inte verkar riktigt klokt.
Utan norskt!
Och som inte stämmer ett dugg med vad alla andra har.

Där har vi suttit i kläm.
Mellan bolaget och kunderna.
Hela dagen.
Och urskuldat oss.

Befogat.
*****

Denna märkliga vinter

Mitten av april och det är full vinter. Nåja, lite takdropp finns det allt, eftersom solen på dessa breddgrader är väldigt stark så här års. Men snön ligger tjock. Havsisarna likaså. Så mycket som det har snöat i slutet av mars och hittills i april, har det väl aldrig snöat på hela vintern.

Jag hade gärna haft dessa snömängder i november december, istället för nu. I julas hade vi nästan inget. I januari slaskade det. I februari var det alldeles för varmt och regnade från och till.

Vintern kom sent i år. Det har den gjort ett antal år i rad nu, har jag en känsla av. Jag gillar vinter. Snövinter. Men helst skall den följa tidtabellen. Till Valborgsmässoafton skall det gärna vara borta. Det är dryga två veckor dit, så det skall rekordvärme till om det skall hända något. Tills vidare får man väl njuta av vårvintern. Skidåkning är inga problem. Det är bara det att nu skall egentligen cykeln fram.

Nu har de lovat snö igen. Mycket snö. SMHI går ut med varning. Mellan två och tre decimeter skall dråsa ner ikväll och i natt, sägs det. Till ingen nytta alls, eftersom värme väntas nästa helg.

Är det månne våren, som tränger sig på?

Bilden klickbar för bättre närvarokänsla.

*****

Andra bloggar om: Snö, Vinter, Norrbotten

Nattens häxor

Ett regemente under andra världskriget. Ett specialregemente, vars främsta uppgift är att genomföra nattbombningar med flyg. Det regementet fanns i dåvarande Sovjetunionen och var framgångsrikt. Namnet "Nattens häxor" sattes av tyskarna, som fruktade dess flygräder.

Häxor?! Det mest häpnadsväckande är att hela regementet bemannats med kvinnor. Eller säger man bekvinnats.

Denna hittills mer eller mindre okända historia skildras i en film ikväll i SVT. En film av Gunilla Bresky, luleåfilmare med framgångar i dokumentärbranschen. Filmen är hopklippt av gamla ryska journalfilmer och färska intervjuer med piloterna. Idag är de gamla och stolta kvinnor med barmen dekorerad av medaljer.

Den filmen skall jag se. Klockan 20.00. SVT 2.

*****


SVT:s trailer

Andra bloggar om: Andra världskriget, SVT, Dokumentärfilm, Film

Plötsligt i eftermiddags...

.. blev vi sugna på våfflor. Sagt och gjort. Vi fuskade. Det fanns ett mixpaket i skafferiet. Fullkornsvåfflor. Redigt och bra. Säkert hur nyttiga som helst. Särskilt med vispgrädde och hjortronsylt till.

Men jag blev lite tveksam.
"Nu ljusare och mildare", löd ett litet budskap uppe i vänstra hörnet på paketet. Vad nu? Nyttigt, manipulerat fullkorn??? Är det produktutveckling? Har någon välbetald människa fått uppgiften att avfärga fullkornsprodukten. Av vilket skäl och till vilken nytta, frågar man sig. Har vi fördomar mot mörka produkter, eller vad handlar det om. Laktrits? Farin? Vaniljstänger? Blåbär?

Nåväl Ganska gott smakade det i alla fall.

Men till de himmelska våffelhöjder, som till Låktavåfflan nådde de inte. Drottningen bland våfflor. Den våffla som serveras i Sveriges högst belägna fjällstation, Låktatjåkkostugan, enligt hemligt recept i alla år, är något man minns. Den som bara finns där. Den som bara får inmundigas med hjortron och grädde, efter en hård skidtur. Förutom de skoterfuskande, avgasdoftande individer, som tyvärr alltför ofta snyltar på gästfriheten där uppe. Skam över deras släkte.

Vi försöker i varje fall njuta våra mixvåfflor och drömmer oss bort.
Till originalet.
Den mörka, omildare, och hundrafalt smakligare Låktavåfflan.

Originalet.
Fullkorn.
Mörkare.
Omildare.
Nyttiga.

*****
Här finns en del inlägg från Låktatjåkkostugan.

Andra bloggar om: Våfflor, Låktatjåkko, Björkliden, Norrbotten

Kan någon berätta...

.. för mig, vari logiken ligger, när regeringen inte vill förbjuda mobilsamtal för bilförare, bara för att "det är samtalets innehåll som distraherar, inte mobiltelefonen, oavsett om man håller i den, eller har handsfree."

*****


Andra bloggar om: Mobiltelefoner, Logik, Kork, Tröttmössor

Rånlandet 12 april kl 09.30

Norra Norrland: Mulet och eventuellt lätt snöfall.

*****


Andra bloggar om: Norrbotten, Vår

Lördag förmiddag

- Ja ibland sätter jag mig själv bakom ratten också.

Så berättar frun i en bilintresserad familj.

- Ja, jag förstår, säger programledaren.
- Så jag kör en del till olika bilträffar och så, säger damen.
- Jaha. Får du köra själv också, någon gång, Gunilla?

Damen i fråga hette Britt.
Ibland verkar han inte vara på jobbet, på jobbet, herr programledaren.

*****

Så'n e' jag

Enligt en ytterst vetenskaplig analys av min blogg kan det konstateras att jag har en personlighet. Det hade jag väl också förväntat mig. Men vilken sort?

Hos Elisabet hittade jag en länk till Rexxie, som berättar om testet.

Och naturligtvis gick jag på det.


Här är resultatet:

“Passar sig verkligen det där?”

Väktarna kan kallas för samhällets stöttepelare. De övervakar att människor och ting är på sin rätta plats - dvs inom den föreskrivna normen. På ett sätt är väktarna därför “traditionell” i det att de är de som upprätthåller traditioner, ritualer och normer. De uppfattas ofta som (och värdesätter att vara) pålitliga, lojala, metodiska och praktiska. Väktarna kan sägas vara de som administrerar samhället - på både högre och lägre organisatorisk nivå.

Många väktare drömmer om att klättra uppåt till en ansedd position i en etablerad organisation - snarare än att uppfattas som individuella och unika.

Väktare värdesätter andra människors åsikter högt och är oftast mycket medvetna om vilka som “passar in” och vilka som inte gör det.

Vill du ha en Väktares uppmärksamhet - pröva uttryck som “beprövat”, “förnuftigt” eller “succé”. Väktare använder ofta ord som beskriver andra människors position i flocken såsom “duktig”, “känd” eller “framgångsrik”.

Vän av ordning (ESTJ)

Vän av ordning kan ofta uppfattas som något opersonlig och är ofta intresserad av teknik eller organisatoriska eller juridiska system. De är ypperliga på att organisera fakta - och allt annat de råkar stöta på.

Deras förmåga att objektivt analysera människor, situationer och saker ligger till grund för deras ofta starka förmåga att resonera. De är mycket angelägna om att andra människor uppför sig “lämpligt” och “förnuftigt” - baserat på deras egna erfarenheter de samlat på sig. Detta värdesättande av förnuftet gör att de är mycket lätta att ha att göra med - så länge man passar inom de ramar för “förnuftigt uppträdande” som de satt upp.

Känslor är en bisak för Vän av ordning och deras umgängesliv är därför ofta något sporadiskt. De är däremot mycket lojala mot människor. Yrkesmässigt trivs Vän av ordning bäst med att administrera och förvalta. Detta gör de så bra att de ofta avancerar högt i organisationer som bygger på kontinuitet.

