. . över ett snart fullständigt avätet frukostbord.
*****
fredag, januari 06, 2012
torsdag, januari 05, 2012
Vintermorgon
Ut i snön. Måste mata fåglarna, som inte fått något på flera veckor. Skotta upp en parkeringsplats till bilen, så vi slipper ha den mitt på gården. Han som plogar åt oss gör bara en rak väg in på tomten. Visserligen ända fram till bron ("förstukvisten" för dig som hänfallit åt sydliga bosättningar), men det är lite trist att behöva krångla sig förbi bilen varje gång man ska ta sig iväg någonstans.
Till exempel för att hämta vatten i pumphuset. Eller läsa av elmätaren som sitter vid tomtgränsen. Ja - Det finns en hel del att göra i skogen.
*****
Till exempel för att hämta vatten i pumphuset. Eller läsa av elmätaren som sitter vid tomtgränsen. Ja - Det finns en hel del att göra i skogen.
*****
onsdag, januari 04, 2012
Ankomsten . . .
Men snart är vi installerade, en liten whisky innanför tröjan och mat på spisen.
Skönt efter en dag med begravningsförberedelser, bouppteckningsförberedelser med mera.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
tisdag, januari 03, 2012
Tjänade sexhundra spänn - eller nå't
Ibland ska man ha tur. När jag backade ut bilen från garageplatsen för att skjutsa vår nyårsgäst till flygplatsen, slog det mig att plånboken låg kvar hemma i lägenheten.
- Men jag har pengar, sa Birgitta.
Hon tänkte på parkeringsautomaten.
- Okej. Då kör vi, sa jag, medveten om att jag då inte heller hade något körkort med mig.
I snöyran närmare flygplatsen stod polisen. Förstås!
Men de hade redan vinkat in fyra, fem bilar för kontroll.
Lugnt och världsvant körde jag förbi.
*****
- Men jag har pengar, sa Birgitta.
Hon tänkte på parkeringsautomaten.
- Okej. Då kör vi, sa jag, medveten om att jag då inte heller hade något körkort med mig.
I snöyran närmare flygplatsen stod polisen. Förstås!
Men de hade redan vinkat in fyra, fem bilar för kontroll.
Lugnt och världsvant körde jag förbi.
*****
Såpastart
Valrörelsen igång. Nej, inte om svenska angelägenheter. Inte heller någon ny ordförande för sossarna.
Nej - Nu har lydstaten Sverige bestämt sig för att i minsta detalj, sida upp och sida ner, intervju för intervju, program för program i radio och teve, redovisa alla förstadier till presidentvalet i USA.
Låt valberedningen syssla med sitt, så kan vi väl så småningom (om ett år ungefär) få veta hur det gick.
Det räcker!
*****
Andra bloggar om: USA, Val, Media, SVT, SR, DN, Aftonbladet, Expressen, Politik, Angelägenheter, EU, Sverige
Nej - Nu har lydstaten Sverige bestämt sig för att i minsta detalj, sida upp och sida ner, intervju för intervju, program för program i radio och teve, redovisa alla förstadier till presidentvalet i USA.
Låt valberedningen syssla med sitt, så kan vi väl så småningom (om ett år ungefär) få veta hur det gick.
Det räcker!
*****
Andra bloggar om: USA, Val, Media, SVT, SR, DN, Aftonbladet, Expressen, Politik, Angelägenheter, EU, Sverige
måndag, januari 02, 2012
Vilken lyx
Tänk att få vara ledig. Sedan i fredags och över trettonhelgen. Det blir 9 dagar utan jobb. Ja - Idag var jag förstås tvungen att gå in en stund, men det var bara trevligt att se att kollegerna sitter där. Det gjorde de. I god ordning. Och jag kunde lämna jobbet redan efter en halvtimme.
Återstår alltså för mig att bara koppla av, ägna mig åt nyårsgästen, lösa korsord ... laga mat kanske.... ta en lur på soffan.... en kopp kaffe... och en till ....
Ja sannerligen - Sysslolös är man inte.
*****
Återstår alltså för mig att bara koppla av, ägna mig åt nyårsgästen, lösa korsord ... laga mat kanske.... ta en lur på soffan.... en kopp kaffe... och en till ....
Ja sannerligen - Sysslolös är man inte.
*****
söndag, januari 01, 2012
Sådana här . .
Det kallas outsourcing.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
fredag, december 30, 2011
Extra julafton
Jag tycker de vittnar om mottagarens intellektuella bredd och vitalitet.
Verkligen!
