Sommar sommar sommar

Verkligheten ter sig rätt varierad i landet.

Hos mig blåser visserligen rätt kalla vindar. Fjärden skummar gråvitt och tallar och björkar står som parenteser i skogen. 13-14 grader har vi i alla fall. Lite skillnad, när vi vant oss med en rätt rejäl period med tio grader mer på dagarna.

Men länet är stort. Det förstår man när man ser detta.

*****

Höj din pension - enkelt

I framtiden har vi inga fattigpensionärer. Det förstår jag efter att ha hört ett inslag i P1-morgon idag. Det är en intervju som bland annat handlar om vilka åtgärder man kan vidta för att inte hamna i fattigdomsfällan.

- Så om man nu har 10 år kvar att jobba. Hur bör man då göra för att få upp sin tjänstepension, frågar reportern.
- Man förhandlar upp sin lön, menar experten.
- Här handlar det väl om inkomstlägen kring 40000 i månaden, va.
- Just precis.

???!!

Så nu vet du, förskollärare, undersköterska, pizzabagare, handelsanställd eller städare; nu har du chansen.

Ta den!

Här finns ett ljudklipp.  Inte återgivet helt ordagrant här ovan.

*****

Uppdatering: Nu är rätt länk fixad.

Sen kväll ...

.. i köket med solen som kommer in från norr.

Nu väntar dagar med svalare väder och mycket blåst, enligt väderleksrapporten.

*****

Vilodagen får härmed ....

.. anses ordentligt helgad. Jösses vad lat jag har varit. Jo, jag har stigit upp ur sängen. Och jag har rensat ogräs och surrat med grannarna, som håller på att inreda sin nya bastu. Vi kom överens om att tycka att tagetes är en trist blomma. Och jag kom på bildläraren med att inte ha besökt de två stora vernissager som timat i helgen i Luleå.

Sedan fick det vara bra med sociala kontakter. Gick hem och lade mig på soffan. Läste lite. Somnade en stund. Sen blev det middag, som jag inte behövde laga. Och nu sitter jag i stort sett bara och glor ut genom fönstret.

Flugsnapparen är idog och flyger till och från sin holk. Talgoxen gör samma sak vid sin. Det är bråda dagar. För dom, alltså.

För mig och solen har det varit lugnt idag.

*****

Jag gillar ...

.. kontraster. För en månad sedan låg snön ett par decimeter djup över stenpartiet och delar av "gräsmattan".

Nu ser det ut såhär.

*****

Äntligen ...

.. stiger saven och levereras i favoritfilen.

Gomorron!

*****

Rånlandet 01 juni kl 23.03

Juninatt blir aldrig av.

*****

Vad är nu detta ...

.. för schwammel? Nu får man se upp vid mjölhyllan. Det gjorde inte jag. "Vetemjöl" stod det på inköpslistan. Vetemjöl tog jag från hyllan, men reagerade inte förrän jag såg priset på kvittot hemma.
- Dyrt, tänkte jag.
Då lade jag märke till en extra text: Self rising.
- Vad är nu detta. Sällf rajsing? Självresande vetemjöl.

Kollade innehållsförteckningen. Jo, mjölet innehåller bakpulver. I vår stressiga värld har vi givetvis inte tid att blanda i vårt bakpulver själva. Nä, hur skulle det gå till. Nu tjänar jag ju fem sekunder per bakningstillfälle, som jag kan använda till att surfa på nätet, eller shoppa lite mer.

Något så onödigt, och något så töntigt har jag sällan sett. Hur gör jag nu när jag ska reda bechamelsåsen? Eller koka palt.
Jo, jag måste köpa en mjölpåse till. Smart, Kungsörnen!

Men se - då blir det ett annat märke.

*****

Premiär

Första dagen i juni. Första dagen med dagstidning att hämta i byn. Nu bor vi ju här på Rånlandet.

En bit bort på vägen ser jag en ren skymta genom lövverket bakom nästa kurva. Den lyfter (?!) när jag kommer närmare, eftersom just den arten kallas trana. Två grågäss flyger ljudligt pratande över skogen.

Alltid händer det nå't.

*****

Komplicerat

En sak är säker. Det kommer inte att bli enklare att tolka och lita på nyheter som sprids på nätet i framtiden. 

Redan nu finns digitala "robotar" som kan fås att prata med en verklig människas röst. Och den säger vad den blir tillsagd att säga. Till och med i bild. Rörlig bild av just den människans ansikte. 

Obama har råkat ut för det redan. Han ses och hörs göra ett uttalande, som han överhuvudtaget aldrig har spelat in.

Detta och annat fick jag höra på en lunchföreläsning här i Luleå idag. Den anordnades av Norrbottens media, SVT, Statens medieråd med flera.

Syftet var att göra oss medvetna om att vara stenhårda i vår källkritik. Tyvärr gavs få tips på hur.

Det är förmodligen rätt ofta som jag går på saker utan att reflektera över vad jag läser. Hur ska jag kunna veta att det som skrivs kommer från trovärdig källa?

Ett strålande exempel är väl hur vi alla blivit lurade när vi fick veta att en rysk författare och journalist mördats i Ukraina. En världsnyhet som nu visat sig vara falsk. Han lever.

Medier rapporterade. Media gick på bluffen. Hur ska jag, enkla människa, kunna veta vad som är sant.

Hur vet du?

*****

Jojo!