I tider av förändring bidrar Vän av ordning ofta med en realistisk och praktiskt syn på hur förändringen kan ske med största möjliga nytta och minsta möjliga skada. Därmed balanserar de mer visionära, men kanske opraktiska personlighetstyper.

*****

Nej. Jag heter inte Nina Yunkers...

.. bara för att jag precis upptäckte att man kan putsa en sotig glaslucka i Tulikiivin^*) med fuktat hushållspapper och kaffesump.
Bryggmalet!

*****



^*) Värmekällornas Rolls Royce.

Andra bloggar om: Tips

Den märkliga juridiken

Ett äldre par rånas.
Tjuvarna åker fast och döms.
De har skulder.
Rånoffrens pengar går till kronofogden.

Jo, det är sant! Det hände i Dalarna.
Jag tror jag skall polisanmäla myndigheten.
För häleri.

Snälla statsmakten.
Fixa till det där ren omänskliga och fullständigt ointelligenta tillståndet i vår lagstiftning.

NU!


*****



Läs mer!

Andra bloggar om: Juridik, Idioti, Omänsklighet, Korskallar, Byråkrati

Livsfarligt

Två personer i USA har dött av sitt bloggande. Det rapporterade Kulturnyheterna i SVT 2 ikväll.

Utbrändhet, var tydligen orsaken.

Passa dig!

(Nu törs jag inte skriva mer i det här inlägget. Måste djupandas. Flås, flås....)

*****


Andra bloggar om: Bloggar, Utbrändhet, Död

Och i någon fånig tävling...

.. som det görs reklam för i TV, kan man vinna en dissajjnad skål.

?

Ursäkta en enkel människa.
Men jag måste få fråga.
Hur ser en odissajjnad skål ut?

*****
Andra bloggar om: Design, Formgivning, Ordbajs, Töntar

Vilken soppa

Har du tänkt på en sak? Säkert har du gjort det. Du har nog tänkt på flera saker i ditt liv. Av nödvändighet, eller sådär bara av en slump. Ibland vettigt. Ibland helt uppåt väggarna. Kanske mörka tankar, eller blomstrande av stor kreativitet.

Redan som ung, det vill säga rätt nyligen, funderade jag över det här med referenser. En måttstock, som man jämför med. Jag insåg hur viktigt det är med ett utgångsvärde, för att kunna bedöma ett "nuvärde", eller hur jag nu skall uttrycka det.

Tänk bara hur det måste lukta. Ja, just det. Lukta!

Tänk dig en fjällvistelse. Du kommer ut en frisk, kylig vinterdag. Det är sol, vindstilla och du kan bara inte hålla dig från att dra djupa andetag, kisa mot solen och tycka livet är underbart. Aaah - frisk luft!

Vadå, "frisk"?
- Ja, frisk. Det luktar frisk luft, säger du.
- Aha! Och hur luktar det, frågar jag.

Det är helt klart att vårt luktsinne är rätt slött. Det ledsnar snabbt. Bonden i sin ladugård, känner inte gödsellukten. Paret i sitt mögelhus är ovetande, medan deras besökare mycket väl känner hur det står till. Känt är också hur vi kämpar med vår egen andedräkt. Den får inte lukta. Och vi står där och andas i handen för att känna... Vilket inte lyckas särskilt bra.

Så hur luktar då frisk luft?

Lek med tanken: Väck upp en stenåldersmänniska. Låt den berätta. (Ja, jag bortser från de språkproblem, som uppstår.) Hur luktar frisk luft?

Det luktar förmodligen kofisar, vulkansvavel och annat naturligt. Men också avfall, kemikalier, avgaser och all den smörja, som vi släppt ut, främst under de senaste hundra åren. Allt det som våra näsor har glömt.

Ingen trevlig upplevelse för den stackars stenåldersmänniskan.
Referensmänniskan.

Tänk på det du!
Nästa gång du andas.

