måndag, oktober 23, 2017

Oktoberdag

Ja inte vet jag, men jag känner mig lite småhängig. Nyser en hel del och får snyta mig ideligen. Lite tung i huvudet emellanåt.

Kan det vara förkylning?

I vilket fall går jag ut i det fina vädret, som vi äntligen välsignats med. Sol i lördags, halvsol igår och molnfritt idag. Dessutom helt vindstilla.

Jag tar den "vanliga" turen runt stadshalvöns stränder. Söker mig till ljuset över vattnet i fjärdarna och i älven. Det gäller ju att hämta D-vitaminer. Och motion, förstås. Såhär en måndagseftermiddag vid tvåtre-tiden är det inte så mycket folk i rörelse. Någon hundägare. Mamma med barnvagn, eller pensionär, som jag. Möter även systersonsambo. Finns det något annat ord för det? 

Färden avslutas i några av stans gallerior. Skojakt. Jag behöver nya vinterkängor. De av de sportigare slaget. De gamla börjar falla isär i sina beståndsdelar. Det blir dock inget inköp idag. Men jag vet vilka alternativ jag kan tänka mig.

Promenadens riktiga avslut skedde på ICA. En filkartong blev dagens byte.

Älven ligger blank och fin.

*****

8 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är på kurs inte långt från Arlanda. Här är folk inom mitt (nuvarande) område från hela Sverige. Ett slags ”årsmöte”.

Vid lunchen satt jag bredvid två från Lycksele. Ja då tänkte jag på Elisabet nere i Halland. Lite senare pratade jag med en kollega från Luleå (Sunderbyn) Ja då tänkte jag på dig.

Ja ni ”bloggvänner” från Väster- och Norrbotten dyker upp i tanken vid såna tillfällen :-)

Turtlan inte inloggad

Bert Bodin sa...

@Turtlan.

Ja, men då hade du trevligt sällskap, då. ;-)

thord wiman sa...

Hej,
men vad är det för rart flygfä du fått på linsen?
Är det en alfågel månne? fågeln vars sång påminner om en klarinett och är kapabel att i april/maj flyga till Sibiriens häckplatser med bara en mellanlandning - trehundra mil!
Relativt högt liggande akterparti, två långt utstickande mittre stjärtspröt, ej helt utväxta ännu, som det ser ut, ljus kind. Enstaka exemplar noteras i Norrbotten, senast nu den 22/10 en ensam fågel på Kallaxfjärden.
Tänkte du skulle ta mig ur mitt bryddderi angående arttillhörighet, ogörligt se färger (anar ändå en ljus kind) i motljus men silhuetten blir istället bra skarp. Kom nu inte och säg att det helt sonika är en alldeles vanlig sent kvarstannande gråtrut, skämmas vill jag ju inte.
Är det Stora Luleälv som flyter fram så mäktigt här?

Bert Bodin sa...

@thord wiman.
Tyvärr är det "bara" en ung gråtrut.

Alfågeln ses mest uppe i fjällen, förutom under flytt, då de observeras även hör vid kusten. Men då oftast ute i skärgården.

Rätt gissat. Det är älven som du ser.

thord wiman sa...

Det är bra vackert där du är, tack för klargörande gråal!

Under slutna ögonlock i normaltid far jag i natt iväg till sömnens och drömmarnas fjäderholmar via skämskudde...

Förutom skönhetsupplevelsen och storheten i ett fågelmöte (vilken fågel som helst egentligen) är det också skojsigt och spännande då det oväntade alltid är närvarande i ögonblicket som faktor och gäst för att bidra och kittla litet extra.

Kolla Artportalen: Fågelobservationer Dalarna den 26 Okt. Det lyser RÖTT på halva sidan! Ökenstenskvätta! Alldeles bara en bit norr om Avesta.
Kolla foto: 4:e uppifrån. En raritet i Sverige.

(Det står i fågelboken det är en kortflyttare. Snacka om att vara lost.)




Bert Bodin sa...

@thord wiman.

Oj! Men du var själv inte med i noteringarna i Artportalen.

Fin fågel.

thord wiman sa...

Kul du tog dig tid att kolla in den bevingade felnavigatören. Blott max en handfull noteras i Sverige årligen.

Nej, bestämde mig för många år sedan att inte jaga iväg på fågelrapporter för ytterligare ett kryss hur udda det än må vara, vill inte uppleva fåglar på det sättet, kontraproduktivt dessutom ur ett miljöperspektiv.

Lite överdrivet löjligt känslomässigt kanske men det är viktigt att försöka vara sann mot sig själv.

Bert Bodin sa...

@thord wiman.
Då är vi två. Jag är inte heller någon kryssjägare. Jag låter sällsyntheterna upptäcka mig, istället för tvärtom.