Första gången på länge. Gymet har fått vänta ett bra tag. Dels brukar jag sommartid ha kortet avställt, eftersom jag inte bor i stan då. Sedan har jag ju varit "konvalescent" sedan 28 augusti efter min ablation. Förbjuden att träna helt enkelt.
Lägg därtill att jag var väldigt försiktig med tanke på smittoläge under våren och innan vaccination. Det blir mer än ett halvårs paus, totalt.
Men nu så ...
15 kommentarer:
Ja, jag tillhör väl det fåtal människor i vårt land som aldrig stått på en dylik maskin, men det är säkert hälsosamt. Minns när vi fick nåt slags rehab-gym i Malå ..., nja, det blev liksom aldrig min cup-of-tea.
Hatar gym så är det bara
@ Elisabet
Nyttigt, som sagt.
@ Babsan
Det bryr jag mig inte om. Så'de'så. 🙃
Jag har också börjat om efter 1,5 år. Först pausade jag pga smittläget, sen rehab efter höftledsbyte. Känns bra att börja igen. Men det tar ett tag att komma ihåg vad jag brukar göra, inte bara maskiner. Några maskiner ska jag vänta med några månader sa sjukgymnasten. ellem
@ ellem
Den maskin jag ägnade störst uppmärksamhet var löpbandet.
Sedan tog jag övrigt med försiktighet. Låga vikter.
Har också lite svårt tycka om detta med gym. Känner mig inte riktigt hemma trots nyttan med det. En orsak är att jag jobbar ju hela dagarna inomhus och då vill jag vara utomhus för motion.
Föredrar mycket mer gå och simma. Troligen på att det är jag bra på. Även så här vid 50 + sitter crawl tekniken fint. Som att cykla. Har man en gång lärt sig…
Men eftersom vi bor nästan granne med Friskis’ så ska jag väl köpa ett kort för friskvårdsbidraget vi får från regionen. Så ska försöka komma igång för det behövs.
@ Turtlan
Det som är bra är att man aktiverar delar av kroppen som kanske inte används dagligen. 🤔
Men jag TROR verkligen att det fyller en funktion; att man blir starkare i kroppen och då menar jag inte som Starke Adolf, utan som du själv säger Bert.
@ Elisabet
Överens som vanligt. 😉
Min bonuspappa, född 1916 och stridspilot under andra världskriget och senare flyglärare vid Krigsflygskolan i Ljungbyhed kom en gång på 1980-talet och hälsade på oss i vår då ganska stora villa i Stockholm. Vi hade då införskaffat en motionscykel som stod i gästrummet där han skulle bo. Han tittade roat på den och sen på oss och sa lakoniskt: Vad är det för fel på en vanlig cykeltur i Guds fria natur?
Han levde, bortsett från det tuffa och utsatta pilotlivet, ett normalt liv - gick dagliga hundpromenader i underbar skånsk bokskogsmiljö, klippte gräs, räfsade löv och dammsög (tribut till dig Elisabet). Tog en drink före maten varje dag och ett glas rödvin till middagen. Älskade god mat, umgicks långt in i ålderdomen med goda vänner, deltog aktivt i samhällslivet, satt i kommunfullmäktige och hade många andra viktiga uppdrag som höll honom socialt engagerad.
Född och uppvuxen i Sundsvall, van vid vinter, extremt duktig skidåkare på längd och tvär i alla år, både i Sverige och i Alperna. Bodde många år i Etiopien och byggde upp shahens flygvapen, lärde sig då och talade bland övriga språk flytande italienska. Avskydde bastu, var av flygvapenläkare avrådd från vinterbad och annat som han bedömde som ”trams”. (Jag har ju förstås min inställning till allt sånt här delvis från honom). På slutet klart dement men med sina klara stunder. Bortsett från en höftledsoperation på 1980-talet, gula-fläcken och lite andra ålderskrämpor var han han fullt rörlig och frisk in i det sista.
Men aldrig i livet att han skulle ha räknat sina hundpromenadsteg med stegräknare, lyft ett enda kilo skrot, gått på ett löpband eller satt sig i en roddmaskin. Han behöll livet igenom en sund distans till sådant här som inte ens fanns i sinnevärlden när han var ung. Man höll sig då aktivt på normalt vis. Han blev den äldste levande Flygvapenpiloten, avtackades av ÖB ett år innan han dog och somnade stilla in för två år sen. Han blev ETTHUNDRATVÅ år.
Jag berättar det här - och det är förstås för långt som vanligt - inte för att ”dissa” varken gym eller dem som gillar att använda dem. Mera som en reflektion över hur märkligt samhället utvecklats…
(Motionscykeln gick senare bort via Blocket. Vi begick samma mentala misstag och inköpte en också i Frankrike, den såldes mer eller mindre oanvänd vid hemflytten på franska Blocket, Le Bon Coin)
@ Monet
Tack för de härliga reflektionerna.
Jag tror att en stridspilot har större chans till fysiska aktiviteter i sitt jobb, jämfört med mig som suttit på kontor. Jag promenerar också mycket, fjällvandrar gärna. Men vissa fysiska rörelser hittar jag bäst på gym. Och det finns ju sådana utomhus också.
Sedan finns ju en social aspekt också. Man träffar ofta bekanta.
Bara för att rätta till en myt. Stridspiloter håller sig självklart i fysiskt trim. De undersöks också regelbundet medicinskt av säkerhetsskäl. Men de börjar sin yrkesverksamhet som mycket unga och slutar aktiv tjänst också vid tidig ålder. De sitter inte heller precis och gympar i planen, det är trångt i cockpit och inte utrymme för annat än mest spakrörelser. Officerare i aktiv tjänst går över efter det i olika typer av stabstjänster, alltså lika mycket stillasittande kontorsarbete som du ägnat dig åt.
Nej, det var inte den fysiska motionen som gav honom ett långt liv. Han hade dessutom under många problem med höftsmärta (man opererade inte lika lättvändigt på den tiden) och senare med partiell blindhet pga gula fläcken vilket förhindrade hundpromenader och cykelturer på slutet.
Varfagsmotion och att hålla sig rörlig upp i åren är omvittnat bra. Men det utgör inga som helst garantier för en förlängning av livet. Vikten av 10.000 steg är också en myt - det är en missuppfattning av en japansk reklamkampanj på 1960-talet. Vill man nå högst livskvalitet under de år man har kvar är det viktigare att vårda sina sociala relationer, engagera sig i samhället, ”göra gott” för sina medmänniskor, hålka sig ajour intellektuellt (och inte bara genom patiens och korsord), se till att sova bra och undvika den stress man faktiskt inte behöver utsätta sig för upp i åren. Om man har ekonomi och vardagshälsa på plats vill säga.
Du verkar vara en extrovert människa med stort behov av sociala kontakter och aktiviteter. Personligen tror jag då att gymmet bäst tillfredsställer de behoven. Om du sen får en och annan tjockare muskel och blr glad över det skadar det ju inte. Men var rädd om ditt hjärta!
@ Monet
Ang. det du skriver i slutet: Bygga muskler är det nog försent att göra. Här handlar det mer om rörlighet och att behålla de muskler jag har. 😇
Aldrig för sent Bert💪
Skicka en kommentar