torsdag, april 25, 2013

En ny bana

Idag fick jag be om hjälp. Kände mig som en 98-åring, ungefär. På ICA.

Jag har ett handikapp. Det visar sig ibland när jag flyger. Jag får med skammens rodnad lämna incheckningsdisken utan att kunna utnyttja automatiken. Den som gör det så enkelt att checka in bagage.

Mina fingrar saknar avtryck. Jag har inga fingeravtryck. Kanske har jag nött ut fingertopparna genom snart 40 års knapprande på tangentbord. Det har en fördel. Jag har kolleger som nöter bort bokstäverna på sina tangenter. Men mina är intakta. Här nöts ingenting numera. Mina blankpolerade fingrar glider friktionsfritt omkring över bokstäverna på tangenterna.

På flyget ska man ibland också checka in med fingeravtryck. Det funkar inte för mig. Idoga försöka har gjorts med växande resenärsköer bakom min rygg.
 - Prova ett annat finger, säger tjänstemannen bakom disken.
Oavsett vilket, så funkar jag inte som andra.

Idag fick jag be om hjälp, som sagt. Jag hade betalt mina varor som snällt hade samlats i en hög i slutet på kassabandet. Underst låg en plastkasse. Den var problemet. Jag kom inte in i den. Där stod jag och fibblade med tummar och pekfingrar. Jag nöp, jag slet, jag fuktade fingrarna. Snart började nästa kunds varor närma sig mina och jag stod bara där och kände mig hjälplös.

Nu är det ju så att man ofta är två, som står och packar varor samtidigt. En ung dam - hon som varit precis efter mig i kön - fick sina varor i sitt fack. Hon tog tag i sin påse, som genast vecklade upp sig och vips började hon packa ner sina varor.
 - Men hur gjorde du, frågade jag. Jag får inte upp min påse.
Lite lamt, hjälplöst menande räckte jag min påse mot henne.
 - Såhär, sa hon.
Trolleri. Inom hundradelen av en sekund såg jag hur hon bara nöp till i en kant, och vips, så var min påse färdig för varorna.

 - Tack, sa jag förbluffat och började packa.

På Systemet känner man till problemet. Den som sitter i kassan där utför det där trolleritricket för alla kunder. Så fort de tar i påsarna som man lagt upp på bandet, så vecklar de ut sig. Magi. Och inte bara för mig. Så känd är jag inte där. Alla får samma service.

Undrar om jag ska börja en ny bana.
I tjuveribranschen.
Ingen kan spåra mig.

*****

6 kommentarer:

Elisabet. sa...

Du skulle handla hos oss. Jag öppnar alltid kassarna till kunderna .., det går på en tiondels sekund och är faktiskt nånting som uppskattas mer än man tror ,-)

Anonym sa...

På Prismavaruhusen i Finland gör man också alltid så! ellem

Bert Bodin sa...

Elisabet o ellem: Här finns arbetstillfällen att skapa. Tipsa regeringen.

Rexxie sa...

På Coop har de också börjat öppna plastpåsarna. Visst uppskattar vi det, och jag tror att det går tämligen mycket snabbare att få undan kunderna med.

Sist jag handlade ägg öppnade kassörskan kartongen och kollade äggen också, brukar de inte göra i vanliga fall (det kanske bara är jag som ser slarvig ut, och att hon misstänkte att jag råkat krossa dem).

Bert Bodin sa...

Rexxie: Ja - Jag hör ju att jag får byta affär. Antingen Konsum eller Elisabets bod. :-)

Anonym sa...

Tänkte på det hela tiden. Vilken fröjd det skulle vara för en inbrottstjuv.