Vad radion kostade vet jag inte. Men att få en stämplad licens från Telegrafstyrelsen kostade 1923 3 kronor och 50 öre. Undrar hur mycket det betydde för "Kontorsbiträdet E.T. Bodin". En rätt ansenlig summa.
Farfar var tekniskt intresserad och först av alla Bodens invånare att inneha en dylik apparat med tillhörande licens.
Inte fick man handskas hursomhelst med den heller. Dessutom var man tydligen tvungen att hålla tyst om en del saker man kunde få höra, även om det under vissa förutsättningar även tilläts att bjuda medmänniskor på "radiounderhållning".
Licensen satt alltid uppe på väggen. Inramad.
Den har tills nu funnits hon en av mina systrar, men kommer nu att flyttas till min enda kvarvarande farbror i livet, 87 årige farbror Inge.
 |
| Klickbara bilder för bättre läsbarhet. |
*****
Det var som eljest förr! Lite mer ordning och reda kan man tänka... :)
SvaraRaderaNuförtiden "slänger" operatörerna ex vis abonnemang och kontantkort, för mobiltelefoner då, efter presumtiva kunder oavsett verkar det som.
När jag köpte första mobiltelefonen, 1991, fick jag en licens, inte snarlik den på din bild men inte heller långt ifrån, från "Televerket Radio" då innehav av mobiltelefon skulle anmälas... :)
iZac: Du håller dig väl till reglerna även nu, hoppas jag. Du låter väl inte andra lyssna på din telefon- eller datatrafik?
RaderaInte fler lyssnare än mottagaren av samtalet/trafiken samt då ev FRA och NSA... :)
SvaraRaderaiZac: Hm!
Radera