Dimman låg tät i natt. Men den hade gått upp i rök (Så vitsigt!) när det var dags att stiga upp ur sänghalmen vid åttatiden. Lite kyliga kändes de, trots allt, de 15 graderna. Solen höll sig bakom tunna moln. Men det löser sig nog lite senare.
Sommaren är ju inte slut ännu. Ögontrösten öser en andra våg över en del vägslänter, och träden står ännu gröna. Det är ju bara augusti.
- Sista tidningsrundan, undrar du.
Jo, på måndag hamnar bladet i brevlådan hemma i stan igen. Det är lite andra aktiviteter på gång. Det är ju höst! ... Eller hur var det nu?
Hm!
Jag tycker det är mysigt. Vi gläntade på balkongdörren till frukosten men nja, satte oss vid fukostbordet inne och tände ljus och tittade på det nydesignade fukostbordet, ja duk fanns i skåpet redan och porslinet med, har en del att välja på, nu blev det William Morris. Sen lite goda bär från balkongträdet och en titt på parken utanför med fina grönskan efter det välbehövliga regnet.
SvaraRaderaSen överöst om vaccinfrågor och åsikter m m och hur rent bedrövligt Sverige är och jag har mina åsikter och kompetens som immunolog, numera senior, men vi är inte ett värdelöst folk även om jag reagerar på mycket så genast gick jag till försvar, haha. Och jag kan skriva mer men då blir det en föreläsning så det får räcka och lömskt och rätt knepigt är detta virus som inte borde vara mer långvarigt än spanska sjukan men tyvärr har något hänt.
@ Monica
RaderaAlla årstider har sin tjusning. Bara de uppträder på sina rätta tider.