.. lyckades det.
Det var en pärs, faktisk. Mest för att det är ett så kallat 'minipussel'. Bitarna är 10-13 mm stora. Inget för fumliga fingrar.
*****
Inget jobb för mig, även om jag inte är särskilt höjdrädd.
Men den där vingliga armen, placerad på en liten lastbil som hissats upp på fyra pålar som står på isigt underlag. Njae ...!
*****
Men nu läser jag i både tidskriften Filter och Vi att det delvis går åt ett annat håll. Kul, tycker jag. Håller vi på att bli 'överdigitaliserade'. Mättade, kanske?
På ett kafé i Stockholm har man gemensam lösning av Melodikrysset. Förfest med På spåret innan man går ut i nöjessvängen är ett annat exempel. Fler varianter finns.
En ny generation håller alltså på att 'mysa in sig' i de vanor som äldre personer hittills varit majoritet i.
Man kanske inte är så töntig ändå. Inte för att jag löser Melodikrysset. Det tycker jag är lite passé. Något som mina föräldrar ägnade sig åt. Jag har svårare kryss att ta tag i.
*****
.. kom ut i väntrummet och hämtade mig före avtalad tid. Jag hade ju checkat in via SMS, som man gör nuförtiden, så de visste väl att jag var här.
Det var dags att operera bort den lilla skavanken på mitt huvud. Ett litet sår, som aldrig ville läka och som en hudläkare tagit en biopsi från i början av november. Nu var det dags att göra något mer definitivt.
I min tankevärld hade jag föreställt mig en så kallad kryobehandling, där man fryser bort hudförändring, snabbt och elegant.
Men så blev det inte. Det blev kirurgi. Lokalbedövning och skalpell. Och efterverkningarna blev ju förstås därefter. Tur att det är vinter, för då kan jag ju ha mössa på mig. Synd att det inte är påsk, för då hade jag struntat i mössan. Ser ju ut som en påskkärring.
I två dygn ska jag ha den där kompressen under den glamorösa 'bandanan'. Därefter behöver jag bara det plåster som sitter direkt på såret. Den 12 februari får jag ta stygnen, så då får vi se hur det ser ut då.
*****
.. att studera människor, och människors beteenden. Ofta blir jag förundrad. Ibland går ett beteende i vågor. Plötsligt syns det inte alls, men kommer tillbaka senare.
Jag har nämnt ett för en tid sedan.
 |
| På väg att dela ut pris i Guldbaggegalan. Filip Berg med händerna säkrade. |
Sedan har vi tjejerna eller de unga damerna, ja upp till 40-årsåldern. En övervägande del av dem verkar inte ha upptäckt att jackan, kappan, eller vad man nu har för ytterplagg, är utrustad med någon form av stängningsanordning. Nä - här ska det fladdra. Ibland oavsett väder. Och blir det lite för kallt, så drar man eventuellt ihop plagget och håller ihop det, antingen med ena handen, men vanligast med korsade armar.
Alltså - vad handlar det om? Är det influerare som inte vet bättre, eller ...?
*****
.. varför just detta inlägg från april 2013 är det mest lästa de senaste sju dagarna.
*****
 |
| På ICA funkade dock dörrarna. |
.. vinprovning i bostadsrättsföreningen var lite annorlunda. Här handlade det inte bara om vinsorterna. Nej, här handlade det också om glasen.
Vi provade samma vin i olika utformade glas. Jag var lite frågande om det verkligen kunde vara sant att smaken varierade beroende på hur glaset såg ut. Men det visade sig med all tydlighet, att så var fallet.
Mest iögonenfallande var, när vi hällde upp ett vin som vi först smakat i en generös kupa, i en plastmugg. Det goda vinet förvandlades till något som smakade vatten. Liten överdrift, förstås. Men det var märkligt. Om vi sedan hällde tillbaka vinet i ett riktigt glas, så blev det riktigt gott igen.
