Efter en god ...

.. natts sömn vaknar vi upp till en solig söndag i stugan. Frukost förstås. Sedan en del nödvändigt pyssel. 

En agapanthus kräver större kruka. Jullikören baserad på åkerbär startas, och får nu stå i minst två månader för att få smak. 

Ett 11-kaffe serveras klockan ett, i solen på terrassen, där vi har utsikt över ölandstoken som gör skäl för sitt namn - den blommar som en tok - och bjuder en citronfjäril och ett gäng blomflugor på till synes outsinliga mängder nektar.

Enligt plan drar vi sedan hem till stan och avslutar dagen på vår kvarterskrog. Det blir sushi.

En fin söndag.

*****

Jag gillar ...

.. fjärilar, bland mycket annat i naturen. Nattfjärilar är lite speciella. I fjol hade vi besök av massor på vår förstukvist och den lampa som lyser där.

I år har det varit otrevligt skralt. Tills nu. I natt blev det nämligen besök av två(!!!) individer, vilket är säsongsrekord. Kul förstås, även om jag har bekymmer över orsaken till 'fattigdomen'.

Nästa sommar blir spännande.

Violettbandat gulvingefly

Trubbvinklat fältfly

*****

Fullt upp ...

.. med arbetsuppgifter, som prokrastinerats på grund av den heta julimånaden, som annars var tänkt för bl.a. slyröjning.

Man ska ju helst röja sly när det 'mognat'. Inte för tidigt på växtsäsongen, då det har mycket energi och då väljer att skjuta nytt under resten av sommaren. 

Inte heller ska man vänta så länge som vi gjort i år. Då har växtligheten lagrat en massa energi, att användas nästa vår. Men nu blev det alltså så, tyvärr. 

Blåbärsplock blir det också. Och då kan vi konstatera att lingonen börjar bli attraktiva. De blir nästa skörd.

Jag kan inte kalla detta 'höst'. Vi har sol, svaga vindar och ungefär 15-17 grader. Ganska lämpligt för utejobb. Det tycker även fjärilarna som träffas i vår omtyckta jätteverbena.

En 'påfågelöga' flirtar med en tjusig 'amiral'

En suddig 'björkbärfis' träffade jag i slyn.

*****

Säsongspremiär ...

.. för brasa i stugan. Inte för att det är särskilt kallt ute. 15 grader. Samma temp inomhus, eftersom vi inte har ständig värme på ännu.

Sedan är det ju trivsamt med en eld också.

*****

I stan ...

.. är det full rulle. Den årliga internationella matmarknaden härskar över Storgatan fram till helgen och lockar mycket folk. Jag har i år fått ett intryck av att standarden har höjts en del. Men jag har inte gjort några inköp.

Stundtals är det så packat med folk, att man inte kommer fram.

Vill man ha det lite lugnare tar man en sväng ner mot Södra stadsfjärden istället.

*****

Pilgrimen blev ...

.. övermäktig. De åttahundra sidorna blev för många. Boken åkte in i hyllan. Kanske tar jag itu med den någon annan gång.

Intrigen svår. Persongallerierna för många. Liksom namnen. Alias etc. etc. 

Visst finns det avsnitt, där huvudpersonen vistas i Paris, New York, Berlin och fyrtioelva andra ställen, som kan vara bra var för sig. Men sedan blandas allt ihop. 

Näääe!
*****

Hur är det fatt ...

.. med de som anställer folk vid regeringskansliet? Rättegången mot dåvarande säkerhetsrådgivaren Landerholm är inte ens slutförd angående de handlingar han glömt kvar vid en kursgård - jo, men domslutet är inte klart - innan vi idag får veta att någon regeringstjänsteman slarvat med känsliga dokument. 

På en toalett på Arlanda hittades en pärm med handlingar som gällde NATO-samtal med Turkiet. 

På en toalett!!! Om jag är ute på resa har jag väl oftast en väska för handbagage. Jag går ju inte runt med saker ur väskan med innehållet i händerna. Har tjänstemannen suttit på toa och läst, eller ...?

Som sagt - personalen på rekryteringsavdelningen kanske skulle ses över.

 

*****

Folk, folk och folk

Pridevecka i stan. Det märktes. Massor med åskådare följde med längs tåget, som i sig bestod av dryga 7000 personer enligt polisens beräkningar. Stan pyntad med prideflaggor och målningar överallt. Det är så det brukar vara här i stan.

Målet var Stadsparken som snabbt fylldes, för att se showen på scen. Musik, dans, och med en rytmisk publikmassa. Fin stämning. 

I kanten av parken stod Trump, Orban, Erdogan och några andra och kaskadkräktes.

*****

Gav mig in ...

.. i ett projekt, som jag förstod skulle bli komplicerat. Jag är inte mycket till tekniker, särskilt inte i elektroniska domäner.

Vi har fått nytt avtal med Telia i hela bostadsrättsföreningen. Ny och bättre router bl.a. TV:n ska också bli bättre, liksom bredbandskapaciteten ... allt bara lovore. Dessutom ska det bli billigare än vad vi haft de senaste 7 åren.

Alltså satte jag igång att byta hårdvara. Nya apparater. Ser ut som de gamla, men tydligen har de högre kapacitet på alla sätt. Men, men, men ... det är många kablar och signaler som ska fixas. Och jag höll på i sammanlagt 6-7 timmar. Följde de skriftliga instruktionerna av den vanliga (oftast) dåliga kvaliten. Nådde jag målet? Nej!