*****


Andra bloggar om: Miljö, Filosofi, Tankar

Ur levande livet

Familjen bodde fyra mil utanför stan. Drygt. Två bilar behövdes för att jobb och fritid skulle gå ihop.

- Men skall vi inte göra slag i saken och göra en förändring, nu när den ena bilen är färdig för skroten?

Sagt och gjort. Nya flotta cyklar inköptes. Med dem skulle de cykla hemifrån gården till busstationen. Busskort blev det också. Här skulle åkas kollektivt. Miljövänligt och motion. Bra idé.

Någon vecka tidigare hade mannen i huset fått begära bärgning. Bilen stannade helt enkelt ute på E4:an. Kamremmen hade gått. Det hade han väntat på rätt länge, men inte gjort något åt. Det var ju en gammal bil. Dyr reparation skulle det bli. Men bilen bogserades iväg till närmaste verkstad, trots allt.

Slaget är förlorat. Pengarna de sparar på att klara sig med bara en bil, och bortvald reparation användes alltså till nya fortskaffningsmedel. Cyklar och busskort. Finfint! Det kändes bra. Och fungerar.

Cirka en vecka efter haveriet ringer verkstaden.
- Har du kollat att din bränslemätare är okej?
- Näe.
- Får vi fylla tio liter diesel i tanken?
- Jovisst! Men varför... ?

Det hände en familj vi känner.
Vår honungsleverantör.
Kollega till sambon.
Modigt att berätta, tycker jag.

*****


Andra bloggar om: Bilar, Miljö, Humor

Så är ännu...

.. en måndagskväll på väg att passera. Efter en helt alldaglig och händelselös dag. Okej! Visst har det hänt något. Men inget särskilt. Inte har man väl blivit dummare. Nej, man är nog lika klok som vanligt.








*****


Andra bloggar om: Nybakat, Intelligens

Vaknar...

.. som vanligt strax före sju. Slår på radion i hopp om att få lyssna till en hoppingivande väderrapport och några upplyftande nyheter.

En så kallad andlig sång håller på att klinga ut.

När du går över floden, går du ensam
När du går över floden, lämnas allt
Inga vänner följer dig
Rikedomar räknas ej
När du går över floden, lämnas allt.

Men, vilket mörker!

Somnar om.

*****


Andra bloggar om: Andlighet, Religion, Uppmuntran, Irrläror

I skymningen...

.. sätter vi oss till bords. Denna gråmulna dag blir det fisk. Lax. Grillad, sotad på hög värme. Den får vila tillsammans med en lättgrillad pilgrimsmussla på en ljummen bulgursallad smaksatt med lime och rödlök. Färsk spenat med rostade pinjenötter därtill.

Ett favoritvin. Tahbilk, Marsanne 2004. Smakrikt, friskt.

Till dessert serveras kokos- och passionsfruktkaka, med hjortron och turkisk youghurt.

I högtalarna Buddha Bar.

Ute är det tyst.
Vindstilla.
Avvaktande.

Som om.....




*****

Eftermiddagsfikat...

.. tog vi inomhus idag. Under natten har det fallit en dryg decimeter nysnö och fixat julkort av hela bygden. Så smörkakan, chokladbiten och pepparkakan slank ner vid fikabordet med utsikt över omgivningen.

Våren, eller vårvintern är definitivt här. Med sitt aprilväder och sina hemvändande fåglar. Koltrasten har varit här i minst en vecka. Gulsparv och bofink var nykomlingar idag. Förra helgens glada snösparvar har dragit vidare upp mot sina vanliga marker i fjällen.
*****


Andra bloggar om: Aprilväder

Lyssningstips

Tänk så mycket visdom en abborrpimplande tornedalsdam kan förmedla med bara några få ord. Eller, egentligen inte så få. Hon är rätt frispråkig och mångordig.

