Stugasessionen blev kort. Snart var vi hemma igen och kunde ta en promenad i skymningen. Den kommer rätt tidigt så här års. Solen går officiellt ner 13.25. Och med mulet väder blir det mörkt rätt snabbt.
Men vi kunde i alla fall njuta av en vacker himmel. Vacker på sitt sätt över stadsdelen Bergnäset på andra sidan älven.
 |
| Bilden tagen nästan en timme efter solnedgång. |
Under tråkiga och gråa november åkte vi ut till stugan i skogen vid havet endast en helg. Sparat ström har vi ju också gjort då, förstås.
Men idag kände vi behov av att åka ut och kolla att allt står rätt till. Men också för att fixa inför framtida decembervistelser där. Vem vet - kanske firar vi jul i skogen. Det brukar vi göra ibland. Mysigt, när vädret är vinterlikt.
Det är lite si och så med vinterläget. Snö har vi. Säkert en hel centimeter! Avundsjukt kollade vi in Götalandsvintern för några veckor sedan. Den snön hade vi gärna tagit emot. För götalänningarna slösar ju bara bort den.
Inget att pulsa i.
Men nu har vi gjort jul, eller åtminstone adventsnyggt. Planerar att vara där nästa helg. Men man får ju hålla lite koll på elpriserna också. Så fånigt! Sådant har vi ju aldrig brytt oss om förr. Men nu ska tydligen befolkningen skattas av elleverantörerna. Ordentligt!
 |
| Havet har i alla fall fått isbeläggning |
Men vi har vattenkraft. Mer eller mindre förödda älvar får vi stå ut med. Stora vindkraftsparker likaså. Men söderut kan vi inte skicka strömmen, för kapaciteten saknas i elnätet.
De får skylla sig själva där i syd, tycker jag, när de ihärdigt säger nej till vindkraft på grund av det ena och det andra.
Nåja - vi får väl se hur stora räkningar vi får i vinter. Men något ruttet är det med marknaden. Det är ett som är säkert. Ingen "specialist" kan ju heller förklara hur det funkar. Vinster däremot - det vet de hur de ska ta hand om.
 | |||||
| Nu hänger den på plats. Landets snyggaste adventsstjärna. |
.jpg)
Dagens program handlade om Rysland. Gudrun Persson, forskare, m.m. talade om Den ryska ledningens världssyn. Intressant i dagens läge. Det jag mest reagerade för, var att det i Ryslands historia finns flera paralleller till Putins visioner om ett stort imperium. Flera gånger har jag tagit upp frågan om mina egna historiska kunskaper, när det gäller 1800- och 1900-talet. Dit hann vi nämligen aldrig i skolan. Kanske var det för kontroversiellt. Andra världskriget fick vi aldrig lära oss något om, t.ex.
Jag kan inte gå in på allt vi fick höra på denna föreläsning. Det blir för omfattande. Men intressanta paralleller verkar också växa fram under landets ledning i nutid. Skrämmande.
*****
Är du en så´n där "ska bara"-typ. Jag erkänner att jag nog kan hänföras till den skaran. I alla fall då och då. Det retar mig ibland. Men andra gånger är jag väldigt tolerant mot mig själv och tycker mest det är lustigt. För jag kommer på mig själv, när jag råkar in i beteendet.
Vad talar jag då om? Jo - jag står där i bara mässingen och väljer kläder för dagen, då jag plötsligt får syn på att dörrhandtaget i klädkammaren är smutsigt, varpå jag springer iväg efter en trasa. Och på vägen efter trasan ser jag plötsligt hur en krukväxt är i desperat behov av vatten. Det är akut, så då går jag och hämtar vattenkannan. Lite för hastigt, så jag råkar skvätta ut lite på väg till krukan, men då har jag ju en trasa i handen, tack och lov. Jag kan alltså torka upp spillet direkt, och när jag vattnat färdigt och går tillbaka med kannan lägger jag ifrån mig trasan också och går tillbaka till klädkammaren. Jäklar - jag skulle ju torka dörrhandtaget. Nåja, jag klär mig först och hämtar trasan sedan. Så får det bli. Och då hör jag hur brevlådan därute på loftgången slår igen med en smäll. Oj - post. Det får man ju på sin höjd bara varannan dag nuförtiden. Måste se vad det är som kommit. Går ut och tömmer lådan, går in till köksbordet och börjar öppna de två försändelserna som kommit. Va!?? Har jag inte betalat prenumerationen på tidningen VI. Det måste jag kolla. Går in på "kontoret" öppnar datorn och loggar in på banken. Jovisst. Det är betalt, men jag ser att jag lagt in fel förfallodatum, så pengarna har kanske kommit in först idag. Då förstår jag. Men, vad är det där för meddelande som har kommit i e-posten? Bläddrar in för att undersöka, bara för att konstatera att det inte var viktigt. Men kolla ... syrran fyller ju år idag. Jag måste ringa bums.
Ja, sådär kan det hålla på ... vänta nu - torkade jag av dörrhandtaget ...?
*****
.. helt säkert, men i förrgår, då vi fortfarande hade ett snötäcke på ca 13 millimeter (OBS millimeter!) upptäckte jag något som liknar harspår. Det är väl inte så märkligt. Men det här är på vår gård i stan.
