Till sist släpade vi oss ut denna vackra söndag. Nej - så var det inte. Men lite seg blir man av en massa god mat, med ölprovning därtill. Värden är nämligen ölspecialist. Kvällen sprang iväg igår kväll och vi somnade inte förrän långt efter midnatt.
Men pigga och redo för nya äventyr gav vi oss ut i den strålande solen. Ut mot Gråsjälören, vår närmaste ö, dit stadens folk strömmar, när det är vacker väder. Lockade av solen, förstås, men också av våfflorna och kaffet som serveras på ön. Här möter man alltid bekanta, även om man inte stämt träff. Det bara är så.Kön till våfflorna var rekordlång. Så kompakt och slingrande att vi beslöt att strunta i fikat.
- Vi får ta det hemma, sa jag.
Härlig tur.
Och visst blev det fika. På balkongen. I citruslunden. Med blossande kinder. Solskyddsfaktorn hade vi glömt.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Norrbotten, Sol, Luleå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.