Det slog till, är jag borstade tänderna. Hjärtat. En frivolt. Och en till. Sedan var det igång. Arytmi. Än hakar det upp sig. Än stressar det på med extraslag.
Jag tog en tablett till och hoppades på det bästa. Gick och lade mig. Någon sömn var det inte tal om. Solen steg upp halv två o h färgade taket orange. Jag fortsatte att vara vaken.
Efter klockan tre gav jag upp.
- Jag vill åka in, sa jag.
Och så blev det. En halv natt och en hel lördagsförmiddag på akuten.
Åtgärder sattes in. Inget hjälpte. Tillslut blev det hjärtintensiven som haffade mig och skulle överväga el- eller medicinsk konvertering. Jag fick mitt rum.
- Byt om och lägg dig på sängen, så kommer jag in och kopplar upp dig sen, sa urfräsiga Elisabeth.
Så blev det. Och det räckte.
- Men. Nu ser jag ju en sinuskurva på EKG:t, sa sköterskan.
Och jag kunde se hur antal pulsslag per minut stadigt minskade och visade 58 istället för det dubbla.
Som flera gånger förr fixade kroppen det hela på egen hand. Jag fick ligga kvar ett par timmar på bevakning, för att inga lömska bakhåll skulle hända.
Men strax efter klockan tio blev jag frisläppt efter samtal med hjärtspecialist som gav mig goda råd och förtröstan.
- Det här är absolut inget farligt. Strokerisk finns, men den förebygger du ju.
Ute sken en stark sol när jag lämnade ett förvånansvärt tomt Sunderby sjukhus.
Ja så kan en natt bli. Hoppas dagen blir bättre och gissar att det kan behövas en middagslur också.
SvaraRaderaHur långt har ni till Sunderbyn från stugan?
@Turtlan: Vi har 37 km till Sunderby sjukhus för att vara exakt.
RaderaEftermiddagsslummer nr1 avbockad på kom-ihåg-listan.
😉
Skönt att det ordnade sig! Jag är så innerligt tacksam för att pv:s ideliga hjärtflimmer försvann i och med ablationen, men du har väl fladder? Hans puls gick ofta ner till nästan ingenting.
SvaraRadera@Elisabet: Nej jag har nu "uppgraderats" till flimmer. Till ablation är det dock en bit kvar. Det finns andra metoder numera, som inte innebär samma "risker" eller tar så stora resurser i anspråk. Det var en sådan som ev. tänktes för mig idag. Men jag löste det alltså själv.
SvaraRaderaDet var mig ett flådigt sjukhus!
SvaraRaderaDu och hjärtat kanske slappnar av mer på sjukhuset, eftersom det finns absolut inget att göra där utom att ligga i sängen? undrar amatören. Inte för att jag inte tror att ni myser i stugan...
Skönt i alla fall att kroppen fixade saken själv. 58 i normalpuls, förresten? Tyder inte det på en god grundkondition?
@annika b: Sjukhuset är rätt "flådigt" Det där är bara en av de tre flyglarna. Mycket konst både inne och utanför i parken. Och nu ska det byggas ut ytterligare.
SvaraRaderaVilopuls är 58, ibland ännu lägre. Inte normalpuls. Skulle tro att pulsen ligger på 65-70, när jag är upprätt, utan att dock anstränga mig.