Låg en stund och funderade över fenomenet. Jag visste inte om det var riktigt sant. Men det var det. Min tinnitus var borta!
Sedan minst 25 år har jag haft symptomet som är ett envist, högfrekvent tjut i öronen. Jag har lärt mig leva med det. Det går nämligen inte att bota. Sedan i höstas har det varit värre än någonsin.
Men i morse var det tyst. Märkligt tyst. Men nu i eftermiddag har det återkommit. Dock mycket lindrigare än tidigare. Hoppas det håller sig på den här nivån.
*****
4 kommentarer:
Säkert konstig känsla när det inte finns där men hoppas att det håller fast till mindre besvär /Babsan på jobb
@Babsan
Vi får se hur det blir med det. Men hoppas kan man ju.
Det är inget som "handikappar" mig, i vilket fall.
”Helt fantastiskt de få gånger det försvinner, men jobbigare än vanligt när det återkommer”, säger B. Han har också rätt högljudd tinnitus sedan ca 15 år. Jag har letat och läst rätt mycket om det, och massor av olika råd hittar man ju, men i dagsläget är det förstås som du säger: det finns ingen bot. Men man undrar ju: hur kommer det sig att det faktiskt kan bli tyst ett tag? Tänk om man kunde hitta/”frysa” det tillståndet. Tyvärr har vår son också fått eländet, och det redan i 17-18 årsåldern.
Ha’ det!
@Thalassa
Jo. Man får ta vara på ögonblicken då det tystnar.
Men det är också så för mig, att jag oftast och omedvetet "rationaliserar bort" ljudet. Det är ungefär som att vänja sig vid en lukt. Till slut känner man den inte.
Skicka en kommentar