.. på altanen och blickar ut mot fjärden. Det är årets andra ljumma kväll. Bara den andra, tänker jag. Men desto mer uppskattad. Ett glas vin. Stilla samtal. Tankar.
Åska hörs på avstånd ute över havet. Luften står fullständigt stilla. Klockan börjar närma sig midnatt.
I syrenen ser jag plötsligt en rörelse. Som av en kolibri, mot den ljusa himlen. En svärmare samlar nektar. Stor för att vara insekt. Liten för att vara fågel. Fascinerande.
Kameran åker fram. Jag får ett par bilder, varav en blir riktigt bra. Men nu är jag för trött för att ta reda på vilken art det är. Det får vänta till imorgon.
 |
| Tallsvärmare, Sphinx pinastri |
*****
Maffig pjäs. Såna ser man aldrig man när man bor i lägenhet i stan... :-(
SvaraRaderaLåt se vad du artbestämmer den till.
Obehaglig typ det där. Svärmaren alltså.
SvaraRaderaSå underbart att få sitta och moltiga med blicken över fjärden och med stilla tankar.
Maja: Men Maja då! Inte får man säga så om mina finbesök. Svärmare är stora, vackra fjärilar som lever på nektar. Vad är det för obehagligt med det?
RaderaMian: Här har svärmare visat sig sporadiskt. Artbestämmning kommer.
SvaraRaderaJag tänkte just skriva att ..."arbestämningen sköter nog Mian om innan du vet ordet av ,-)"
SvaraRaderaJa, jag väntar med spänning på vad det nu blir.
Och tänk .., nog är det väl såna här kvällar (och morgnar) som gör att man uthärdar november - februari!
Oj, viken stor fjäril! Mäktigt!
SvaraRaderaJag har ingen blick för insekter, "ser" dem inte. Men när man läser om dina upptäcker så känns det som om jag borde öppna ögonen.
Och en väldigt fin kväll igår, mot fonden av åskmolnen. Och ikväll också, tredje kvällen?
Sven: Den är mäktig. Uppträder "värdigt" med en självsäkerhet som förvånar. Man kan röra vid den korta ögonblick, när den tankar från en blomma. Oskygg. Det känns som en ära att ha den här.
Radera