Vad är det ...

.. med julbelysningar? Oavsett modell, oavsett utformning, så finns det något som är gemensamt för de flesta. Julbelysningsfabrikanter är ett elakt släkte, som med stor skicklighet åstadkommer aggremang, som på ett eller annat sätt vägrar att göra tjänst som det är tänkt.

Det vanliga är väl att sladdar under ickesäsong är programmerade, att liksom ormar under parning ägna sig åt förlustelser av det mer obskyra slaget. Det resulterar ibland till att man helst skulle vilja skicka nystanet till närmaste återvinning för restprodukter och köpa nytt, vilket förmodligen är den genomkapitalistiske fabrikörens syfte. Engångsbelysningar, mums!

Eftersom vi har dessa erfarenheter var det med stor entusiasm vi i år köpte en "sladdlös" variant i år. En ljuskanon "som lyser upp minst 50 kvadratmeter av din fasad med ett rött och grönt stjärnregn". Allt illustrerat med foto på kartongens utsida.

Nu har vi inte 50 kvadratsfasader här på landet, men jag hade ju en annan strålande (häpp) idé.

 - Varför inte förvandla vår snötäckta "gräsmatta" till ett stjärnbestrött fält, tänkte jag.

Idén gillades och anläggning införskaffades. 499:- kronor investerades.

Väl hemma läste jag installationsanvisning och testade i kökstaket hemma, som genast förvandlades till något som påminde om ungdomens glada dagar på diskotek i Magaluf. Hela köket gnistrade i röda och gröna diamanter.

 - Ja! Det här blir något som kommer att få våra fåtaliga grannar att samlas och häpna tänkte jag.

Spänningen var stor när jag monterat den lilla strålkastaren och riktat in den från öfre balkongen och ner mot den vita snön. Minus 26 grader ska den tåla, enligt specifikationen. Ingen fara alltså.

Plötsligt lyste snöfälten framför vår stuga upp med röda prickar  i ett snyggt slumpartat mönster.

 - Men ...? Varför lyser inga gröna.

Tryckte på knapparna på fjärrkontrollen (Jodu, fjärrkontroll jajjamensan.) för att kolla. 

On betyder rödgrönt i salig blandning. Sedan kan man om så önskas släcka den ena eller den andra kulören. Alltså tryckte jag på den gröna knappen. Då slocknade alla röda och det blev helt svart. För att göra en lång testomgång kort; det gröna funkade inte.

Packade ner hela anläggningen i sin låda, och tog med den till affären vid nästa besök. En ung trevlig tjej tog emot och gjorde reklamationsnoteringar.

 - Vill du ha pengarna tillbaka, eller vill du ha en ny.

 - Jag vill ha en ny, sa jag.

 - Jamen, gå in och hämta en ny då, och så kommer du till mig sedan, så löser vi detaljerna.

Sagt och gjort.

 - Men, sa jag. Nu kostade den ju 200 kronor mindre än förra veckan, sa jag.

 - Oj, sa tjejen bakom disken. Då får du 200 kronor av mig. Du har ju ändå kört hit också.

 - Tack, det var hyggligt.

Nu har jag precis installerat nykomlingen. Gissa hur det gick! 

Jo, den lyser. Men fult. I rader istället för det där improviserade mönstret, som den förra stod till tjänst med. 

Och de gröna lyser också denna gång.

Med sin frånvaro.

Gŕrrrrrr ....

Fabriken kan förvänta sig ett mejl.

*****