*****
Skickat från min Samsung Mobil
Vad är det för fel ...
.. på en, om man vaknar med en melodislinga i huvudet, som sedan förföljer mig resten av dagen?
När plooooommonen blooooooommar i Bleeeeemminge byyyyyyyy...
*****
När plooooommonen blooooooommar i Bleeeeemminge byyyyyyyy...
*****
onsdag, december 28, 2011
Här sitter jag ...
.. klockan 16.57 och vill gå hem.
Men väntar ett viktigt mejl från Porto Seguro.
(Trummar rytmiskt med fingrarna mot bordsskivan.)
*****
Uppdatering: Mejlet kom aldrig. Jag gick hem.
Men väntar ett viktigt mejl från Porto Seguro.
(Trummar rytmiskt med fingrarna mot bordsskivan.)
*****
Uppdatering: Mejlet kom aldrig. Jag gick hem.
tisdag, december 27, 2011
Mellandagsjobb
Så blev det vardag igen. Därmed också jobb från åtta till fem. Personalstyrkan kraftigt decimerad förstås. Många vill vara lediga. Sedan har sjukdom och annat ställt till det.
På det kontor jag sitter är vi bara sju personer idag. De ska ta hand om de arbetsuppgifter som måste tas hand om. Det går, eftersom våra kunder (mest "yrkesresenärer") normalt också tar det rätt lugnt sådana här perioder. Normalt är vi 21 personer på det här kontoret.
Jag får börja med ensamkommande flyktingbarn, som ska föras från Stockholm till en av våra Norrbottenskommuner. Två unga grabbar möter en ny framtid. Förhoppningsvis blir den bra.
Glad göteborgare (De är oftast glada.) är nästa kund, som saknar bekräftelse för sin och sina kollegers resande. Det visar sig vara en felstavning i en mejladress som ställt till det. Fel och fel, förresten. Tänk om folk kunde stava sina namn som folk. Blir inte vi informerade om ohörbara krusiduller, så blir det som det blir och det kan i vissa fall ställa till det rejält. Det händer att resenärer blivit nekade ombordstigning på ett inbokat flygplan på grund av tjafs med namn. Man får inte åka internationellt med namn som misstämmer med det som står i passet. Den här gången var det en inrikesresa och då är det inte riktigt lika kinkigt.
Nästa kund är en man som ringer från Linköping och ska ordna resa för sig själv och en kollega till Luleå. Det är bara det att han samtidigt är ute i mellandagsrean och alltså ägnar endast halva sin uppmärksamhet åt mig och mina frågor. Frun står och pratar med honom bredvid. Jag säger bara grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.
Sådär går det på. Men det är väldigt lugnt. Snudd på tråkigt. Jag jobbar med lite annat. Uppdatering av hemsidan, lite uppföljning på personalfrågor ... Lite längre fikarast än vanligt kan jag också kosta på mig.
Monet undrade för ett tag sedan vad jag gör på dagarna.
- Varför finns det resebyråer nu, när "alla" kan boka själva.
Förklaringen är ganska enkel. "Alla" kan inte, eller vill inte sköta sina reseangelägenheter på egen hand. I mitt fall, som bara handlar om tjänsteresor av en eller annan anledning, betyder det att vi endast jobbar med fasta kunder, som har avtal med oss. Det innebär att vi i så långt möjligt ska erbjuda det lägsta priset (Säg vilken annan kommersiell verksamhet som har den ledstjärnan!) för en resa från A till B, eller från A via B, C, D, till X med allt som hör till. Flyg, tåg, hotell, hyrbilar, visumfrågor, visumhantering (och ofta för icke svenska medborgare), i sällsynta fall båt eller färjetransporter. Detta ska vi göra med kundens bästa för ögonen. Vi ska också se till att storkunders resenärer håller sig till kundföretagets eller myndighetens eget resereglemente och förse företagsledningen med statistik för hur resandet går.
Naturligtvis är det också så att små företagskunder har nytta av oss genom att de får nyttja de storkundsavtal som vi som resebyrå har avtalat med diverse leverantörer.
Vi bevakar förstås också att våra resenärer kommer hem, när det trasslar på grund av oväder, strömlösa flygplatser med mera. Tänk bara på askmolnsproblematiken, som vi kämpade med några veckor våren 2010.
Så nog finns det att göra alltid.
Men idag var det alltså fridfullt. Inte samma tempo som vi är vana vid.
Det finns andra dagar.
*****
På det kontor jag sitter är vi bara sju personer idag. De ska ta hand om de arbetsuppgifter som måste tas hand om. Det går, eftersom våra kunder (mest "yrkesresenärer") normalt också tar det rätt lugnt sådana här perioder. Normalt är vi 21 personer på det här kontoret.
Jag får börja med ensamkommande flyktingbarn, som ska föras från Stockholm till en av våra Norrbottenskommuner. Två unga grabbar möter en ny framtid. Förhoppningsvis blir den bra.
Glad göteborgare (De är oftast glada.) är nästa kund, som saknar bekräftelse för sin och sina kollegers resande. Det visar sig vara en felstavning i en mejladress som ställt till det. Fel och fel, förresten. Tänk om folk kunde stava sina namn som folk. Blir inte vi informerade om ohörbara krusiduller, så blir det som det blir och det kan i vissa fall ställa till det rejält. Det händer att resenärer blivit nekade ombordstigning på ett inbokat flygplan på grund av tjafs med namn. Man får inte åka internationellt med namn som misstämmer med det som står i passet. Den här gången var det en inrikesresa och då är det inte riktigt lika kinkigt.
Nästa kund är en man som ringer från Linköping och ska ordna resa för sig själv och en kollega till Luleå. Det är bara det att han samtidigt är ute i mellandagsrean och alltså ägnar endast halva sin uppmärksamhet åt mig och mina frågor. Frun står och pratar med honom bredvid. Jag säger bara grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.
Sådär går det på. Men det är väldigt lugnt. Snudd på tråkigt. Jag jobbar med lite annat. Uppdatering av hemsidan, lite uppföljning på personalfrågor ... Lite längre fikarast än vanligt kan jag också kosta på mig.
Monet undrade för ett tag sedan vad jag gör på dagarna.
- Varför finns det resebyråer nu, när "alla" kan boka själva.
Förklaringen är ganska enkel. "Alla" kan inte, eller vill inte sköta sina reseangelägenheter på egen hand. I mitt fall, som bara handlar om tjänsteresor av en eller annan anledning, betyder det att vi endast jobbar med fasta kunder, som har avtal med oss. Det innebär att vi i så långt möjligt ska erbjuda det lägsta priset (Säg vilken annan kommersiell verksamhet som har den ledstjärnan!) för en resa från A till B, eller från A via B, C, D, till X med allt som hör till. Flyg, tåg, hotell, hyrbilar, visumfrågor, visumhantering (och ofta för icke svenska medborgare), i sällsynta fall båt eller färjetransporter. Detta ska vi göra med kundens bästa för ögonen. Vi ska också se till att storkunders resenärer håller sig till kundföretagets eller myndighetens eget resereglemente och förse företagsledningen med statistik för hur resandet går.
Naturligtvis är det också så att små företagskunder har nytta av oss genom att de får nyttja de storkundsavtal som vi som resebyrå har avtalat med diverse leverantörer.
Vi bevakar förstås också att våra resenärer kommer hem, när det trasslar på grund av oväder, strömlösa flygplatser med mera. Tänk bara på askmolnsproblematiken, som vi kämpade med några veckor våren 2010.
Så nog finns det att göra alltid.
Men idag var det alltså fridfullt. Inte samma tempo som vi är vana vid.
Det finns andra dagar.
*****
Nog blir det . . .
. . lite mer avslappnat på jobbet när man har en avslappnad kompis i närheten.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
måndag, december 26, 2011
Läxa
Så har delar av Sverige upplevt ännu en storm. De kommer ofta nuförtiden. Förmodligen är det ett tecken på klimatförändringar att vi nu upplever "konstigheter" i vädret.
Norrbotten är än en gång skonat. Som alltid, skulle jag nästan säga. Jag vet inte om jag egentligen har upplevt en riktig storm, per definition. Blåsväder - Jovisst! Men jag undrar om jag ruskats om i mer än 25 m/s någon gång i livet.
Men jag tror faktiskt att det här är bra för landets invånare. Att inse att vi inte alltid bestämmer över sakernas tillstånd kan nog ge många en något mer ödmjuk hållning till natur och miljö. Att någon gång känna sig maktlös är nog inte bara av ondo. Särskilt en gång som denna, när skador på hus och människor verkar ha varit minimala.
Kanske gör detta att vi står ännu bättre rustade nästa gång.
För det kommer fler.
*****
Andra bloggar om: Dagmar, Storm, Miljö, Natur, Beredskap, Kris
Norrbotten är än en gång skonat. Som alltid, skulle jag nästan säga. Jag vet inte om jag egentligen har upplevt en riktig storm, per definition. Blåsväder - Jovisst! Men jag undrar om jag ruskats om i mer än 25 m/s någon gång i livet.
Men jag tror faktiskt att det här är bra för landets invånare. Att inse att vi inte alltid bestämmer över sakernas tillstånd kan nog ge många en något mer ödmjuk hållning till natur och miljö. Att någon gång känna sig maktlös är nog inte bara av ondo. Särskilt en gång som denna, när skador på hus och människor verkar ha varit minimala.
Kanske gör detta att vi står ännu bättre rustade nästa gång.
För det kommer fler.
*****
Andra bloggar om: Dagmar, Storm, Miljö, Natur, Beredskap, Kris
Lögner
"Inga tåg går norr om södra Sverige". Inte exakt så, men ungefär så har vi fått veta att läget är i gamla Sverige.
Nähä!
Undrar då vart det där tåget från Narvik, som ankom Gällivare 13 minuter försenat, men sedan fortsatte mot Luleå, ska ta vägen.
För enligt "Sverige" så går det ju inte.
Överhuvudtaget.
*****
Nähä!
Undrar då vart det där tåget från Narvik, som ankom Gällivare 13 minuter försenat, men sedan fortsatte mot Luleå, ska ta vägen.
För enligt "Sverige" så går det ju inte.
Överhuvudtaget.
*****
Hur står det till ...
.. med det svenska folket? Har du nu tvingats sitta still i 1½ dag i ditt unkna tjäll och bara fånstirrat på tevens 48 meningslösa kanaler istället för de fyra meningsfulla. Eller bara tittat in i väggen och tyckt att livet är fullständigt meningslöst?
Vi gick ut för att få lite luft på annandagen. Men det fanns nästan ingen kvar, ty den hade alla andra redan gjort slut på.
Urless på den trista tillvaro du haft det senaste dygnet har du redan i morse stått och stampat som en löddrig häst för att få komma ut - och in - på närmsta galleria.
För livets mening är att shoppa.
Vi flydde.
Hemåt.
Raskt.
Och gjorde oss ett gott fika.
Kopplade av.
En dag till.
Hur står det till, svenska folk?
*****
Vi gick ut för att få lite luft på annandagen. Men det fanns nästan ingen kvar, ty den hade alla andra redan gjort slut på.
Urless på den trista tillvaro du haft det senaste dygnet har du redan i morse stått och stampat som en löddrig häst för att få komma ut - och in - på närmsta galleria.
För livets mening är att shoppa.
Vi flydde.
Hemåt.
Raskt.
Och gjorde oss ett gott fika.
Kopplade av.
En dag till.
Hur står det till, svenska folk?
*****
söndag, december 25, 2011
Luleå 25 december 12.23
Undrar vad de tycker. Kanske har de förväntat julkortsvyer istället för ispansar.
*****
När julklapparna ...
.. var öppnade och beundrade (väldigt fina) igår kväll, dristade jag mig till att börja se en film i en reklamkanal fullt medveten om de infantila reklamavbrotten, som jag valde att överse med.
En rätt omtalad film. Jag kände igen titeln. Sömnlös i Seattle. Rätt aktuell också, tyckte jag. Den har man ju hört en del om. Men vilket blaha det blev! Sötsliskig och fullständigt förutsägbar. Slutet kunde jag i detalj redogöra för ungefär tio minuter innan. Att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren skulle hitta den där ryggsäcken uppe på obeservationsdäcket; att mannen och pojken skulle komma tillbaka och leta efter den. Jodå - Det var precis vad som hände.
Det enda jag hade fel om var filmens aktualitet. Den var gjord för 18 år sedan! Hoppsan.
Och mina redan tidigare starka fördomar om amerikansk (och därmed i Sverige hyllad) skräpkultur förstärktes.
*****
En rätt omtalad film. Jag kände igen titeln. Sömnlös i Seattle. Rätt aktuell också, tyckte jag. Den har man ju hört en del om. Men vilket blaha det blev! Sötsliskig och fullständigt förutsägbar. Slutet kunde jag i detalj redogöra för ungefär tio minuter innan. Att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren skulle hitta den där ryggsäcken uppe på obeservationsdäcket; att mannen och pojken skulle komma tillbaka och leta efter den. Jodå - Det var precis vad som hände.
Det enda jag hade fel om var filmens aktualitet. Den var gjord för 18 år sedan! Hoppsan.
Och mina redan tidigare starka fördomar om amerikansk (och därmed i Sverige hyllad) skräpkultur förstärktes.
*****
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)