Efter att ha vunnit kvällens omgång av
När och Fjärran stort, går jag ut på gården och ylar mot månen.
Kvällen är ljum och stilla. Havet ligger rofyllt. Jag ser det inte, men anar dess närvaro. I lugna andetag.
Mitt ylande ger inget svar.
Hade jag trott det?
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.