Jag tänker inte recensera de olika vinerna här. Det enda jag kan säga är att de var goda - bara de serverades i lämpligt glas. Det låter lite snobbigt.
Men jag är ju snobb.
*****
Vi flyttade till vår nuvarande lägenhet 1987. Nytt och fräscht. Det är det förstås ännu eftersom vi vårdat boendet. Några genomgripande förändringar har vi inte gjort. Inte byggt om köket. Original vad gäller skåpluckor och tillhörande handtag. De sistnämnda har förresten börjat dyka upp på nya inredningar också.
Kyl och frys, samt spis är förstås utbytt.
Ovanför diskbänken sitter en lysrörsarmatur finurligt inpassad. Där började ljuskällan plötsligt fladdra oroväckande igår. Vi försökte erinra oss om vi någonsin bytt lysrör där, men kunde inte komma på att vi gjort det. Men nu var det alltså dags.
Rätt tänkt av mig. Träffade en ung och mycket kompetent expedit, som kom fram och undrade om jag behövde hjälp. Lysrör av den kända sorten fanns inte.
*****
 |
| Kunde tyvärr inte få nån bild när de åkte förbi månen och Jupiter. |
Skred av Sara Strömberg. Handlingen äger rum i Åretrakten. Jag har inga förväntningar. Har inte hört något om den, eller om författaren. Ruskigt tätskriven verkar den som. I alla fall de första sidorna.
*****
'Roman' står det på omslaget. Jag skulle hellre kalla den biografi, eller rentav dokumentär. Dagbok skulle också kunna gälla.
Visst har den sina poänger då och då. Men den är också rätt rörig, trots att den i stort sett är en skildring som kan liknas vid en tidslinje. Men alla de där märkliga namnen; Lilla molnet, Tjuven, Cyklopen, Gipset eller Spanjoren. Svåra att hålla ordning på.
*****
.. till förbrytarregistret igen. Åtminstone visuellt. Det gör jag någon gång då och då.
Gick frivilligt till polisstationen och anmälde mig. Det vara bara att ställa upp, bli fotograferad, betala och vänta en vecka på utslaget.
Det handlade om nytt pass. Aldrig någonsin har jag varit nöjd med hur jag ser ut där. I alla fall inte sedan man börjat fotografera på polisstationen. Förr i tiden gick man till en fotograf och tog bilder. De blev mycket bättre än dagens. Sedan gick man och lämnade in sin bästa bild för att få den inklistrad i passet.
*****
.. med svensk film, egentligen? Den frågan är jag inte ensam om att ställa. All statistik säger att tittarsiffrorna på våra biografer går ner, när det bjuds inhemska produktioner.
Igår delades Guldbaggen ut vid en stor gala på Cirkus i Stockholm. Galan var det inget fel på. Shima Niavarani skötte det utmärkt. Jag tycker hon är slagfärdig och kul.
Men hur var det med filmerna. Ja - de flesta av dem har jag aldrig hört talas om överhuvudtaget. Än mindre sett. Under dagen igår redovisades en del statistik som gällde hur mycket publik de olika filmerna hade lockat. Mest folk drog filmen Hammarskjöld. Den har även jag sett. Motståndaren är den andra jag fått ögonen på.
Rekordet har dock filmen 100 årstider. Totalt anonym både för mig och för en större biopublik. Knappt 300 personer har sett den, om man kan lita på Kulturnyheterna:s sändningar under dagen. Hur kunde den filmen överhuvudtaget bli nominerad? Nominerad till 'Bästa film', dessutom. Den fick ju heller inget pris. Och hört talas om den har jag då inte.
Till bästa film utsågs Paradiset brinner. Också den en helt anonym rulle. I alla fall för mig. Filmen Syndabocken fick flest priser totalt, men blev alltså inte bästa film. Hur hänger det ihop? Också denna är för mig totalt obekant.
Nä - Det där priset börjar jag nog betvivla.
Vad tyckte du?
*****
Igår sågs mina fötter under noggrann kontroll. Jag fick godkänt, trots att jag har kartnagel på båda stortårna. Stortå är vedertaget som begrepp. Jag frågade vad övriga tår kallas i fotvårdarbranschen.
*****
 |
| Klipp från Dagens Nyheter |
.. att den här översikten såg lite märklig ut, när jag läste den i dagens DN.
Matpriskollen har gjort sammanställningen av livsmedelsprisernas prisökning och -sänkning.
Jag kan konstatera att det bland de varor som ökat mest endast finns en, som vi köper ofta, nämligen broccoli och blomkål. Så det får vi väl tugga i oss då.
Billiga päron har vi dock haft tillgång till under i stort sett hela hösten. Kan inte tänka mig att de har blivit dyra.
Kan också konstatera att jag aldrig mer ska köpa pulvermos. Har jag inte gjort det på 50 år, så kan jag nog vara utan även i fortsättningen.
Bland varorna som minskade(?) mest köper vi mer. Och det låter ju jättebra. Men det jag reagerar över; är det verkligen med sanningen överensstämmande.
Smör, crème fraiche, mjölk och ost hör enligt listan till de varor som minskat mest i pris. Och jag brukar ofta reagera över priset på smör och ost. Det tycker jag har ökat betydligt.
Var har jag fått det ifrån, undras.
Kan en sån som jag verkligen ha fel?
*****
Luleå intresserar. Ja, inte bara Luleå, utan snarare halva Sverige, dvs norr om Sundsvall. Detta har den rikstäckande dagstidningen Dagens Nyheter insett och inrättat en redaktion här i stan. En sådan fanns förr i tiden, men försvann någon gång på 80-talet tror jag.
Marcus Derland är chef och han kom till januarimötet för Aktiva seniorer för att informera om satsningen. Det gjorde han bra med exempel på inslag som rönt stort intresse. Bra förklaringar och bra redovisning av vad det hela lett till. DN:s upplaga i norr ökar. Inte papperstidningen, men den digitala varianten.
Och de exempel han visade handlade inte enbart om batterifabriken i Skellefteå, eller det gröna stålverket, H2 Green Steel, som byggs mellan Luleå och Boden. Nej här fanns reportage om Tintin-fallet (den lilla pojke som mördades på dagen för ett år sedan av sin våldsbenägna pappa här i stan), en invandrare som trotsar kylan och går ut på isen och pimplar, eller en träff med den invandrarkille som blev oskyldigt haffad i Boliden som terrorist för tio år sedan. Hur lever han nu? Eller det faktum att hela Bottenviken nu är istäckt, rekordtidigt för säsongen. Tidningen fick följa med på en av isbrytarna. Alla dessa exempel är förstasidesstoff under den senaste tiden.
Som sagt - en del om livet här i norr i allmänhet.
Bra gjort, DN.
*****
.. en bok på engelska, än en dålig översättning.
Så sa en yngre man (studerande, tror jag), när han intervjuades om att läsvanorna förändrats, så att ungdomar numera hellre läser engelska böcker.
Min undran är då: Hur kan en person som kan avgöra om en översättning är bra, eller dålig, vara så duktig i svenska. Och hur vet hen om engelskan är god, eller dålig?
Tillåt mig tvivla. Eller är det så att svenskundervisningen är så himla bra? Men då är ju engelskundervisningen också väldigt bra. Eller?
Nej - jag får inte ihop det.
-----
En annan ekvation som jag inte förstår är att ungdomar blir psykiskt sjuka av att börja skolan klockan åtta.
 |
| Klicka på bilden om du vill läsa texten. |
Min fråga blir då. Blir det verkligen så? Finns det inte risk att de stannar uppe lite längre, när de vet att de inte behöver vara i skolan förrän klockan nio?