Jag har inte för vana att ge pengar till tiggare. Det beror inte på att jag är en elak och snål person. Men jag är slav under kontantlösheten. Det är dumt på ett sätt. I den broschyr som kommit och som talar om hur beredda vi ska vara inför en kris i samhället, rekommenderas att man ska ha lite kontanter i sin börs. Jag kan förstå det.

Men nu hände det att jag råkade hitta inte mindre än 12 kronor på trottoaren precis utanför vår port. En guldglänsande tia och två kopparglänsande kronor. Det såg nytillverkade ut. Och jag skulle egentligen inte kunna avgöra om de var falska eller inte.

Mitt emot på gatan satt en ung tiggerska. Hon har funnits här i stan rätt länge. Hon är lite buttert lagd och kan ibland låta lite sur, när folk går förbi utan att lägga någon i hennes mugg.

Därför fick jag snilleblixten att springa över gatan och ge henne mitt fynd.
Sagt och gjort.

 - Tackar, tackar, grabben!

Det var det svar jag fick, tillsammans med ett leende.
Där ser man.

*****

Tränar du

Min mamma och pappa var idoga korsordslösare. Ibland till irritationens gräns för mig. Det var evigt grubblande på diverse konstigheter, tyckte jag. Och var det inte vanligt korsord i någon tidning, så var det förstås Melodikrysset. Det där sistnämnda har jag fortfarande inget intresse för.

Ur Språktidningen. Det bjuder jag på.

Men korsord är bra. Tänk bara att Året runt:s ordfläta en gång i slutet på femtiotalet räddade vår semesterresa till Gotland. Pappa vann nämligen första pris; 99 sköna kronor.
 - Då kan vi åka till Gotland, sa han.
Så blev det. Inte vet jag om de där slantarna var helt avgörande, men de bidrog förstås. Jag fattade dock inte varför man inte fick en hel hundring.
 - Nä. Vinner man hundra kronor måste man betala skatt, blev svaret från pappa.

Nu har jag tydligen blivit vuxen. För nu löser jag korsord. Gärna svåra. DN:s söndagskryss, Vi:s tema- och storkryss. Knepiga flätor, som inte släpper till sådär spontant, utan kräver en hel del grävande i hjärnvinglingarna. Vad har jag lärt mig de senaste dagarna då? Jo, att tesaurus är en ordsamling, eller ordbok. Att rotgelen är en fågel, nämligen rödhaken, visste jag inte. Däremot vad en ratatosk är. Det vet väl varenda människa. För att inte tala om en pasma.

Det här letandet i minnen och lyckas; att läsa ord på nytt sätt: VISAR OMSKUREN. Vad kan det vara? Tills man kommer på att omskuren visar sibirientid. Sån't är nyttigt för hjärnan och kan till och med bidra till att risken för demens minskar.

Det läser jag i Språktidningen.

Så sätt igång! Det är kul.

Tack mamma och pappa.

Nu ska jag gå och träffa min elev och lära honom lite nytt, förhoppningsvis. Kanske skulle ta med ett lätt korsord till honom?

*****

Liemannen

Skulle vi fälla tallen som sådär lite försmädligt skickar en skugga över patio väst?

Njae ... Vi skickade efter lieman ... arboristen B Bodin istället. Han beslöt istället att amputera de nedre grenarna. På så sätt kommer solen att hitta rätt under tider på året som normalt inte är så varma.

Nu på sommaren går solen så högt att det inte spelar någon avgörande roll.

Foto: Bert

Foto: Benke

*****

Tisdag morgon

Residence Rhånelandets frukostbuffét är serverad klockan 08.23.

Bord reserverat på terassen.

*****

- Jaha. Nu sitter ...

.. dom där två på terassen. Då törs man ju inte gå in på tomten. Jäklar. Men om jag sitter såhär så ser dom ju mig inte. Man är ju smart.

*****

Så kom ett mejl ...

.. som innehöll en bild som föreställde laguppställningen. Laget som stod för bedriften att ha haft den trevligaste resan till England i år.

Fotograf är en okänd bussförare som lånade Fredriks kamera. Fredrik står längst till höger på bilden.

*****

Mindre rofyllt

En siesta på soffan sitter bra efter en effektiv förmiddag och påföljande eftermiddag.

Broccolifältet skulle grävas om och gödslas. Fröna sådda och vattnade. Jordgubbslandet ansat. Patio syd såpskurat, liksom även förstukvisten.

Fåglarnas spa öppnat. Välkomna om ni läser detta. Vår egen grillplats iordningställd. "Gräsmattorna" krattade.

En tur till återvinningen och affären. Sen lunch i stekande hetta, eftersom parasollen ännu lyste med sin frånvaro, trots mestadels blå himmel och 24 grader i skuggan.

Men nu står den där, sedan jag släpat fram 40-kilosfoten (som kanske bara väger 35, men säg inget) och monterat ihop parasollstången.

Pust!

*****

Rofyllt

Haren har lagt sig till ro utanför bloggarfönstret. 

Det är ju kväll.

*****

Magnus har flyttat

Han charmade oss direkt, Magnus. Och vi beslöt oss omedelbart för adoption. Alla formaliteter blev klara direkt och vi kunde ta honom med oss hem, eftersom det var inom EU.

Han charmade grannarna direkt, när de fick se honom i vårt köksfönster från loftgången.

Men nu har han flyttat med oss ut till stugan på Rånlandet, där vi hoppas han ska trivas. Magnus borde ju trivas här ute i skogen.

Hittills har han sett nöjd ut.

*****

Och inte ...

.. blev man årets blogg, på Guldtubengalan heller.

Tack och lov!

*****