På väg hem möter jag en bil på vägen, som håller av lite för dåligt. Men jag tycker att jag har gott om plats och håller av desto mer. Plogkarmen är ju långt därute till höger.
Än slank jag hit, och än slank jag dit. Och sen slank jag ner i diket. Ordentligt. Djup lös snö. Det fanns inte en chans att ta sig loss. Det var bara att börja ringa efter assistans. Rätt uppretad blev jag, när jag började titta på hur det såg ut. Vägen var plogad för långt ut i kanten. Plogaren hade till och med brutit av markeringskäppen.
En kvinna promenerar förbi.
- Det där har jag bara väntat på. Jag såg att den där käppen var kapad redan igår. Hoppas ni får hjälp.
Att få tag i assistans var inte helt lätt. Vår försäkring täcker tydligen inte dikeskörning, när inga skador uppstått.
Mitt under samtalet med assistansfirman, kommer en man från gården tvärsöver vägen och frågar om vi behöver hjälp.
- Jo, men jag tror inte vi klarar det med en annan bil, sa jag.
- Men jag har traktor.
Han går för att hämta den ur sitt garage, den snälla människan, och vi tackar nej till assistansfirman.
Under tiden stannar en ung kille och frågar om han kan hjälpa till. Vi berättar att vi får hjälp, men tackar för omtanken. Han kör vidare.
Snart står en stor traktor där. Vi kopplar ihop oss och börjar dras upp ur diket samma väg som vi körde ner i det. Det var inte helt lätt. Snön var "bottenlös" därute i kanten. Men till slut gick det bra.
- Tusen tack, säger vi. Vad ska du ha för detta, då.
- Ingenting, säger mannen. Man måste ju hjälpa till.
- Men vi kan swisha.
- Det behövs inte. Se nu till att det går att köra vidare.
Det är inga problem. Inga skador på bilen. Vi tar oss hem utan problem.
Vad traktorräddaren inte vet, är att jag snappade upp traktorns registreringsnummer och lagrade det i en hjärnvindling, och nu är ägaren identifierad. Vi kommer att skicka ett tack för hjälpen på något sätt.
Ett stort tack för hjälpen är han värd. Och det ska han få veta.
 |
| Missvisande plogning |
*****
Ett bra exempel på " Konsten att vara snäll". En självklarhet för vissa och det är så gôtt!
SvaraRaderaJag tror att om man har en traktor så är man alltid så :-)
Jaså - Så du har traktor??
Radera😊
Det är sådana historier som får mig att tro på att godheten i människan. Den finns och också i mycket högre utsträckning än vad nyhetsförmedlingen låter oss tro.
SvaraRaderaTrevlig söndagkväll.
Apropå mitt inlägg om teknik så har jag en fotokompis (man) som tar de allra mest fntastiska bilder med den bästa kameran, den man alltid har med sig, mobiltelefonens.
Det är bara på bloggar man får läsa om positiva saker.
RaderaDin man är klok. Som jag. 😉
Så där gjorde även en bil med finska vindkraftstekniker i, i torsdags här på Ön, när jag mötte dessa på en än smalare väg. :)
SvaraRaderaRingde traktor så efter ca 8 minuter var de uppe igen och betalt tog inte vi heller, trots erbjudande om fakturaadress till de finska företaget. :)
Hade ni också en plogare, som plogar utanför vägen?
RaderaDet där med hjälpsamhet är en dygd. Kan man, så ska man. Men det gäller också att man kan ta emot tacksamhet.
Jo det är i en liten kurva det "alltid" plogas lite utanför... :)
RaderaOch praxis efter den vägen är att man väntar om någon redan kör på vägsträckan.
Eftersom jag också är en språkpolis så "måste" jag ju naturligtvis påpeka ett syftningsfel i din text.
SvaraRadera"På väg hem möter jag en bil på vägen, som håller av lite för dåligt." Det var väl bilen och inte vägen som höll av för dåligt. ;)
Äsch då! Jag skulle ju ha skrivit "bilpåvägen". ;-)
RaderaDu var ju "på väg" hem så du hade kunnat strunta i vägen. Bilar brukar - oftast - vara på vägen. ;)
RaderaMen inte alltid, som synes.
Radera