Efter varje påsk ...

.. gräver vi ner de halvvissna minipåskliljorna på strategiska (läs: synliga från huset) ställen ute i blåbärsriset och mossan.

Varje maj, kommer de tillbaka i allt fler tuvor på allt fler ställen i skogen.

Regn och rusk. Inget problem. De står där och lyser vid gammelstubben, bakom granen eller nedanför västra altanen (patio väst södra, för att vara mer noggrann).

Skötsel behövs ej.
De gillar tydligen norrbottnisk skogsmark.

*****