Henne träffar du om du lyssnar på Naturmorgon. I dagens program blev hon intervjuad i direktsändning ute från Bottenvikens is i Luleå Skärgård. Där satt hon och delade med sig av sina recept på abborre, eller rompalt. Sistnämnda har jag aldrig smakat själv. Men det lät gott.

Hjördis, som damen heter, är även känd som glad matlagerska i det tornedalska programmet Keksi i SVT. Hon är sevärd. Glad matlagning med raska tag.

Missade du morgonens sändning (För då låg du väl och trynade som bäst, kan jag tro.) kan du höra dels en kortrepris efter 21-nyheterna ikväll, eller på nätet, när du vill. Hjördis förekommer i flera inslag.




*****

Andra bloggar om: Norrbotten, Natur, SR, Sveriges Radio, Recept, Norrbotten, Luleå skärgård

Rånlandet, Norrbottens kustland 05april kl 06.27

"Det ska fasen vara ekorre, och försöka få i sig lite frukost, när det står nån idiot där innanför rutan och fotar. Ingen integritet här inte! Och ingen empati heller. Det blåser småspik här ute, kan jag tala om. Och snöar gör det också!"


*****

Ministrar...

.. må vara chefer.
Men dåliga sådana.
Rent urusla.

Det är känt.

Och att lära sig hur man hanterar personal verkar för svårt.
Eller också vill man inte.
Det kallas, att ha makt.
Vilket utesluter förstånd.

Verkar det som.

*****


Andra bloggar om: Bo Bylund, AMS

Vårvinterskymning

*****

Ränderna sitter i

Under en fotbollsturnering (tror jag det är) som skall spelas på en arena i Borås i sommar, får MAX hamburgare inte serveras. De får inte ha öppet.

Gissa varför!

Jo, för att stora, oborstade, sluga, amerikanska firman i samma bransch, sponsrar tävlingarna.

Och konkurrens vill man inte ha.
Så fungerar marknadskrafter.
Så fungerar USA.

Luleåföretaget MAX tänker dock högaktningsfullt skita i vad hm hm vill, och tänker inte krypa. Boråsrestaurangen förblir öppen.

Trots att snabbmatskedjor inte precis tillhör mina favoriter, så håller jag på MAX.

*****


Andra bloggar om: Hamburgare, Luleå, Sponsring, Marknadskrafter, Nötter

Det finns folk...

.. som byter mobiltelefon flera gånger per år. Bara för att ha det senaste. Bara för att glänsa. Bara för lekens skull.

Och jag förundras. För jag tycker minsann det är jobbigt. Nya inställningar, nya menyer och nya handgrepp. Dessutom tappade jag ju bort min kalender. Den som påminner mig om när nära och kära och de som finns därbortom, till exempel fyller år. Jag har aktivt använt den utmärkta funktionen att bli påmind om ett och annat, som inte låter sig påminnas på annat sätt. Det har varit bra!

Ett och annat sms och några telefonsamtal då och då. Det är vad den används till. Radio finns också, förstås. Bra att ha ibland. Men sedan finns allt det där andra. En usel kamera, musikspelare, spel, e-post, internet. Allt för att lura av en ett icke föraktfullt belopp varje månad. Men det går jag inte på.

Men min gamla telefon höll på att gå hädan. Bara en sådan sak som att den inte gick att stänga av. Strömbrytaren pajade helt enkelt. En naturlig följd blir förstås att batteriet tog slut rätt snabbt. Det var ju lika gammalt som själva telefonen.

Så nu har jag i alla fall bytt. Jag kunde inte låta bli. Den gavs mig. Gångna helg ägnades till del av intensiv- studium av bruksanvisning och kryssande bland menyer. Bestämma signal, displäjens utseende med flera mycket viktiga saker.

Rätt snart var den förstås driftsklar.

Inte en enda människa har ringt.

Men den är snygg.
Skitsnygg!

*****


Andra bloggar om: Mobiltelefoner

Marknadskrafter

Jojo!

*****