Hur duktiga som helst. Eleverna i avgångsklassen på Teaterhögskolan här i Luleå hade en provföreställning för särskilt inbjudna, d.v.s. jag...... och några till.
Det bjöds på Onkel Vanja, av Anton Tjechov. En klassiker. Märkligt nog skrev han bara fyra teaterstycken.
Ikväll var det korta delar av pjäsen som framfördes, med glädje och entusiasm. Jag blir alltid imponerad av hur någon kan stå där några meter framför en och spela en helt annan person än sig själv, trots att man sitter och stirrar. Det måste vara svårt. Den lilla teaterhögskolenscenen ligger i golvplan. Sitter man på första bänk sitter man i samma nivå som skådespelarna.
Hur som helst. Återväxten är god, att döma av den föreställning vi fick.
Tack för inbjudan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.