Har aldrig sett någon hare här förut. Ekorrar - ja. Men inga större djur.
.. avfärda en myt. En gång för alla.
Hon trivs mycket bra med sitt jobb, men är inte bosatt här. Jo, hon sover på residenset, men är inte skriven i Luleå, tydligen. Familjen finns tydligen kvar nere i Småland. (Vimmerby??)
Men nu har hon funderingar på att bli kvar här, även efter att hennes förordnande går ut. Hon trivs i Norrbotten.
Varje första advent är det tradition att landshövdingen bjuder allmänheten på fika. Vet inte hur det är i ditt län, men här är det populärt och omtyckt. Alltså var de fikastund på residenset igår, söndag.
Annat var det förr. Då stod man som 10-åring vid någon vägkant och noterade registreringsnummer på de bilar som körde förbi. I kvarteret hade vi lite "tävling" om hur exotiska bilar vi fått syn på. Skyltarna visade ju länskod. Att ha sett en bil från P, var till exempel högstatus. Eller I. Sistnämnda var nog väldigt ovanligt.
*****
.. att julen mer eller mindre redan har börjat. Första advent idag. Så kallad julskyltning på stan.
När jag var liten var det en spännande dag, för det var den dag då täckelset föll. Alla skyltfönster hade då varit täckta med insynsskydd, för att affären skulle kunna göra något snyggt och spännande där bakom. Något som skulle avslöjas på just denna dag. Särskilt leksaksaffärerna lockade mig, förstås. Men det var nog lite spännande både här och där.
Den där seden har nog försvunnit. Jag har inte sett några dolda skyltningar. Och leksaksaffärer (om jag nu skulle vara intresserad av dem) har jag inte sett till en enda här i centrala stan. Jag tror det finns någon ute i handelsområdet Storheden, som jag så mycket som möjligt undviker. Hemskt ställe.
Därför gladdes jag idag av att det var så mycket folk i rörelse här i centrum. Pandemin ställde ju till det. Affärer lades ner. Det gapade tomt i många lokaler. Men nu har det börjat förändras. Fler och fler lokaler lyses upp och fylls med innehåll. Fler kaféer och restauranger öppnas. Matstaden Luleå hävdar sig igen.
 |
| Här gräddades en sorts pannkakor |
Här kan du läsa mer om deras historia.
Kaffe och hembakta saffransbullar är heller inte så dumt.
Så fick det bli.
 |
| Två "kändisrenar" träffade vi i Stadsparken |
Så var det klart. Nästan i alla fall. Granen klädd. Men jag tycker att det brukar vara mer än såhär. Det brukar kompletteras under helgerna.
Ingen av er vågade gissa vad granen skulle kläs med. En ledtråd fick du ju. Så nu får du en chans till.
Vad kläs granen med? Förutom ljusslingor, karamellspatserkäppar, eller pepparkakor. Ordet jag söker börjar på P.
Lycka till!
 |
| Lite guld glimmar trots allt. |
Nåja - jag lyckades slutföra ärendet och tränga mig ut i luften för en promenad. Vädret är inte svart. Däremot grått. Grått och vindstilla. Högtrycksgrått. Det är något av det stadigaste gråväder som meteorologerna känner till. Uppriktigt sagt vet jag inte när vi såg solen senast. Jag bläddrar bakåt i bloggen och kan konstatera att någon enstaka solstråle sågs den 14 november.
Svart fredag blev det också för Börje Salmings anhöriga. Märklig sjukdom, det där. Visst har jag hört talas om den förr, men aldrig insett hur snabbt sjukdomsförloppet kan vara. Det var väl i somras som diagnosen ställdes, om jag inte minns fel.
Läget i världen kan också betraktas som svart. Rysland fortsätter i gammal antidemokratisk, nära på nazistisk stil med sitt krig. Helt obegripligt. Men har man en hjärna som en valnöt, så ser man kanske någon mening med det. Jag är allergisk mot valnötter.
Dagsljuset är mörkt. Visst är det så. Solen når inte högt den här tiden på året. Det blir svart fort på eftermiddagarna.
*****
Till Nytorget hade jag turen att komma precis när den traditionsenliga och gigantiska granen ska ställas på plats. Ett precisionsarbete, som lockade många att ta fram sina mobilkameror. Det var inte utan att man tänkte på vad som skulle kunna hända, om plötsligt den där lyftmojängen skulle paja.
Men allt gick bra. Nu står den där. Saknas gör granprydnaderna. Gissa vad! Jo, jättep...... och lite annat. Vi får se när det blir klart.
Uppskattad är den. Och den syns längs hela den långa gågatan i och med att den är så stor.
*****
Priserna stiger. Ramaskrin hörs. Främst för de som har dåligt med pengar förstås. Men jag tror också att många har glömt att vi i stort sett inte haft någon inflation att tala om på många, många år. Ovana, alltså.
Idag var vi jätteduktiga, när vi handlade. Vi lyckades få ner priset med 106 kronor. Givetvis köpte vi bara varor som vi brukar köpa. Man hoppar ju inte på tillfälliga erbjudanden på annat, bara för att. 835 kronor skulle det ha kostat. Egentligen mer än så, för det var två varor som det var kampanj på och det räknas av någon anledning inte som rabatt. Men vi betalade bara 729.
*****
