Rörmokare och VVS-montörer, eller kanske -konstruktörer måste ständigt gå omkring med leenden på läpparna. De tänker förstås på alla medmänniskor, som dagligen konfronteras med deras "verk". Eller missdåd, som jag skulle kalla det.
Kolla in det här maskineriet på bilden till höger! Nej - Det är inte det inre av ett maskinrum på en nybyggd atlantångare med gammal teknik. Inom rederibranschen har man kommit längre och där sitter operatörer och tittar på data- skärmar istället. Nej i rörmokar- branschen har utvecklingen stannat på Titanicnivå. Bilden visar ett relativt nybyggt, svenskt hotellbadrum.
Var börjar man. Lite tvekande petar jag missmodigt på någon detalj, bara för att se vad som händer. Nåja - Här sitter ju en rejäl handdusch, så det är ju bara att greppa den, rikta den från sig och vrida på alla reglage och dra i alla handtag. Riskfritt!
Den övre grova ratten ger inget resultat. Det måste vara någon sorts huvudreglage till hela husets värmesystem, eller nå't. Jag provar den där lilla öglan längre ner. Se där. En lagom liten stråle rinner ur kranen ner i karet. Nu gäller det bara att få rätt temperatur och med någon liten mojäng få vattnet att istället ta vägen till det där duschmunstycket. Jag drar i den där lilla knappen ovanför kranen, så brukar det ibland fungera. Då är det i stort sett bara att kliva i badkaret. Sagt och gjort. Och så drar jag i knappen. Nähä - man ska trycka på den. Okej!
Jag hör hur det börjar gurgla någonstans där bakom kaklet. Duschmunstycket förblir torrt. Men plötsligt... Från ett totalt oväntat håll skickas nålvassa och synnerligen iskalla strålar med stark kraft ner över mitt huvud och kropp. Jag försöker titta upp, med risk för ögonskador. Jo - Där uppe i taket sitter ett litet ilsket munstycke. Minimalt.
Under skrik, som säkert kan avlyssnas i hotellets reception (Där jobbar säkert något rörmokaravlat ättelägg, som har till uppgift att rapportera till högre instans i släkthierarkin.), utan syn, försöker jag komma åt något reglage där under och bakom de elakartade nålregnet för att stänga av. Tack och lov blir vattnet så småningom varmare, vilket gör att paniken lägger sig mer och mer. Och när även kallsuparna hostats upp blir istället uppgiften att försöka få de nu skållheta strålarna att dämpa sig.
Så där håller det på en bra stund.
Jag bara undrar: Kan man inte placera reglagen på motsatta väggen?
Eller åtminstone på väggen intill.
Med bruksanvisning!
Och varningstexter.
Sadister!
Det där hånleendet lär ni få lägga av med så snart mina advokater hör av sig.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.