torsdag, februari 21, 2013

Besvikelse

Jag kan väl inte säga att jag är förvånad. Men någonstans långt inne i hjärtat och framförallt i hjärnan trodde jag att en regering, som vill sälja Sverige, tänkte ta mer än dryga 300 000 för våra råvaror. Den slanten räcker inte ens till ett lägenhetsförråd i Stockholm.

Än mindre räcker det till att skapa långsiktigt stark grund för de kommuner här i norr, som får stå för service, infrastruktur, en god miljö, med mera. Kommuner som krattar manegen för gruvföretagen, men aldrig får ersättning för att sopa upp skiten, om det går åt helsike, eller om malmen tar slut.

Här rånas vi på råvaror som i andra änden skapar miljardvinster, som långt ifrån alltid stannar i landet. Ja, jag kallar det rån. Och jag undrar vad det är för vapen som gruvföretagen håller mot regeringshuvudena. De vågar inte ta betalt. De är rädda för att gruvföretagen då lämnar in för gott.

Precis som i Australien?!!!
Precis som i Kanada?!!!
Precis som i Finland?!!!

I dessa länder tas det ut rejäla avgifter, i vissa fall 30% av gruvans vinst. (I Finland har man inte börjat ännu, men det funderas i alla fall över det.)

Det blir kulor det. Som kan användas till nyttigheter.
Men se - Inte i Sverige.

Det är väl klart att man känner sig sviken.
Och oändligt besviken.

*****

4 kommentarer:

Unknown sa...

ja, låt pengarna stanna där de hör hemma, mer i alla fall. bilden av "den tärande tarmen" är så sned.

Bert Bodin sa...

C-M: Ja, tänk att även västkustska järnpojkar kan tycka så. ;-)

Elisabet. sa...

Ja, i det här fallet är jag helt enig med herr Bodin!

Bert Bodin sa...

Elisabet: Puh och pust! Jag som varit sååå orolig för din reaktion. ;-)