Funderingar

En bra sak med att vara relativt sysslolös är att hjärnan får en chans att visa upp sig på styva linan. Inte för att den är passiv när man har saker för sig, men det blir de lite djupare vindlingarna som får vädras när kroppen vilar.

Idag har varit en rätt stillsam dag. Det rivigaste har varit den kalla nordanvinden. Men stora rundan gick vi ändå och då hände något, som jag funderat över flera gånger; flockdjuret människan.

Det normala när vi rör oss här i den närmaste omgivningen, är att det är väldigt lugn och folktomt på skogsvägarna. Särskilt när sommaren tagit semester.

Men idag mötte vi en hundvallande kvinna, med en avogt inställd rackare till hund. Inte så att den var ilsk - nej, men den ville verkligen inte hälsa på oss. Strax efter det mötet kommer en bil körande och passerar oss. Det är Helen och Göran som vinkar åt oss. En och en halv minut senare kommer ännu en bil och kör förbi. Och tro det eller ej; nästa bil, tre minuter därefter, som körs av Micke smyger förbi oss på väg till sin stuga.

En människa, en hund, tre bilar på mindre än en tio minuter blev summan. Det var vid halvett-tiden. Därefter har vi inte sett en mänsklig varelse.

Detta är samma fenomen som när man kör på en öde väg. Kilometer efter kilometer. Ingen trafik. Varken bakom, eller framför oss. Men så ... bakom en kurva. Ett möte. En bil, nej, två, nej för sjutton  .. tre bilar på raken.
 - Möter man en, så möter man två.
Det är vår kommentar varje gång det där inträffar.

Och ingen tror mig, när jag berättar det.
-----

Sedan kan man ju också fundera över varför det börjat växa hår på näsan, såhär på äldre dar. Hur mina tårande ögon i motvind beror på torra ögon, vilket jag alltid får som förklaring, när jag berättar. Eller varför skräp på glasögonen alltid fastnar precis framför pupillen, alltså mitt i synfältet. För att inte tala om hur en radioreporter kan ställa frågan "hur blir man ateist". För min del är svaret enkelt: Man är ateist från födseln och sedan går man inte på fantasier som andra försöker pådyvla en som sanning.

Sådant kan man fundera på. En lördag i oktober.

*****