Två på raken

Hur ska detta sluta? Två arbetsdagar på raken i veckan. Visserligen bara halva (drygt, visar det sig ofta) men ändå. Jobb tisdag och onsdag.

E-post är en välsignelse och  ett litet helvete. Tänk om man skulle ha fått motsvarande antal brev i sin postlåda i pappersform, när man kommer till jobbet efter att inte ha varit där sedan i torsdags. Det blev i så fall en säck.

Starten på dagen blir alltså rensning. Jag hade fått dryga hundratalet nödvändiga, mindre nödvändiga och totalt onödiga mejl. Det går trots allt rätt snabbt att rensa, men ändå. Jag försöker också upprätta viss disciplin internt, vilket ofta passerar obemärkt. Oskicket att i ett mejl som skickats till, säg 40 personer, helt i onödan besvaras "till alla", trots att det inte alls behövs. Många mejl behöver överhuvudtaget inte besvaras.

Men det är så lätt att trycka på den där sändknappen. Och så fylls brevlådan snabbt. Folk äääälskar tydligen att få mejl. Och folk ääääääälskar att klaga över att det kommer så mycket mejl.
Häpp!??

Sedan blev det utvecklingssamtal. Eller summering, kanske man kan säga. Vi har haft en långtidspraktikant som läser resebyråkunskap på TRAC (Travel Academy). En väldigt duktig ung dam, som slutar sin praktik hos oss i och med denna vecka. Jag kan inte säga att det inte alltid är lätt att lämna omdömen, men den här gången var det enkelt. Hon är så bra, nämligen.

Råkar träffa på en bloggarkollea helt hips vips, när jag var tvungen hämta en pärm i chefens rum. Bloggarkollea tillika kund. Luleå Kommun gör sina inköp hos oss. Och nu var det något i avtalet som skulle dryftas. Jag var inte inblandad, men det var kul att träffas.

Utvärdering och prognos över framtida rekrytering, blev nästa punkt på min dagordning. Gällande 2015- 2019. Det är ett sådant där önskeuppdrag (ironi), där allt är både stjärn- och självklart. Men en viss uppfattning har jag ju, förstås. Det finns ju en del gamlingar som går i pension framöver.

Mycket information ska ut på interna bloggen. Dessutom en del uppdateringar på hemsidan NEX.se och på NEX:s Facebooksida. Tur att all den informationen inte går ut per mejl, säger jag bara. För det är en hel del.

Efter lunch blir det en timme till att jobba och det blir alltid, så gott som, lite råge. Men sedan:
 - Nä, nu kommer solen fram (Och det var faktiskt sant. Min anm.), så då går jag hem, sa jag.
Förstår inte att alla såg så glada ut.

*****