Det fick bli återgång till det gamla, som kopplades in enkelt. OCH NU FUNKAR DET!

Det nya får vänta, tills någon annan i föreningen kan guida mig. 

*****

Ännu är inte ...

.. sommaten slut. 

Se bara på playan vid Gültzauudden!

*****

Bara en bild

En del anpassar sig.

*****

Jag är inte troende, ...

.. eller religiös på något sätt. Men imponerad är jag, när vi flyttar frukosten till vardagsrummet och TV:n där och ser kyrkflytten i Kiruna. TV på morgnarna är egentligen inget för oss i vanliga fall, men man är ju flexibel.

Nu får jag se hur den magnifika byggnaden glider ned för backen nära den stora skola där jag gick realen (högstadiet på den tiden) och två av tre år på handelsgymnasiet.

Kyrkan besökte jag bara på terminsavslutningar, för att få ta emot premier ur rektorns hand.

Den glider nu också förbi den gamla brandstationen med sitt fina torn. Vet inte vad som planeras för dess 'fortlevnad'. Jag kan inte föreställa mig att det rivs.

 

Kyrkan valdes till Sveriges vackraste byggnad för ganska många år sedan, någon gång i början på seklet.

 

Att den skulle gå att flytta har övergått mitt förstånd, när jag hörde tala om projektet. 

 

Det är nästan så man blir religiös. 

 

 

*****

Jag har aldrig haft problem ...

.. med att bli hörd i telefon. Ingen har någonsin klagat. 

Däremot hör jag ofta att många inte behärskar konsten. Ta vilken kontakt som helst som får prata i radio, eller andra ljudmedier. Folk i allmänhet verkar inte känna till hur man gör. 

Det är undermåliga s.k. headset, som 'fladdrar' i ansikte, eller hamnar precis framför munnen och ger märkliga ljudeffekter. Det är folk som håller mobilen framför munnen som en hårdbrödmacka de kanske längtar efter. Resultat blir att de blåser rakt in i mikrofonen, med högljudda pustar som resultat. 

Nej - kurs behövs. 

När vi hade gammaldags telefon höll vi hörluren intill örat och mikrofonen hamnade på sidan av munnen. Utmärkt!

Alltså kan vi göra precis så även med mobilen. Då blir resultatet utmärkt.

Lycka till!

*****

Det kommer en dag ...

.. som innebär hemflytt från stugan i skogen vid havet. Den dagen kom idag. Efter 8 veckor fastboende, med några enstaka utflykter till stan.

Att den här sommaren känts konstig, har jag rapporterat tidigare. Fort har det gått, också. Efter en kall, eller åtminstone kylslagen försommar, så kom rekordvärme som mer eller mindre förlamade oss i tre veckor. Allt som stod på Att-göralistan blev inte gjort. Vi får se när det blir av.

Nu väntar andra sysselsättningar, styrelseuppdrag bland annat. 

'Semeftern' är här.

Sönderblåst.

*****

Denna dag ...

.. ger oss ett överskott på frisk luft.

Tack oh lov hann vi med lite utejobb innan vinden började ta i. Blåbärsplocking och gräs- och slytrimning. Sedan kom regnet och inomhusvistelse resten av dagen.

Vi får se om alla träd står kvar imorgon.

*****

De må sitta ...

.. och tjäbbla som de vill borta i Anchorage. 

Men vi säger godnatt från Rånlandet.

*****

- Klart godkänt ...

.. sa han när han klev ner från taket och kom in för att rensa vår Tulikivi (braskamin).

Det han syftade på var hur fin vår skorsten var.

 - Det här är bästa typen,  sa han.

Det var alltså sotarmurre som besökte oss. En äldre, pratsam man som svingade sig upp på takstegarna utan att hålla i sig. Det var som vilken trappa somhelst.

På en kvart var allt avklarat för denna gång.

 - Det blir nytt besök om fyra-fem år, sa han.

*****

Tecken ...

.. i tiden, kan man säga, när man ser sina fingrar. Färgade av såväl plockning, rensning,  och infrysning.

Sällan har jag varit med om en sådan rikedom på den fronten, som i år. Liter efter liter åker in i frysen.

*****

Jag litar inte på ...

.. att mötet mellan trumpen och putler ska bidra till något positivt.

Men hoppas att jag har fel.

*****

Mitt förhållande ...

.. till humlor, är som bekant gott. Mycket gott till och med. Det hänger i sedan barndomen, då jag chockade mamma med att gå omkring i mosters rabatt och klappade humlorna på ryggen. Jag tyckte de var så fina.

Åsikten har hållit i sig, och det händer också nu.

Idag träffade jag på en av de minsta arterna bland de 40-tal som finns i Sverige. En trolig 'taigahumla'. Det där att känna igen de olika modellerna är inte helt enkelt. 

Den krabaten hade inte alltför stor tveksamhet till att handhälsa. Efter besöket var den till och med lite tveksam att kliva tillbaka till den renfana där jag mötte den. Men snart sa vi hejdå.

Humlor är bra!

Liten - jo. Här vinkar hen från mitt lillfinger. Foto: Benke..

*****