Men aldrig Rhodos. Nu blev det så att vi snabbt beslutade oss för en greklandsvecka. Då fanns i stort sett bara Rhodos kvar att välja. Åtminstone direkt från Luleå. Så då blev det så, även om jag har mina tvivel om den ön. För turistiskt för vår smak egentligen.
Men vi ger ön en chans. Fyra timmar och tjugo minuter tar resan. Bara det känns som trolleri. Vi installerar oss på fräscht hotell mitt i Rhodos stad, eftersom vi inte vill bo i de värsta turistghettona. Det finns enorma anläggningar med jättelika poolområden som komplement till stränderna, utanför stan. Stan känns då mera genuin, även om det dras en hel del i turisterna här också. Inkastare till restauranger och tavernor försöker övertyga om att just deras krog serverar den bästa maten. Vi avböjer vänligt men bestämt. Och vips såhittar vi ett genuint ställe inte långt från vårt hotell. Traditionell inredning. Grekisk publik. Det ser bra ut, tänkte vi, och mottogs med öppna armar.
Trevlig betjäning. Grekiska menyer. Enkelt och smakrikt. Servitören låter imponerad när jag beställer på grekiska och dessutom skiljer på "mia" och "enna". Man är ju polyglott.
Och som tur är sitter kunskaperna i så att jag beställer grekiskt kaffe "sketto", det vill säga utan socker. Jag har en gång råkat byta vokal i det där ordet och förorskat gapskratt och generade miner hos serveringspersonalen när jag beställde. ("Skatto" betyder skit.)
Härlig lördagkväll. Mätta blev vi. Med råge.
Nu tar vi tidig kväll. Vi vill ta igen förra nattens korta sömn.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar