Otroligt mycket folk. Parken räknade för ett tag sedan sin miljonte besökare detta år.
Det finns inget som betyder strapatser. Här möter man små tanter i nätta tygskor på de steniga stigarna. Här möter man också små rundmagade tyska herrar. Mer en park än en nationaldito, alltså.
Fantastiska scenerier. Otroliga vattenfall utför kalkklipporna. Vild cyklamen blommande i backarna och täta bokskogar.
Vår vandring tar tre timmar. Ingen paus, men en avslutade lunch med kroatisk husmanskost innan det bär av "hemåt" igen.
Möra tar vi igen oss på vår lyxiga terass och njuter solnedgång och måne i ny över den närmsta ön.
*****
. . . från mobilen
. . . från mobilen
Åh, Kroatien, min gamla hatkärlek. Varva ner i Split efter vandringen, särskilt i Diocletianus´ palats (dvs det som en gång var ett sådant). Njut sedan av den underbara strandpromenaden...
SvaraRaderaKatta: Tack för tips, men vi befinner oss i Biograd na Moru, rätt långt ifrån Split.
RaderaMen varför "hatkärlek"?
Jo, därför att i gamla Kroatien (dvs Jugoslavien) före 1992, fanns inget hat. Vi var alla vänner. Nu kan vi inte längre umgås med varandra. Trist historia... ty vems sida väljer man?
RaderaKatta: Ja - Det är märligt hur det kan gå med mänskligheten ibland. Och särskilt när man blandar tro och politik.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera